Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Debatt

”Vad får vår sjukvård egentligen kosta?”

Hur stor procent av sin BNP kan ett land kan lägga på hälsan? frågar Lars Breimer, Örebro.

Annons:
Lars Breimer, överläkare laboratorie­medicinska länskliniken, Universitets­sjukhuset Örebro.

En central fråga i sjuk­vårds­debatten är hur stor procent av BNP ett land kan lägga på hälsan? Än viktigare är den absoluta summan då vissa kostnader, typ läkemedel, blir enhetligare i världen.

USA lägger i särklass mest: 17,7 procent av BNP eller 8 508 dollar per capita i köp­krafts­paritet, PPP. Övriga rika länder ligger runt 8–12 procent – Sverige 9,5 procent eller motsvarande 3 925 dollar. PPP är ett sätt att bestämma det relativa värdet för olika valutor och minimera vilse­ledande jämförelser som kan uppstå vid användning av växelkurser.

I början av 1970-talet avsatte Sverige, USA och andra rika länder 6–7 procent av BNP. Sedan dess har USA ökat rejält medan Sverige har segat sig till sina 9,5 procent. Schweiz har 11,0 procent, Holland 11,9 procent och Danmark 10,9 procent. Länders ekonomiska utveckling påverkar både procent och summan. Norge är ett bra exempel: 1970 var det 4,4 procent, motsvarande 143 dollar. I dag är siffran 9,3 procent, eller 5 669 dollar.

Klarar Sverige en 40-procentig ökning av kostnaderna per invånare från dagens nivå på 3 925 dollar till 5 650 dollar som i Norge och Schweiz?

Inom min specialitet, klinisk kemi, har arbetet högrationaliserats. Jämfört med för 20 år sedan ligger bemanningen på cirka 65 procent medan produktiviteten ökat enormt. Förvisso effektiviserad vård. Sammalunda har till exempel operationen högselektiv vagotomi ersatts av Zantac och Losec. I dag säljs de receptfria, i början krävdes endoskopi före. Ytterligare kostnadseffektivisering.

Sjukvården i Sverige anses svikta med brist på vårdplatser, sjuksköterskor och läkare samt långa väntetider. Delvis skylls sjuksköterskebristen på lönen som är högre i Norge där enligt olika källor 12 000-20 000 svenska sjuksköterskor arbetar. Största delen av dessa har en grundanställning i Sverige och Norgelönen är ett tillskott. Även om 20 000 arbetar i Norge heltid, förklarar det inte bristen när det totalt finns 149 000 i Sverige. Förbättra deras arbetsvillkor vad det gäller miljö, schema och lön!

I Sverige ligger överläkarnas medianlöner på 800 000 kronor per år. Västmanland och Gotland sticker ut med cirka 875 000 kronor. I USA får lågt betalda specialister runt 1,7 miljoner svenska kronor medan de bäst betalda kan tjäna uppemot 5 miljoner kronor, något som delvis förklarar USA:s höga kostnader.

Att döma av USA tycks det finnas en gräns för sjuk­vårds­utgifter som skattebetalarna accepterar. Sväljer svensken en ökning av skatten på många kronor eller tryter vårdkassan möjligen redan för 50-talisterna?

Kommentarer

  • Ronald van Vollenhoven 2015-04-07 10:05:01

    Mycket bra att Lars Breimer tar upp frågan. Om Sverige verkligen vill ha den bäst möjliga sjukvården till alla, och på lika villkor, så kommer det att krävas en mycket större andel i BNP för att förverkliga denna ambition. Och varför inte? Är inte vår allas hälsa värd 15% av vår ekonomiska kraft?

  • dr g 2015-03-24 15:37:01

    2013. Men kan Du betala finns resurserna - http://www.expressen.se/nyheter/skilda-sjukhusvarldar---for-den-som-betalar/ - 2013. Reinefeldt skyller på dålig information som orsak. Den som styr sätter sig inte in i problemen - http://www.expressen.se/nyheter/reinfeldt-grillades-om-laget-pa-akuterna/ - 2012.Socialdepartementet vill krympa Primärvården. Den kan ersättas med förslagen i Empati och Hightech och 150.000 outbildade mentorer menar Socialdepartementet i sin utrednng.Alliansen har redan presenterat sin framtidsvision om hur det ökande antalet äldres välfärdsbehov skall hanteras: Hela utredningen: - http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/40/43/08a34c17.pdf Nu kan vi alla också notera att Allianshöjdarna får välbetalda reträttposter hos riskkapitalisterna för att medverka till produktion av nästa givmilda Allianspolitiker.

