Många patienter använder astmamedicin på riskfyllt sätt

– Vi ville titta på vilka astmaläkemedel som hämtas ut av vuxna astmatiker, och se om det stämmer med de rekommendationer som finns, säger Marianne Heibert Arnlind, hälsoekonom vid Centrum för allergiforskning, Karolinska institutet i Solna.

Och rekommendationerna följs dåligt. Det visar den studie som hon presenterar i dag. Dessutom är skillnaderna mellan landstingen stora.

Ett av problemen är att många astmatiker får kombinationsläkemedel som förstahandsbehandling. Detta är fasta kombinationer av luftrörsvidgare och inhalationssteroider, som har blivit populära på senare år – men som är dyrare än två olika inhalatorer.

– Man ska inte börja med kombinationspreparat. Men i landstingen var det mellan 33 och 58 procent av patienterna som fick fasta kombinationer som förstahandsval. Det är en häpnadsväckande stor andel, säger Marianne Heibert Arnlind.

Hon och hennes medarbetare har använt sig av Socialstyrelsens läkemedelsregister, som innehåller data om alla receptbelagda läkemedel som hämtats ut från apotek. Under 2007 hämtade 161 000 patienter i åldrarna 18 till 44 år ut läkemedel mot astma, till en kostnad av 258 miljoner kronor. Kombinationspreparat stod för nästan hälften av kostnaden.

För att avgöra om den fasta kombinationen givits som förstahandsval gick forskarna tillbaka 18 månader i tiden för att se om patienten hämtat ut något annat astmaläkemedel. I Stockholm, Södermanland, Kronoberg, Skåne, Halland och Jämtland var det över 50 procent av tidigare obehandlade patienter som hämtade ut kombinationspreparat.

Studien visar också att långtidsverkande luftrörsvidgare, beta-2-stimulerare, ofta används på fel sätt.

- De ska alltid ges tillsammans med en steroid, men i landstingen var det mellan 18 och 37 procent som inte fick det. Det är anmärkningsvärt, säger Marianne Heibert Arnlind.

Det resultatet förvånar även Christer Janson, professor och överläkare vid lung- och allergikliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han är också en av experterna bakom Läkemedelsverkets rekommendationer.

- Att så många använder bara långverkande bronkvidgare gör mig ganska olustig, eftersom man åtminstone i en studie från USA har relaterat detta till ökad dödlighet, säger han.

Att många använder fasta kombinationsläkemedel som första behandling är inte oväntat, anser han.

- Det är den här typen av preparat som marknadsförs nu. Det kan också vara så att man har ont om tid på vårdcentralerna och vill ge patienten något man är ganska säker på hjälper på en gång, säger Christer Janson.  

Studien kan inte förklara om det är läkarna som skriver ut fel preparat eller om patienterna väljer att bara hämta ut vissa läkemedel. Men en jämförelse som forskarna har gjort med e-recept för astmaläkemedel som skrivits ut i Stockholms läns landsting tyder på att bristen snarast ligger hos de förskrivande läkarna.

Forskarna har också tittat på de olika modeller landstingen har för att styra läkemedelsbudgeten, men detta verkade inte påverka hur astma­rekommendationerna följs.