Trivsel på arbetsplatsen lockar eftersökta psykiatrer

Bristen på specialistläkare inom psykiatrin är skriande i nästan hela landet. För bara några år sedan var Landstinget Kronoberg ett av många landsting med problem. En handfull vakanta tjänster gjorde att de ansvariga fick använda sig av hyrläkare och andra kostsamma arrangemang för att verksamheten skulle fungera.

I dag är läget ett helt annat. Av 28,5 tjänster inom vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin är 26 bemannade med ordinarie befattningshavare. Dessutom kommer tre psykiatrer som har rekryterats från Ungern snart att vara färdiga specialister.

– Lyckas det momentet har vi faktiskt inga vakanser alls, berättar Kjell Grahn som är närsjukvårdsdirektör i Landstinget Kronoberg.

Från vänster: Janos Grozai, Kjell Grahn och Dénes Kövendi Foto: Mats Samuelsson

Bakom det förbättrade läget ligger ett hårt och målmedvetet arbete. Till att börja med vill Kjell Grahn lyfta fram veteranerna i verksamheten.

– Vi är lyckligt lottade och har en bra bas med erfarna överläkare som har varit här länge. Det har varit en förutsättning för att kunna upprätthålla en god handledning. Min tes är att ST-läkare känner sig trygga när de utbildar sig här.

Just ST-läkarna är en starkt bidragande orsak till den positiva utvecklingen. På många håll i landet är de en bristvara inom psykiatrin, men i Kronoberg har landstinget på grund av många sökande utökat det ekonomiska utrymmet för att kunna ta in sju personer i stället för sex.

Det har också visat sig att ST-läkarna gärna stannar kvar när de har fått sin specialistkompetens. Kjell Grahn ser flera tänkbara förklaringar.

– Vi försöker ta hand om varandra och ha lite andra aktiviteter än de rent professionella. Det tror jag betyder nästan lika mycket som handledningen.

De sociala faktorerna är något som han gärna lyfter fram även i ett annat sammanhang. För knappt två år sedan tog landstinget hjälp av ett rekryteringsföretag för att hitta läkare i Ungern. Nu finns fem psykiatrer därifrån på plats i Växjö.

Nyckeln till framgång har varit att involvera de egna medarbetarna. Psykiatrer från Växjö åkte med och intervjuade de blivande kollegerna redan vid den första träffen i Ungern. När ungrarna kom till Kronoberg ställde medarbetarna upp och informerade om praktiska saker som husköp, dagisplatser och det svenska socialförsäkringssystemet.

– Vi träffades på dagar och kvällar och försökte bjuda på oss själva. Tanken var att de skulle få veta vilket samhälle de kommer till. Då minskar risken för att man ska komma på att man har hoppat i galen tunna efteråt, förklarar Kjell Grahn.

Totalt har rekryteringen av de ungerska psykiatrerna kostat 4,5 miljoner kronor under två år. Kjell Grahn är mycket nöjd med resultatet.

– Vi sprängde personalbudgeten, men vi ser det som en investering för framtiden. Slår man ut det på fem år så blir det rena förtjänsten.

Efter framgångarna inom psykiatrin har Landstinget Kronoberg gått vidare och inlett ett liknande arbete inom primärvården. Hittills har åtta nya allmänspecialister rekryterats från Ungern.

Kjell Grahn tycker att landstinget har hittat en bra modell. Han tror att de personliga insatserna kommer att bli ännu viktigare för att locka till sig läkare i framtiden.

– Det går inte att rekrytera personal inom bristyrken genom att annonsera. Hela verksamheten med administrationen och professionen måste gå ihop. Vi har lagt ned väldigt mycket handfast eget engagemang för att lyckas.

Landstinget i Värmland har också jobbat målmedvetet för att komma till rätta med bristen på psykiatrer. Sedan förra året har antalet överläkare inom organisationen ökat från 28,5 till 32. Samtidigt har antalet ST-läkare ökat från åtta till tio.

Claus Vigsø, divisionschef för psykiatrin, tillträdde i januari. Han tonar ned betydelsen av utlandsrekrytering och andra liknande åtgärder. Enligt honom beror den positiva utvecklingen på att arbetsmiljön har blivit bättre.

– Vi har jobbat väldigt intensivt för att hitta arbetsglädjen igen. Alla ska känna att de blir hörda och tas på allvar. Det får inte vara så att man jobbar ihjäl sig.

Claus Vigsø försöker skapa ett klimat där de anställda trivs och känner att de kan påverka sin arbetssituation. Om det lyckas menar han att rekryteringsproblemen löser sig automatiskt.

– Arbetsplatsen ska vara så attraktiv att den säljer sig själv. Basen för rekryteringen är de positiva vibrationerna som de egna medarbetarna skickar ut. Ryktet är oerhört viktigt.

Nyligen presenterade Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en enkätundersökning som visade att en tredjedel av alla psykiatrer vill dra ned på det kliniska arbetet, se Dagens Medicin nr 40/08. Det har landstinget tagit fasta på. Claus Vigsø har precis fått klartecken för att inleda ett samarbete med Karlstads universitet för att skapa nya tjänster där kliniskt arbete förenas med forskning.

– Jag tror att det är en av vägarna fram. Det blir oerhört spännande.

Psykiatrin i Värmland är fortfarande beroende av hyrläkare för att fungera. Helst skulle Claus Vigsø vilja anställa ytterligare en handfull psykiatrer.

- När det gäller andra yrkeskategorier har folk börjat ringa till oss och fråga om det finns jobb. Jag tror att det kan bli så med läkarna också. Det måste vara vårt mål.