Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Vi behöver utveckla nya sätt att arbeta”

Det skriver Stefan Lindgren, professor vid Lunds universitet, och tre andra debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Stefan Lindgren, professor vid Lunds universitet och president, World Federation for Medical Education.

Framtidens hälso- och sjukvård och medarbetarnas kompetens diskuteras globalt.  Medan fattiga länder kämpar med bristande materiella och personella resurser, stiger kostnaderna på ett svårkontrollerbart sätt i den rika delen av världen. Till detta kommer flykten av hälso- och sjukvårdspersonal från fattiga länder. I vissa låginkomstländer försvinner mer än 80 procent av de läkare som utbildats utomlands.

Bästa möjliga hälsa åt alla förutsätter avvägningar mellan förväntningar, behov och resurser, både i ett nationellt och globalt perspektiv.  Resurserna ska så långt som möjligt motsvara behoven, medan de sannolikt aldrig kan motsvara förväntningarna. De professionella medarbetarna i vården har ett ansvar att bidra till prioriteringar och sätta in dem i ett internationellt sammanhang som även inkluderar de globala hoten mot hälsa.  Det räcker inte att enbart förbättra och effektivisera rådande system och metoder, vi behöver utveckla nya sätt att arbeta. Detta understryks av tillgängligheten till information i samhället samt möjligheten att kommunicera digitalt, inom vården och med patienterna. Den framtida patienten, som i allt större utsträckning är åldrad och multisjuk, ställer nya krav på hälso- och sjukvården. Den internationella rörligheten av medborgare, patienter, studenter och hälso- och sjukvårdspersonal förutsätter att globala perspektiv integreras i utbildningsmoment på alla utbildningsnivåer.

Tyngdpunkten i morgondagens hälso- och sjukvård ligger på systemets samlade förmåga, kompetens och tillgänglighet, snarare än på de enskilda ingående vårdprofessionerna. Balansen avgörs av ekonomiska förutsättningar och tillgången till personal. Första linjens sjukvård ska handlägga de vanligaste sjukdomarna och hälsoproblemen, vid behov med stöd från mer specialiserade instanser. Kostnadseffektiviteten, tillgängligheten och kanske även kvaliteten förbättras om vi kommunicerar frågor snarare än skickar runt patienterna mellan olika specialiteter. Om hälso- och sjukvården ska kunna hantera utmaningarna behövs större satsningar på förebyggande insatser. Hälso- och sjukvårdssystemen måste dessutom samverka med andra aktörer och intressenter i samhället i strävan att uppnå bästa möjliga hälsa för alla.

Medarbetarna i framtidens globala hälso- och sjukvård behöver såväl professionell som vetenskaplig förmåga samt förmåga att samarbeta. De måste förstå de komplexa faktorer som påverkar vår hälsa samt kunna bidra till utvecklingen av bästa möjliga hälsa i samhället. För att förbättra resultaten av vården av patienter med kroniska sjukdomar behöver patienterna involveras i sin egen vård och preventionsaspekten stärkas. Först när patienten blir en del av vårdlaget och samverkar enligt en gemensamt överenskommen vårdplan finns förutsättningar för personcentrerad vård, bättre följsamhet till överenskomna behandlingsprinciper och ett effektivt resursutnyttjande.

Som uppföljning till en konferens på Karolinska institutet 2012, anordnade Lunds universitet i samarbete med KI, Kungliga Vetenskapsakademin och the Interacademy Medical Panel nyligen en tvådagars nordisk work-shop. Där formulerades en handlingsplan för hur vårdutbildningarna ska kunna möta framtida behov av personella resurser, främja hälsa för alla, skapa förutsättningar för interprofessionellt lärande om kärnkompetenser och möta behoven hos framtida patienter.  

Deltagarna enades om att prioritera utbildningen i lagarbete och inkludera patienten som medarbetare och resurs i vårdteamet, samt integrera globala perspektiv på sjukdomar och hot mot hälsa i alla utbildningsmoment.  

Ansvariga för vårdutbildningarna vid våra högskolor behöver i samverkan med vårdgivare och studenter fortlöpande reformera utbildningarna så att de möter de kompetenskrav som framtidens globala hälso- och sjukvård ställer. Vi välkomnar en bred debatt med alla aktörer inom hälso- och sjukvården, beslutsfattare och patienter om dessa professionella kompetenser och hur vi kan säkerställa att vi når utbildningsmålen. 

 

Stefan Lindgren, professor vid Lunds universitet, president World Federation for Medical Education

Tanja Tomson, programdirektor Folkhälsovetenskapliga programmet och global hälsa, Karolinska institutet

Henrik Lagervall, studentkåren, Karolinska institutet

Frida Andersson, Medicinska föreningen, Lunds universitet

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler