Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Dags att skrota gökungen Apodos

Apodos kostar 370 miljoner kronor per år och orsakar mer problem än nytta. Avveckla konceptet och anställ fler sjuksköterskor för pengarna, anser apotekaren Pål Stenberg och läkaren Patrik Midlöv.

Annons:

Apodos är ett system där läkemedel ompackas från företagens burkar eller askar till dospåsar. Innehållet i en påse motsvarar behovet för en enskild patient vid ett doseringstillfälle.

Konceptet lanserades av dåvarande Apoteksbolaget på 1980-talet i det lovvärda syftet att hjälpa äldre med sina regelbundna medikamenter. Ompackningarna görs numera maskinellt och omfattningen har tappat alla rimliga proportioner.

År 2008 använde 170 000 svenskar Apodos, de allra flesta 65 år eller äldre, till stor del bosatta på särskilda boenden. Sverige är det land som har högst användning per capita av Apodos. Ett bidragande skäl är att landstingen helt eller delvis finansierar verksamheten varigenom särskilda boenden har kunnat avfolkas på sjuksköterskor.

Dagligen läser vi om felmedicineringar som skapar lidande och kräver sjukvård. Hög medelålder och polymedicinering bidrar till problemen. Beräkningar antyder att utgifterna för vård förorsakade av läkemedelsrelaterade fel är lika höga som de ofta omdebatterade medicinkostnaderna.

Trots att användningen av Apodos är omfattande finns inga vetenskapliga studier med primär målsättning att dokumentera alla konsekvenser.

Enligt en rapport från SBU saknas också studier som gör det möjligt att avgöra om dosdispensering/Apodos förbättrar följsamhet och patientsäkerhet. Däremot finns tre svenska rapporter som indirekt indikerar stora problem.

I en studie på äldre patienter i Landskrona analyserades medicineringen efter utskrivning från internmedicinska kliniken till primärvård eller särskilt boende. Patienter med Apodos visade sig ha en flerfaldigt ökad frekvens av felmedicinering jämfört med patienter utan Apodos. I en liknande studie av äldre patienter utskrivna från såväl Landskrona som Lund framtonar Apodos som en än större riskfaktor. I en registerstudie med material från 2005 fann man en ökad frekvens potentiella medicineringsproblem bland personer med Apodos, men en reduktion av risken för potentiellt allvarliga interaktioner.

Situationen blir särskilt besvärlig när patienten byter vårdnivå, till exempel från särskilt boende via akutmottagning, rehabavdelning och åter till hemmet. Apodos förutsätter att alla kliniskt verksamma läkare ska ha förstått grunderna för systemet och konsekvenserna om ordinationen görs på felaktigt sätt. Detta är en utopi när utbildning i klinisk farmakologi vid våra medicinska fakulteter fått allt mindre utrymme.

Ibland framhålls att patienten ska ha stabil medicinering innan Apodos initieras. Detta är en viktig del av problemet. Äldre patienter löper nämligen då stor risk för övermedicinering. Tvärtom ska läkemedelsbehandling, särskilt hos sköra äldre, ständigt omprövas och nyttan vägas mot riskerna. Apodossystemet är också tungrott när det gäller att trappa upp eller ner dosering varför ordinationsändringar inklusive utsättning av läkemedel hämmas.

Den gamla korrekta tesen start low and go slow när det gäller läkemedelsbehandling av äldre patienter blir svårare att följa med Apodos. Dessutom kan systemet endast hantera 55 procent av läkemedlen varför påsarna måste kompletteras med hela förpackningar. Apodos-patienter har en lista på sina läkemedel, vilket förstås är angeläget för alla som kommer i kontakt med hälso- och sjukvård. En realisering av den nationella IT-strategin inom vården är därför essentiell.

En annan betydelsefull aspekt är behovet att följa upp effekterna av läkemedelsbehandlingen. En omfördelning av resurser från Apotekets dos-fabriker till fler sjukskötersketimmar på äldreboendena vore en praktisk lösning. Det skulle ge ökad flexibilitet i medicineringen och en professionell uppföljning av läkemedlens effekter.

Apodos ter sig allt mer som en gökunge som konsumerar stora resurser på bekostnad av andra, mer behjärtansvärda projekt. Årskostnaden för Apodos, exklusive läkemedel, är cirka 370 miljoner kronor.

Avveckla Apodoskonceptet på äldreboenden! För de frigjorda pengarna kan sjuksköterskor anställas med två primära uppgifter: Att iordningställa/administrera läkemedel och att följa upp effekterna av behandlingen. Konsekvenserna skulle bli en minskad risk för felbehandling och en välbehövlig humanisering av våra äldreboenden.

Pål Stenberg
är docent och apotekare i Malmö.

Patrik Midlöv
är distriktsläkare i Eslöv.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler