Fortsatt brist på vårdpersonal

Håller med Fysioparalöjten. När patienter dessutom kan söka på egenremiss så söker många direkt till annan personal än läkaren eftersom de vet att det bara blir en omväg till läkaren för att få en remiss. På min VC är ofta sjukgymnaster första instans för symtom från rörelseapparaten och arbetsterapeuten första instans för problem från arm/hand. Att konsultera eller skicka vidare patienten till annan instans om man inte själv har rätt kompetens ingår i dessa personalkategoriers kompetens (liksom i de många andras hoppas jag).

Anmäl kommentar

Håller absolut med "en i vården". Läkare ska ej utföra okvalificerade jobb. Ännu mindre ska dom hålla på med arbeten som andra yrkesgrupper är mer kvalificerade att göra.

Läkare är den yrkesgrupp som oftast tillfrågas om hur vården, för den enskilda patienten eller diagnosgruppen, bör utformas. Min erfarenhet är att läkare har mycket dålig kompetens om vad, framför allt, arbetsterapeuter och sjukgymnaster kan. Vårdgarantin är ett intressant exempel där varken sjukgymnaster eller arbetsterapeuter nämns. Om differentialdiagnostik... Att låta sjukgymnaster vara första instans ska inte innebära några risker. I kompetensbeskrivningen ingår att vi ska kunna hänvisa vidare när det är nödvändigt - precis samma krav som ställs på läkare. Det är inte ovanligt att man stöter på psykiska problem i primärvården. Både som förstainstans och hos remitterade patienter. Att psykiska problem manifesterar sig som somatisering är väldigt vanligt. Många av dessa har jag kompetens att behandla. Men givetvis ser jag till att ta hjälp av de kompetenser som är nödvändiga. Dessbättre ser jag aldrig till patienter med infektioner eller mag-tarmproblem. Allt jag kan göra med dom är att skicka dom vidare.

Anmäl kommentar

Läkare ska varken lägga tid på att göra pappersarbete som andra yrkesgrupper kan utföra eller koka kaffe! Det är slöseri med tid och pengar att låta läkare utföra okvalificerat jobb och det bör annan personal göra. Då slipper vi nog läkarbristen.

Anmäl kommentar

Förstår inte riktigt vad du menar med din kommentar "namn". Vem som tar hand om patienten först och vem som gör vad handlar om vad som är bäst för patienten och även vad som är bra för verksamheten. Får sjukgymnasten tag i patienten först när det handlar om rörelseorganen så är det oftast bäst för patienten och handlar det om tex magbesvär och diabetes  så är det bäst för patienten att träffa doktorn först. Således-var och en gör det man är bäst på och med patientens bästa i tankarna. Detta står dock inte i motsats till en klart förbättrad lön då ansvaret blir allt tydligare för oss sjukgymnaster som förstainstans.
Vad gällande kaffekokning så har jag aldrig sett en läkare som haft det största ansvaret i köket under alla mina år som sjukgymnast!

Anmäl kommentar

Om doktorerna passar bäst till att koka kaffe och duka och diska, så är det klart att ssk och sg tycker att dom kan ta patienterna. Då kan ssk och sg kräva högre lön, medan dr, som redan är välavlönad, kan så förbli kaffekokandes i lunchrummen. Dr strävar inte primärt efter pat, utan efter sin höga lön. Ssk och sg begriper att för att få ut mera pengar måste dom sno pat från dr.
Läkarförbundet har inte precis sett till pat bästa då man vill försöka ta bort disciplinansvar, exempelvis. Både ssk och sg tar pers ansvar för sina bedömningar. Vad med doktorn? I lunchrummet? Ställer han upp på mera ansvar än vad Läkarförbundet har rekommenderat (se annan debatt i DM)?

Anmäl kommentar

"Läkarbristen" i sverige är väldigt relativ, vi har näst högst läkartäthet i världen.....man borde däremot fråga sig om dem är bäst lämpande med allt arbete dem utför.

