Debatt
Testa profylax med vitamin D och kost mot influensan
2009-08-14Dessa åtgärder saknar biverkningar och är ganska billiga, skriver Stig Bengmark.
Stig Bengmark
var tidigare professor vid Lunds universitet och är sedan 1999 gästprofessor vid University of London där han forskar kring faktorer som påverkar immunsystem och hälsa.
H1N1-epidemin förväntas ta fart framåt hösten. Vacciner produceras för fullt, men hinner inte testas fullt ut före användning. Av olika skäl, som allergi och kostnader, kommer många på jorden inte att kunna få vaccinet. Kompletterande insatser måste anses värdefulla.
En del individer löper en väsentligen större risk än andra att drabbas hårdare av influensan. En trolig förklaring är nedsatt funktion av immunsystemet, och åtföljande förhöjd systemisk inflammation i kroppen. En attraktiv hypotes föreslår att infektioner föregås av en längre eller kortare period av förhöjd systemisk inflammation. Om hypotesen stämmer, bör ansträngningar att sänka graden av systemisk inflammation i kroppen kunna medföra möjligheter att motverka sjukdomsutbrott.
Det är välkänt att vissa infektioner, liksom kroniska sjukdomar, är mer frekventa ju närmare man lever Nord- respektive Sydpolen, något som förknippats med en relativ brist på vitamin D. I tropiska länder är frekvensen av dessa sjukdomar, speciellt influensa, lägst och här anses ingen säsongsvariation finnas. På våra breddgrader debuterar, alternativt återkommer, ett antal sjukdomar med fördel på senvinter/vår, något som förknippats med det faktum att de flesta av oss under vinterhalvåret inte får något nytillskott av vitamin D från solen samtidigt som kroppens vitamin D-depåer halveras var sjätte vecka.
D-vitamin har väldokumenterade anti-inflammatoriska effekter. Nära 90 procent av vissa patientgrupper, som hiv-smittade, tbc-smittade, extremt överviktiga och transplanterade har rapporterats ha uttalad vitamin D-brist.
Studier på till exempel patienter som opererats för fetma eller fått ett nytt hjärta visar också en sämre utgång, inklusive fler postoperativa infektioner, för dem med låga nivåer i kroppen av vitamin D.
Ett mindre antal studier med vitamin D-profylax styrker hypotesen om en betydligt minskad infektionsfrekvens hos dem som får vitamin D i något större doser än normalt.Så långt jag vet har hittills bara en förhållandevis liten studie på effekten vid influensa genomförts, i USA (Aloia & Li-Ng 2007). Hos 104 kvinnor, supplementerade med vitamin D, sågs efter tre års uppföljning en tredjedel så mycket förkylnings- och influensasymtom som i en jämförbar kontrollgrupp. En lägre daglig dos vitamin D (800 Ie) eliminerade säsongsvariationer och en högre (2 000 Ie eller mer) praktiskt taget alla symtom på övre luftvägsinfektioner.
En allmän profylax med vitamin D har åter föreslagits. Enligt en nyligen publicerad hälsoekonomisk studie (Gant et al 2009), skulle en generell profylax till EU:s befolkning kunna medföra en minskning med cirka 18 procent av den allmänna sjukdomsbördan inom unionen och därtill ge en direkt och indirekt besparing på uppemot 187 miljarder euro.
Också andra kompletterande åtgärder mot influensan kan övervägas. Ett ökat intag av plantbaserad föda är säkert av värde. Tusentals plantor, liksom vissa probiotika, innehåller rikligt med anti-inflammatoriska substanser.
Speciellt studerad är gurkmeja, en väldokumenterad hämmare av COX-2 och NF-κB, har starka antiinflammatoriska egenskaper. Man kan också överväga att minska sitt intag av föda, rik på inflammations-inducerande molekyler, som ger i princip samma inflammatoriska effekter i kroppen som tobaksrökning. Hit räknas föda som hettats upp över 80-100 grader, till exempel mejerivaror, bröd, fläsk, korv, buljong, basamico-vinäger, coladrycker med mera.
Kunskapen om relation mellan systemisk inflammation och sjukdom är i sin linda. Ovan föreslagna kompletterande åtgärder saknar biverkningar och är därtill förhållandevis billiga. En daglig dos på cirka 400 IE räckte till att eliminera engelska sjukan. Kanske kan en tio gånger större dos bidra till att reducera förekomst av infektioner och kroniska sjukdomar.
Stig Bengmark
Fler debattartiklar
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Det framgår sällan vilken sorts D-vitamin som har använts i studier. Det är stor skillnad mellan syntetiskt och naturligt vitamin.
Anmäl kommentar
Det säkraste är nog att kolla upp vad grisarna får för tillskott i fodret. Veterinärmedicin ligger före i detta ämne. Det har nog med ekonomi att göra.
