Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Anders Morin och Mikael Witterblad, ansvariga för välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv.  

Anders Morin och Mikael Witterblad, ansvariga för välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv.  

”Värdebaserad styrning är bra för primärvården”

Svenskt Näringsliv ger sig i kast med diskussionen om New Public Management.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Diskussionen om New Public Managements vara eller inte vara i sjukvården har gått över styr. Å ena sidan finns de som anser att en omfattande registrering och uppföljning av aktiviteter och åtgärder från landstingens sida är nödvändig för att vården ska utvecklas. Andra hävdar att den bästa vården erhålls om medarbetarna inom vården styr sig själva.

Vården skulle vinna på att överge dessa polariserade uppfattningar. Självklart är en styrning av vården nödvändig, utifrån såväl medicinskt och etiskt som ekonomiskt perspektiv. Utgångspunkten i styrningen ska ligga i patientens behov, samtidigt som vården måste vara kostnadseffektiv.

Svenskt Näringsliv har i samarbete med konsultföretaget Sirona Health Solutions utarbetat en modell för den ekonomiska styrningen av primärvården. Ersättningssystemet ska vara lättöverskådligt och enkelt, inte medföra onödig administration som tar tid från vården, bli mer enhetligt mellan landstingen, främja behovsstyrd vård samt främja kvalitetsutveckling.

Vårt förslag innebär att ersättningen bör utgöras av två huvuddelar. Den största delen av ersättningen (cirka 95–97 procent) bör utgöras av en patientpeng som tillfaller den vårdcentral på vilken patienten har listat sig. Denna ersättning justeras med hänsyn till patientens vårdtyngd och socioekonomiska situation. Hur detta går till i praktiken är något som behöver ses över. Särskild ersättning för glesbygd kan även behöva utgå.

Den andra delen av ersättningen (cirka 3–5 procent) bör utgöras av målrelaterad ersättning. Den målrelaterade ersättningen bör innehålla tre delar:

1 Patientens egen bedömning av vården, dels hur patienten bedömer resultatet av vården, dels hur denne upplever bemötandet i vården.

2 Den andra delen bör spegla den medicinska kvaliteten, genom uppföljning av ett begränsat antal indikatorer för processer och resultat inom främst de stora folksjukdomarna.

3 Den tredje delen bör avse varje landstings egna beställarmål, som kan gälla till exempel förbättrad jämlikhet, tillgänglighet eller samverkan med andra vård- och omsorgsgivare.

Det finns invändningar mot målrelaterade ersättningar i primärvården som går ut på att ett fåtal medicinska indikatorer inte rättvisande kan spegla kvaliteten samt att det är lätt att manipulera medicinska kvalitetsmått. Professionen själv bör därför ha ett stort inflytande på de indikatorer som väljs ut för målbaserad ersättning. Krav på ersättning baserad på medicinska indikatorer främjar dock i sig en utveckling mot mera utvecklade mått. Det kan också finnas skäl till att, just när det gäller de medicinska indikatorerna, i ett första steg endast publicera utfallet för dessa på vårdcentralen, och inte koppla dem till ersättningen.

Eventuellt manipulerande av uppnådda resultat strider mot etiken inom vården. Detta i sig utgör en viktig drivkraft som motverkar manipulation. Medicinsk revision bör dock användas som komplement. 

Ersättning baserad på patientrapporterad kvalitet finns i stort sett inte i dag i primärvården. Denna innovation skulle stärka patientens ställning och aktiva medverkan i vården.

Svensk primärvård har tidigare haft problem med bristande tillgänglighet och att vård inte getts i tillräcklig utsträckning. Även detta är ett skäl till att inte enbart ersätta vårdcentralerna genom en fast ersättning per listad patient. Ersättning per besök riskerar å andra sidan att leda till att för mycket vård ges.

Den föreslagna målrelaterade ersättningen syftar till att ersätta för rätt resultat i vården och att rätt mängd vård ges. De professionella bedömningarna ska styra hur mycket vård som ska ges och när besök är motiverat.

Vårt förslag syftar till en värdebaserad ledning och styrning. Förslaget innebär mindre detaljreglering av primärvården, förbättrade möjligheter till innovation och nya arbetssätt, ökad patientmedverkan och stärkt fokus på resultat. Vår förhoppning är att landsting, professioner, patientorganisationer och övriga relevanta aktörer konstruktivt medverkar till att stärka primärvården genom att utveckla ersättningssystemen i denna riktning.

Anders Morin och Mikael Witterblad, ansvariga för välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv.  

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler