Ökade inkomstklyftor påverkar folkhälsan negativt i världen
2010-07-26Medellivslängden ökar i världen, men klyftorna mellan fattiga och rika blir samtidigt djupare, enligt en talesperson på WHO.
Att bekämpa fattigdomen är det viktigaste målet för att öka folkhälsan globalt, enligt Sir Michael Marmot, chef för The International Institute for Society and Health i London, och ledare för en global hälsokommission inom Världshälsoorganisationen, WHO.
Michael Marmot har kartlagt den ojämlika folkhälsan i världens länder.
Inkomstskillnaderna mellan rika och fattiga är stor i många länder, störst skillnader är det i Brasilien. I Brasilien tjänar de rika 25 gånger mer än de fattiga, visar hans granskning.
– Skillnaderna är enorma mellan olika områden. Inom bara några minuter kan man förflytta sig från ett slumområde där det råder fruktansvärda villkor till ett område med oerhörda förutsättningar, säger han till Svenska Dagbladet.
Fattigdomen påverkar medellivslängden, som kan variera mycket inom ett land. De välutbildade med höga inkomster har fler friska år utan medicinska handikapp.
Afrika är den kontinent som är mest utsatt. I vissa delar av Zimbabwe blir kvinnorna bara 34 år.
Enligt Michael Marmot kan sjukvården bara bidra med en mindre del för att förbättra folkhälsan. Att bekämpa fattigdomen, skapa jobb och goda arbetsvillkor och ge människor kontroll över sina liv, är viktigare, menar han.
Sverige hamnar på nionde plats när det gäller medellivslängden i världen (80,8 år), sämst är Zimbabwe.
FLER NYHETER
En armé av bröst ska dra in nya pengar till cancerforskningen.
En strandad sillval kan ge den medicinska vetenskapen nya svar. Nu har danska läkare skiktröntgat djurets hjärta.
JUST NU PÅ DAGENS MEDICIN
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Visst, Haqvin. Och tack för att du är med.
Och visst: individuell hälsa kontra folkhälsa medför att man måste avgöra om det går att ha god individuell hälsa, alltmedan folkhälsan är dålig. Om jag själv mår fin-fint och får första klassens sjukvård; är det ok med sämre folkhälsa (i Afrika)? Är det ok att jag mår fin-fint, om grannen inte får någon hjälp över hvuvd taget? Vad skapar det för människosyn att bejaka egen högteknologisk indiviuell vård, medan andra stackare inte ens har rent vatten och dör vid cirka 35 års ålder? Det går givetvis inte att lösa enkelt, som du påpekar, men tanken och funderingarna är väckta.
Alltså: går det att försvara offentligt finansierade individuella insatser på bekostnad av hög dödlighet för andra grupper exempelvis Zimbabve? Eller går det att (som du kanske, och även Marmot) hävdar: förena insatserna, och ändå vara framgångsrik från båda håll?
I Afrika dör man av "naturliga" tillkortakommanden. I välfärdsstaterna dör man av stress och psykisk ohälsa. Kanske är stressen och den psykiska ohälsan en naturlig följd av livsföringen/samhällspåverkan?
Är det bättre att dö/vara gammal, sönderstressad, egoistisk och bitter än kraftfull, vacker, ung och hungrig. Förvisso har svensken också varit det senare, för något sekel sedan.
Anmäl kommentar
Namn 21:04 (och 21:30?)!
I princip har du helt rätt, men politiska strategier hjälper inte enskilda människor i akuta situationer. Det ena utesluter inte det andra. Det behövs både individuell vård och långsiktigare samhällsförändringar!
Anmäl kommentar
I USA (Chorpus Christi, Texas, är värst) är allt fler extremt feta. Man har inte råd att köpa bra mat. Chips är avsevärt billigare än vattenmelon exempelvis.
Vad är det för sjukdom som leder till att man inte har råd att köpa bra mat?
Vad är det för sjukdom som leder till fattigdom?
Vad är det för sjukdom som leder till att exempelvis kvinnor i Zimbabve lever i genomsnitt 35 år?
Finns det någon som kan svara i termer av medicin?
Vad är det för sjukdom som gör att väst (OCH svenskarna) blir allt närigare, alltmera ego, alltmera stressade och ÄVEN alltmera feta? Antagligen kommer smittan från Stockholm.... närmare bestämt från riksdag och regering.
Det är vettig politik, ärliga politiker, välvilliga politiker och rättvis politik som behövs. Vi har mer än nog av sjukvård. Ännu mera sjukvård gör folk ännu sjukare.
Anmäl kommentar
Mycket bra artikel.
Bör stämma till eftertanke hos många själar, exempelvis hos alla som kräver "sjukvård" för allt och av allt. MEN. Man botar inte allt med mera sjukvård. Man botar inte stress och kränkta människor med sjukvård. Man botar inte heller livsstilssjukdomar med sjukvård. Däremot - med politik kan man komma desto längre.
En bra början är rent vatten och goda sanitära förhållanden. Då blir det sedan "på lika villkor". Mantrat som alla lärt sig repetera utan att skämmas.
Listen and learn heter det. Sir Michael Marmot är mannen.
Anmäl kommentar