  • dr g 2015-03-24 15:34:10

    2013. Väntetider skylls på patienterna och inte på brister i planeringen o resurserna - http://www.expressen.se/halsa/anna-basen/skyll-inte-langa-vantetider-pa-patienterna/ - 2013. Svårt sjuka kan inte få vård i Sverige utan flygs ut i Europa - http://www.expressen.se/nyheter/svart-sjuka-svenskar-flygs-ut-i-europa/ - 2013. Problemet är pengabrist och dålig planering. Socialdepartementet vill krympa Primärvården. - http://www.expressen.se/nyheter/forskaren-problemet-ar-inte-bara-pengabrist/ -

  • dr g 2015-03-24 15:33:24

    2013. Den som slår larm om vanvård får sparken i Alliansens Sverige - http://www.expressen.se/halsa/anna-basen/jag-fick-sparken-nar-jag-slog-larm-om-vanvard/ -

  • dr g 2015-03-24 15:32:43

    forts... 2013. Vi har nu inte råd med samma antal sjukbäddar per person som man har i Etiopien - http://www.expressen.se/nyheter/sverige-har-farre-sjukbaddar-an-etiopien/ -

  • drg 2015-03-24 15:31:28

    @Tom. Din tro är tydligen mycket stark. Får jag servera några bevis på mitt påstående som jag trodde var allmänt kända: -bevis - 2006-2014 se nedan, neskrivet av en Alliansens egna tidningar, Expressen. 2012. (M)ats Eriksson, ordf SKL "Jaqg skulle vilja köra den (Sjukvården) i botten först - http://www.sjukhuslakaren.se/2012/07/05/skls-mats-eriksson-om-vardplatserna-jag-skulle-vilja-kora-det-i-botten-forst/#comment-818055270 -

  • Erling Johansson 2015-03-24 14:15:05

    Inledningen på artikeln innehåller en tankevurpa: "hur stor procent av BNP ett land kan lägga på hälsan?" Att lägga resurser på bibehållen hälsa är en investering innebärande att undvika sjukdom. Sjukvården lägger så gott som uteslutande resurser på redan sjuka, vilket beteckningen indikerar. Vad gäller den allt mer växande gruppen inom Metabolt Syndrom, behandlar man dess utom riskfaktorer och symtom i st f grundorsakerna, Ohälsosam livsstil.

  • Tom 2015-03-23 17:53:47

    @ dr g. Hur har du kommit fram till det? Inte för att jag gillar alliansen eller deras sjukvårdspolitik. Men de serverar väl ungefär lika mycket eller lika litet som de andra. Detta mot bakgrund av sjukvårdsinvsteringar uttryckt som % av BNP. Andra länder i vår närhet klarar av att satsa mer. Tror personligen inte för ett ögonblick att färg på regering ändrar detta faktum.

  • dr g 2015-03-23 15:01:02

    Vad sjukvården får kosta beror på politikem. Alliansens riktvärde: 0 = noll skattekronor. Sköt Dig själv

  • Tom 2015-03-20 15:57:18

    Finns många anhængare av modellen med ættestupan - men nær det væl ær deras tur - då låter det annorlunda. Vi kan ta ett dagsfærskt exempel med PKSC-K) hæmmande antikroppar tillsammans med statiner. All historisk erfarenhet visar att de kommer att anvændas också i Sverige. Oavsett alla principuttalanden och ekonomiska domedagsskriverier. Det hade varit bættre att det varit svenskægda føretag som varit med och producerat dessa istællet før tre utlandsægda . Men så dær blir det nær inget ska anvændas och inget ska få kosta och politikerna stændigt låter som de ær på bønemøte (eftersom de inte førstår praktisk ekonomi). I praktiken slutar det med att alla svenskar bara blir fattigare genom den førda politiken.

  • Sigvard Lingh 2015-03-20 15:12:10

    Förr löstes problemet med ättestupan.

  • Tom 2015-03-20 08:48:41

    Vad gør alla dessa mænniskor egentligen ( skriver debattartiklar varje vecka...?). Laboratoriemedicinens økade produktivitet verkar inte ha resulterat i motsvarande rationaliseringar på personalsidan. Men før att ge perspektiv på skribentens primæra fråga så ær det nog lite væl enkla sammanhang som målas upp. Ekonomi ær mera som ett ekosystem som ær svårt att detaljreglera. Satsningen i USA medfør också førdelar. All medicinutveckling verkar nu ske dær och och de har god nytta av de stora lækemedelsføretagen som flyttat dit. Biotech och sånt. Hær fanns Losec och Astra och annat men vi har nu hamnat i en situation dær inget ska anvændas och det ska absolut inte kosta något men s.k. life science ska fødas , utvecklas och blomstra - trots det. Omøjligt. Gemensamt før de flesta som arbetat hela sitt liv inom akademi eller annan del av offentlig sektor ær att de saknar førståelse før ekonomi. I alla fall dess applikationer i verkligheten. Men åsikter - det har de.

  • Veritas 2015-03-20 08:45:38

    En sak att beakta gällande USA är att ca 40 miljoner människor i princip står utanför vårdsystemet, då de saknar sjukvårdsförsäkring.

  • Äpplen och päron 2015-03-20 07:59:15

    USA har förvisso dom högsta kostnaderna per capita i världen, men hur mycket av det är skattefinansierat?

  • Carl 2015-03-20 07:38:23

    Fel att prata om kostnader när det gäller sjukvård. Sverige är en humanitär stormakt som ger absolut bästa tänkbara vård till sina medborgare.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyheter

SLL: Läget kräver kriskommunikation1

SLL får kritik för att man tillämpar sin kriskommunikationsplan på grund av läget inom neurokirurgin och bröstcancervården.

Är det rätt av SLL att använda sin kriskommunikationsplan i nuvarande situation?
Ja
Nej
Vet inte
My IQ Test

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!