Anmäl kommentar
Tar Dagens Medicin in vilka artiklar som helst? Hur kan man t.ex. dra slutsatsen att en lägre frekvens infleunsa i tropiska länder beror på D-vitamintillgången? Man vet ju att torr luft gör att virus färdas längre och att det därmed är lättare att bli smittad om det är kallt så den absoluta luftfuktigheten är låg. Jag tycker det är bedrövligt att vad jag uppfattade som en seriös tidskrift tar in yttranden av detta slag.
Anmäl kommentar
Kampanjer och prioriteringar
Pseudovariabler
Läser på "Kost och Hälsa" av Johanna söderlund
bland annat.
Samhället skulle förmodligen göra enorma vinster på att ge allmänna rekommendationer om D-vitamintillskott (även om det för de flesta inte behövs på sommaren) eftersom det hjälper mot så många olika sjukdomar. Läkare skulle också i högre grad kunna kontrollera D-vitaminnivåerna i blodet istället för att ägna tid och pengar åt en massa pseudovariabler så som totalkolesterol.
Anmäl kommentar
Intressant. Jag läste precis i läkemedelsboken att överkonsumtion av D-vitamin, ffa vid ökad solexposition (sommarhalvåret) kan leda till hyperkalcemi. Dock beskrivs det ej hur vanligt detta är, men att det är ett observandum när man förskriver D-vitamin. Så frågan är kanske mer nyanserad än som beskrivs. En annan intressant aspekt är ju att sol (D-vitamin källa) försämrar SLE.
Anmäl kommentar
Ingrid Tomenius,
det finns ingen riktigt korrekt substans i det du säger. Jag rekommenderar dig att läsa mer om detta på en mycket intressant diskussion här, hurvida om d-vitamin är farligt eller ej: http://www.imminst.org/forum/index.php?showtopic=19878
Anmäl kommentar
VitaminD är ett immunosuppresiivt hormon- dvs nedgreglerar immunförsvarets aktivitet. Har du en kronisk systemisk inflammation kkänner du dig kortsiktigt bättre när immunförsvaret nedlregleras vid intag av vitaminD - Men resultatet på längre sikt är att patogenerna växer till och du får döärför på sikt fler o större inflammationer. Inflammation är mkt viktig del av infektionsförsvaret men i en akut fas när inflasmmationen är livshotande kan det kanske nedregleras vilket ju ofta sker med antibiotika som också har antiinflammatorisk effekt eller cortison vid alllergisk reaktion. Jag delar Dr Reimers invändningar! Googla Immunosupressive+ vitaminD så får ni fram tusentals artiklar som visar att det egentligen är ett immunosupressivt hormon!!! Ingen lekstuga alltså eftersom det dessutom lagras i fettet!
Anmäl kommentar
Till Nenna:
1 microgram är 40 IE. RDI brukar tyvärr totalt missuppfattat. RDI-mängder räknas inte som tillräckliga! RDI skapades för att ge skydd mot bristsjukdomar, inte för att göra oss friskare!
Jag köpte tidigare vitaminer från apoteket, men de visade sig vara ett skämt pga dess låga dosering. Nu köper jag D-vitamin via nätet där varje tablett ger 50 microgram.
Oerhört givande rapport (finns även som PDF):
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=6279
Anmäl kommentar
Då måste jag som lekman få fråga hur mycket dessa internationella enheter iE som ni nämner, motsvarar i microgram. Jag sitter med en vitaminburk framför mig och ser att andelen vitamin D är 5 microgram, vilket på förpackningen sägs motsvara 100% av dagsbehovet. Hur mycket är det i internationella enheter, iE? Hur mycket ska man optimalt äta och hur mycket kan man maximalt äta utan att ta skada? Har hört att kroppen kan lagra D-vitamin eftersom det är fettlösligt. Man kissar tydligen inte ut överskott som man gör med en del andra vitaminer.
Anmäl kommentar
Kanske kunde Stig Bengmark och Annika Dahlqvist komma fram till något bra tillsammans!
Anmäl kommentar
OM ni vill lära er mer om D-vitamin och alla andra näringsämnen samt kost, gifter i maten etc så rekommendrear jag Peter Wilhelmssons omfattande Näringsmedicinsk Uppslagsbok. Ganska nyutkommen och otroligt välskriven och innehållsrik!
Anna R
Anmäl kommentar
För egen del har jag stor respekt för vitmin D brist i den kliniska vardagen.
Har haft ett antal patienter genom åren som haft stort lidande, stått på absurda medicineringar med opiater och annat som till sist visade sig ha grav vitamin D brist, med 3 ggr förhöjda PTH värden och svår benvärk.
Patienten levde på kaffe och bullar, visade det sig.
Han vägde 145 kg och var deprimerad. Blev insatt på högdos vitamin D, dramatisk vändning!
