Arbetsgivare blir skyldiga att anmäla olämplig personal

I dag, onsdag, lämnar Patientsäkerhetsutredningen över sitt betänkande till socialminister Göran Hägglund (kd). Som Dagens Medicin tidigare har berättat föreslås bland annat att patientens möjlighet att anmäla enskilda yrkesutövare till HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, avskaffas och disciplinpåföljderna för hälso- och sjukvårdspersonal slopas.

Missnöjda patienter ska enligt förslaget i stället vända sig till Socialstyrelsen, som sedan kan uppmana HSAN att besluta om prövotid. Men begreppet prövotid ges en annan innebörd än i dag.

Till exempel kan HSAN besluta om en särskild plan som yrkesutövaren måste följa under den aktuella perioden. Det kan handla om att komplettera sina kunskaper på områden där brister konstaterats eller att underkasta sig missbruksbehandling.

– Man upprättar då ett måldokument och om personen inte följer det får man ta upp frågan om att deslegitimera personen, säger Lars Lundgren, hovrättsråd och ordförande i Patientsäkerhetsutredningen.

I andra fall kan det helt enkelt handla om att den som har prövotid är skyldig att hålla kontakt med tillsynsmyndigheten, förklarar han.

– Man ska inte släppa en person i och med att man beslutat om prövotid, utan verkligen hålla vederbörande under skärpt uppsikt.

Utredningen föreslår också att vårdgivare ska bli skyldiga att rapportera till Socialstyrelsen om de har eller nyligen har haft personer som kan betraktas som ”riskindivider” anställda.

– Vad som varit ett problem är att det finns personer som hoppar mellan olika vårdgivare och när en person inte är anställd längre så tycker vårdgivaren att ”det är inte mitt ansvar längre”. Det handlar till exempel om stafettläkare, säger Lars Lundgren.

Men om förslaget blir verklighet kan en arbetsgivare alltså inte bara göra sig av med en olämplig läkare eller sjuksköterska, utan måste också uppmärksamma Socialstyrelsen på att det finns anledning att överväga prövotid eller indragen legitimation.

Utredningen föreslår också att Socialstyrelsen ska ha tillgång till belastningsregistret när man fattar beslut om att utfärda en legitimation eller prövar om en legitimation ska dras in.

– Det tycker jag egentligen inte är så kontroversiellt, ingen ifrågasätter ju att Vägverket har möjlighet att kontrollera belastningsregistret när de ska utfärda körkort, säger Lars Lundgren.

En fråga som har väckt större huvudbry är huruvida den som söker anställning i vården ska vara skyldig att visa upp utdrag ur belastningsregistret, berättar han.

– Där har jag själv tvekat fram och tillbaka, men till sist kommit fram till att patienten är i en så utsatt situation att den enskilde yrkesutövarens integritet får vika för patientens skull.

Utredningen förslår därför att arbetssökande ska vara skyldiga att visa upp utdrag där det framgår om de begått grova brott mot person, som mord, dråp eller sexualbrott, eller brott som gör det särskilt olämpligt att de arbetar inom vården, till exempel barnpornografibrott eller sexualbrott.

– Men även om förslaget går igenom så är det fortfarande vårdgivarna själva som avgör om det är lämpligt att anställa en person eller inte, understryker Lars Lundgren.