Anmäl kommentar

På vårdcentralen jag arbetar på så har sjukgymnasten sedan några år varit förstainstans för ledbesvär-nacke-rygg-idrottsskador. Sköterskorna har fått ett protokoll att följa där dom får en struktur vilka pat som bör gå till läkare direkt och vilka som kan komma till sjukgymnast direkt. De pat som absolut vill träffa läkare får det i mån av läkartider. Sedan har vi regelbundna möten med läkargruppen för att diskutera patienter som bör utredas vidare eller tex är i behov av en injektion. Fungerar bra och detta gör att tider till läkare kan frigöras för patientgrupper som verkligen behöver träffa läkare för behandling_utredning. Många patienter blir hjälpta rätt snabbt och kan återfå god funktion och sedan åter till fullt arbete ofta utan att träffa läkare. Kostnadseffektivt och igentligen helt i linje med regeringens  rehabiliterings och arbetslinje. Jag tror defenitivt att man behöver någon vidareutbildning och erfarenhet för att kunna diffa ut diagnoser samt ev "Röda flaggor". En Ortopedmedicinsk utbildning typ OMI eller OMT underlättar och förbättrar patientsäkerheten.
Detta innebär naturligtvis att ansvaret på vederbörande sjukgymnast ökar och därigenom bör även lönen naturligtvis förbättras.
Jag kan rekomendera denna modell som även blir vanligare och vanligare på många vårdcentraler i läkarbristens sverige. Kontentan är att var och en gör det man är bra på!

Anmäl kommentar

Sic!

Anmäl kommentar

Hur "läkarbristen" kan åtgärdas har vi redan fått kreativa förslag på genom det senaste året av artiklar och debatter i detta forum: vidareutbilda ssk, sänk intagninskraven och utöka antalet platser, snabbintroducera utländska läkare (från utlandet)...har jag glömt något? Javisst ja, ta bort rockarna. Och så vill jag se en rejäl återställarpolitik med rungande skattehöjningar.

Anmäl kommentar

Från: Namn 11:56 till Dr W, 20:47, 30 januari 2010.

Snacka om sidospår, du är ett lysande exempel på detta. Nu vill du byta spår igen! Och föredrar att resonera om olika, i detta fall min, signaturs "dolda agenda". Du driver inte bara sidospår, du är dessutom paranoid i din framtoning, och bör platsa för priset som årets förvillare.

Ta du och beskriv din egen agenda, om du tror att någon intresserar sig. Du synes ha alldeles för mycket fokus på dig själv och alldeles för lite fokus på ämnet, är min uppfattning.

MEN. Du finns inte på min agenda!

Anmäl kommentar

Det har i flera mätningar visat sig att Sverige har fler antal läkare per invånarantal i jämförelse med andra länder som inte har läkarbrist. Nyligen läste vi också i en artilkel här på DM att det är tufft för nya ssk och arbetslöshet väntar. Verkar inte riktigt konsekvent... Håller för övrigt med "Sjukgymnast Carina" och "gammal trött vårdpersonal" och "en i vården". Sjukvården har annan personal som är specialutbildade inom sina respektive områden, ibland får man intrycket att det är läkare som ska kunna allt och ssk som ska utföra allt!

Anmäl kommentar

Namn 11:56 - jag förstår faktiskt inte vart du vill komma med ditt inlägg, som känns som ett sidospår till diskussionen. Du målar upp en bild med gatekeepers och dolda prioriteringar, passar på att anklaga några för bristande kunskap, och fortsätter sen som din bild vore odiskutabelt sann. Vad är din agenda, undrar jag.

Anmäl kommentar

Skulle vara mycket intressant att veta hur Jll resonerar som har dubbelt så mycket sjuksköt per 100000 inv än övr landet. Gör ssk även dr arb uppgifter? Eller är ssk chefer och tjänstemän?

Anmäl kommentar

Enligt rapporten har antalet läkare ökat mer än sjuksköterskor. Fast det är  väl inte en nyhet, just nu spinner alla medier på läkarbristen. Trots att det jättestor brist på spec.utb sjuksköterskor.
'
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-1-10/Sidor/default.aspx
"Statistiken visar att tillgången på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor i hälso- och sjukvården fortsätter att öka, dock i olika takt. Tillgången på läkare har ökat mer åren 1995–2007 än tillgången på barnmorskor och sjuksköterskor. Även antalet specialistläkare totalt har ökat under åren 1995–2007. Utvecklingen ser dock olika ut för olika specialiteter. Tydligast ökning syns för kardiologer, som ökat med närmare 90 procent. // Rapporten visar bland annat att antalet specialistsjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården fortsätter att långsamt minska. Samtidigt ökar dock antalet nyutexaminerade specialistsjuksköterskor. Under det senast redovisade åren syns en markant ökning av ”återvandrande” svenskfödda läkare som erhållit sin läkarutbildning i ett annat land.  År 2008 var det närmare 100 läkare som registrerades, vilket är en fördubbling jämfört med år 2005.