Nu väger han under 100 kg, opereras för en prostahypertrofi (uppe och kissade nätter igenom) och hans blodtryck normaliseras (sover ordentligt igen), hans diabetes är nästan borta helt nu (gått ner i vikt), hans depression svarade bra på SSRI, äter bra mat och fått tillbaka livslusten. En coxartros är schemalagd att åtgärdas via ortopeden, nu när han inte har ett BMI över 40 och har ett blodtryck som medger operation.
Tänk på vitamin D hos patienter med atypisk kronisk värk. S-PTH är billigt prov i sammanhanget, som screening.
Anmäl kommentar
Det enda icke-vetenskapliga finner jag i slutet av texten;
"En daglig dos på cirka 400 IE räckte till att eliminera engelska sjukan. Kanske kan en tio gånger större dos bidra till att reducera förekomst av infektioner och kroniska sjukdomar."
Att D-vitamintillskott eliminerade rakitis är lika relaterbart till artikeln som att C-vitamintillskott eliminerade skörbjugg.
Insändaren är enligt min mening bra och ger ett öppet diskuterande om hur möjliga positiva effekter med enkla medel kan tillgås utan att hävda fakta.
Anmäl kommentar
Om jag i mitt debattartikel gett intryck att förklaringen till Vitamin Ds effekter är min egen så ber jag om ursäkt för detta. I själva verket rymmer litteraturen en omfattande information om den komplexa mångfald av immunologiska och antimikrobiella effekter som påvisats för vitamin D och dess derivat, något som jag försökte med några få ord sammanfatta kortfattat och framför allt begripligt för alla. I den vetenskapliga litteraturen används ofta utryck som ”1,25(OH)2D acts as an immune system modulator, preventing excessive expression of inflammatory cytokines” (se t ex. Cannell JJ et al Epidemiol. Infect. 2006,134,1129–1140.)
När man läser senare års litteratur så kan man inte undgå att notera en en stor mängd
sjukdomar/tillstånd som fetma, osteoporos, infektioner i intensivvården, bara för nämna några få, i likhet med vissa autoimmuna sjukdomar, anses förknippade med en ”exaggerated systemic inflammation”.
Jag är medveten om att inflammation i lämpliga proportioner är viktiga för kroppens läkning, funktion och försvar mot mikroorganismer. Varför gynnsamma anti-infektiösa effekter ses vid
”anti-inflammatorisk” behandling med vitamin D-supplement och plant-derivat som till ex gurkmeja, men ej vid tillförsel av cortison eller cytokinhämmare, om det nu är så, vet jag inte. Kanske är det till sist en dosfråga? Möjligen ligger fördelen hos vitamin D resp. plantderivat i en jämföresevis modest effekt - båda låter sig svårligen överdoseras. Därtill saknar båda sidoeffekter.
Anmäl kommentar
Stig, jag får inte ditt resonemang att hänga ihop. En nedsatt funktion av immunförsvaret skulle ge systemisk inflammation och därför bör man klara influensan bättre om man äter kost(tillskott) som är antiinflammatoriska till sin verkan - så tolkar jag dig.
Men är det inte tvärtom så att patienter som tar läkemedel som dämpar systemisk inflammation, som kortison och TNF-alfa-hämmare, som riskerar att bli riktigt sjuka om de får en infektion för de kan inte försvara sig tillräckligt med inflammation som är en mycket viktig del av infektionsförsvaret.
Anmäl kommentar
"inte testas fullt ut före användning"
Det finns alltså en risk för att vaccinet kommer att skörda fler liv än vad sjukdomen kommer att göra.
Beter vi oss rationellt och proportionellt? Den förra stora flunsan som hette Hongkong hade också spritts från svin, inget ovanligt sett historiskt. Hongkong upptäcktes 1968, vi har alla haft den någon gång och den är fortfarande aktiv men inte särskilt farlig längre. Mycket för att vi levt med den så länge, och varit hyggligt restriktiva med mediciner har vi alla med tiden blivit mer eller mindre immuna allt eftersom vi fått den och klarat av den. Den influensan har sedan -68 tagit ca. 700 tusen liv, det blir 17 tusen i snitt per år. I snitt! Alltså, AH1N1 är hittils fjantigt i jämförelse, men se på tidningar, TV och hur våra politiker agerar.. vems ärenden är det som gås egentligen?
Är detta samma cirkusnummer som fågelinfluensan? Den kom ju liksom av sig, så även mediapaniken. Men den tidigare styrelseordföranden för Gilead Sciences, Donald Rumsfeld hann budgetera över en miljard dollar för att bunkra Tamiflu, som knappast var ofarligt, och hans aktier steg 700% (det finns dokumenterat på amerikanska myndighets sidor, sök och ni finner). Jag har en viss känsla av att styrelsekompisarna mycket väl också kan sitta i styrelsen, eller vara anställda högdjur i några mediebolag också. Finns ju bara några få stora i världen som äger nästa all media, något för en journalist att kolla upp.. Är det samma bolag som håller på med ett hat trick?
Anmäl kommentar