Den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsen presenterar i dag sin årsrapport om ungdomars hälsa och utsatthet. Rapporten bygger på enkätundersökningar bland unga personer i åldrarna 16 till 25 år samt intervjuer med ideella organisationer och faktainsamling.

5 procent av unga människor uppger att de mår dåligt.

Myndigheten konstaterar lite förvånat att social bakgrund spelar mindre roll när unga människor anger sin egen hälsa. Inte heller om ungdomarna är av utländsk eller svensk härkomst spelar någon större roll.

Unga kvinnor mår sämre än unga män och det är kvinnor som är homo-, bisexuella eller transpersoner som mår sämst, uppger Ungdomsstyrelsen.

När unga människor mår dåligt och behöver stöd är det först och främst någon i familjen de vänder sig till. Därför menar ungdomsstyrelsen att det behövs satsningar på utbildningar till de föräldrar som har äldre barn.

När det gäller sjukvårdspersonal menar myndigheten att yrkeskompetensen finns, men att kompetensen att bemöta just unga människor ofta saknas.

Ungas stress i skolan är ett annat område som Ungdomsstyrelsen belyser. I rapporten anger 40 procent av skolelever att de minst en gång i veckan upplever någon form av stressrelaterade besvär, såsom magont, huvudvärk eller sömnproblem.