Personaltätheten varierar över landet. I hela landet fanns det cirka 125 sjuksköterskor per 100 000 invånare som är sysselsatta inom kommunal omsorg, men det fanns närmare 250 per 100 000 invånare i Jämtlands  län. Stockholms sjukvårdsregion hade till exempel högre läkartäthet än övriga sjukvårdsregioner år 2007, medan Norra sjukvårdsregionen hade flest sjuksköterskor i förhållande till invånarantalet. Ett annat exempel på skillnader är att det fanns cirka 2,5 gånger fler tandhygienister per 100 000 invånare i Gävleborgs län jämfört med i Kronobergs län år 2007."

Anmäl kommentar

Detta framkommer allt oftare: Sverige har alldeles för mycket adm jfr med andra länder. Alldeles för mycket kostnader, alldeles för mycket svinn.

Varför är det så? Är det doktorerna som vill ha en massa OH personal, eller är det politikerna som vill ha det så här? Vad är skälet till att det är så komplicerat i Sverige? Har det med de senaste decenniernas politiska ledarskap att göra?

Själv tror jag det är politik och för mycket pengar (sic!) det är dit "vinsterna " går, de som doktorerna anklagas ta hand om i sina slimmade, effektiva verksamheter. Det finns ju uppenbarligen pengar, fast dom går till "fel" fickor!

Jag tycker man borde anklaga tjänstemän och politiker i minst lika hög grad, som man ger sig på vinstdrivande privataägda företag.

Anmäl kommentar

Sverige har inte för få läkare utan för mycket administration per läkare! Andra länder har färre läkare per invånare men har trots det ingen läkarbrist. Lägg över administrationen på annan personal så kommer läkarna att räcka till alldeles utmärkt. Dessutom skulle samhället tjäna jättemycket pengar, för det är dyrt med läkare som gör pappersarbete.

Anmäl kommentar

Vårdvalet och "vårdpengen" borde alltså följa pat dit den går. Det är i sanning att markandsföra tulipanaros. Alliansen är ju på god väg, men dom andra? Om pat vill ha sin vårdpeng (kapitering + rörlig) med sig till Spanien, till USA, till kiro eller psykoter. Skall det då bli så?

Alla som klagar (de flesta i alla trådar på DM), alla som torgför prioriteringsprinciperna.....vart finns ni i denna ståndpunkt? Ni som inte ens vet vad de dolda prioriteringarna är (se annan debatt på DM). Att folk skall få ännu fler val, ännu fler möjligheter? Vad säger alla ni motståndare/ordningsmän/ och prioriteringspoliser? Kan den vanliga medelklassen förväntas kunna fatta beslut om hon/han vill söka en läkare, ssk, sg, psykolog FÖRST och i så fall VAR? Eller tycker ni fortfarande att "makten", ordningsmän, gate-keepers, skall fatta folks beslut?

Anmäl kommentar

Varför har man rubriken "Fortsatt brist på vårdpersonal" när artikeln "bara" handlar om Läkare och sjuksköterskor samt ett inlägg på en mening om biomedicinska analytiker. Vårdpersonal inkluderar en mängd andra yrkeskategorier som inte utnyttjas till fullo därav uppstår problemmet brist av läkare och sjuksköterskor. Vid varje interjuv av fru Reinfeldt så klämmer hon alltid till med yrkeskategorierna läkare och sjuksköterskor när hon talar om vårdpersonal. I hennes och andra beslutfattares sinnesvärld finns ingen annan yrkeskategorier.

Anmäl kommentar

Om fler, framförallt beslutsfattare, förstod att det finns fler yrkeskategorier i vården än läkare och sköterskor skulle vården blir effektiv, och alla skulle få en bra arbetsmiljö.  Dagens debatter angående vården handlar, liksom i Gamla sagor om Läkare och Sköterskor! Brist på läkare, brist på sjuksköterskor. Mer lön till läkare, mer lön till sköterskor - alltså jagar vi efter fler läkare och moroten blir mera lön (deras löner är numera fartblinda) men har vården blivit effektivare, knappast!
I vården finns sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer, undersköterskor
mm samt en hel yrkeskår som heter Läkarsekreterare, numera vårdadministratörer (de jobber vårdnära) och sköter allehanda administration som vi inte kan komma ifrån. På 70-talet började men rationalisera bort den yrkeskåren - med resultat att många välutbildade, erfarna sekreterare "flydde" till andra verksamheter
där villkoren både lönemässigt, arbetsmiljömässigt var mycket bättre. En erfaren sekreterare är GULD värd, där(för det mesta en hon) verkar. Dagens sköterskor fungerar oftast som sekreterare, men utan den utbildning som krävs.
Jag håller med om tidigare kommentar att sjukgymnsten skulle vara den första vi träffar när det handlar om problem i rörelseapparaten, det skulle bespara pat lidande och pengar. Alltså det är inte fler läkare och sköterskor som behövs! Utan, verksamheterna i vården liksom andra verksamheter blir rationella genom att ta vara på de kompetenser som samhället utbildar!

Anmäl kommentar

Och vem skulle vara ansvarig, dr W? Om dr skall lära sig av sg, och sg av dr, så blir det dyrt, precis som du skriver. Bättre att utbilda antingen sg eller dr mera från början, så att respektive kan ta eget ansvar.

Det där med sg som prim instans är ingen dum ide, men man måste nog förtydliga i utbildningen på univ, och inte med en godtycklig dr i prim vården. Alternativt så borde end sg med OMT utbildning vara godkända som prim instanser.

Anmäl kommentar

Gör som det visades i en artikel i DM för 1-2 år sen, undersök tillsammans! Då lär sig båda av varandra dessutom. Och bra diagnostik lönar sig i längden även om det verkar dyrt på kort sikt med två som arbetar samtidigt med samma pat.

Anmäl kommentar

Om sjukgymnasterna skall vara primärinstans för muskuloskeletala besvär, så krävs en mycket hög diff diagnostisk kompetens. Svarar sjukgymn.utbildningen mot det? Vad säger respektive utbildningsinstitution? Klarar den ny-legitimerade sjukgymnasten att diffa när det gäller dessa problem?

Det är ett stort ansvar, vilket hon/han skall kunna stå till svars för, även i domstol. Vad säger ni doktorer som tycker att sjukgymn skall vara primärinstans för ryggbesvär och annat i rörelseapparaten?

Sjukgymn kan och bör kräva avsevärt högre lön, om ansvaret i primärvården utökas på nämnda sätt. Eller menar Rikard Viberg att sjukgymn skall vara den primärinstans som silar, och gör en första screening?

I så fall medför ju processen endast en fördröjning för patienten?

Eller skall patienten kunna välja mellan en dr och en sjukg som primärinstans? Ungefär som idag, då många pat väljer en sg i första hand, för att sedan söka dr om det behövs, eller om pat behöver sjukskrivning?

Om det skall vara vårdval, så måste patienten få välja, ingen annan, anser åtminsone jag.

Anmäl kommentar

I min värld så ÄR sjukgymnaster förstahandsinstans för ryggsmärtor och diverse problem i rörelseapparaten.
Sjukskrivning tycker jag dock inte hör hemma på sjukgymnasternas bord. Det är så många andra faktorer än de muskuloskelettala som sjukskrivande läkare måste ta hänsyn till, framför allt psykiska besvär och sjukdomar och där har de flesta sjukgymnaster inte så mycket utbildning och erfarenhet.

Anmäl kommentar

Om det så blir 100 % fler doktorer och sjuksköterskor så kommer det inte att räcka. Undra om det skulle bli bra om varje individ utbildade sig till doktor eller sjuksköterska.

Anmäl kommentar

Kan det finnas något samband här med att krav på administration och dokumentation, enkäter, planer och undersökningar och den flod av papper man drunknar i, och vad det nu är för uppgifter som ständigt ramlar över en uppifrån och är "så viktigt", har ökat lika mycket procentuellt?

Anmäl kommentar

Om fler förstod att det finns en yrkesgrupp som är bättre än allmänläkare på att bedöma och behandla problem i rörelseapparaten. Det är antagligen möjligt att halvera distriktsläkarnas arbetsbörda och frigöra dessa resurser till andra områden och specialiteter. Remissfrihet och sjukskrivningsrätt till sjukgymnaster. Om Dessutom sjukgymnaster är förstainstans vid ryggsmärtor och problem i rörelseapparaten så utnyttjar man personalresurser bättre och sparar pengar.

Anmäl kommentar