Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Diabetessjuksköterskorna Elisabeth Källqvist och Annika Svensson vid Skaraborgs sjukhus har jobbat hårt för att hjälpa patienter med höga HbA1c att få kontroll på sitt blodsocker.

Diabetes

Här sänks blodsockret med nya rutiner

När Skaraborgs sjukhus gjorde en särskild satsning för patienter med typ 1-diabetes med sämst blodsockerkontroll blev effekten över förväntan.

Annons:

För drygt ett år sedan startade diabetesmottagningarna vid Skaraborgs sjukhus (Skövde, Lidköping, och Falköping) det så kallade Hissen-projektet.

Målet var hjälpa gruppen med den sämsta blodsockerkontrollen och minska antalet till hälften.  Satsningen har gett god utdelning och i dag har diabetiker med HbA1c över 70 mmol/mol minskat från 30 procent till 13 procent.

För drygt 75 patienter har risken för diabeteskomplikationer minskat avsevärt, vilket sparar över sju miljoner i uteblivna sjukvårdskostnader enligt projektets egna beräkningar.

Det börjar redan i väntrummet. På väggen sitter en affisch som spaltar upp möjliga orsaker till höga blodsockervärden. Det handlar om allt från oregelbundna kostvanor och rädsla för hypoglykemi och  till stress och andra sjukdomar som påverkar blodsockernivån.

– Patienterna börjar redan i väntrummet att fundera på sina egna orsaker och diskuterar ofta med sina medpatienter. Vi använder sedan samma underlag inne på rummet och pratar med patienterna kring deras blodsocker, säger Elisabeth Källqvist är av de fem diabetessjuksköterska vid Skaraborgs sjukhus, till Dagens Medicin.

Hennes kollega Annika Svensson berättar att personalen först tyckte att en del ord på kunskapsunderlaget var lite väl hårda och att de var oroliga för att patienterna skulle känna sig anklagade, men det visade sig vara tvärtom.

 – Vi upplever att patienterna skäms mindre över sina höga blodsockervärden nu när det går att sätta dem i ett sammanhang, säger hon.

Genom den strukturerad inventering av orsakerna till de höga blodsockervärden talar nu hela diabetesteamet samma språk och diabetssjuksköterskor, läkare och kuratorer kan hjälpa patienterna på ett nytt sätt.

– Det handlar om att se var varje enskild individ befinner sig och vilket stöd som personen behöver. Mycket handlar förstås om kunskap. Vi har varit bra på att ha diabetesskolor att  ge verktyg till patienterna., säger Elisabeth Källqvist.

Patienterna får nu lära sig att räkna kolhydrater i mat och dryck och räkna ut hur mycket måltidsinsulin det kräver. Med tillgång till en ny typ av blodsockermätare som visar kurvor kan patienterna se sina blodsockernivåer under dygnet.

– Då blir det tydligt hur mat, stress och insulin påverkar blodsockret.  Apparaten visar också trendpilar om blodsockret är på väg upp eller ner. Det är ett mycket pedagogiskt hjälpmedel, säger Elisabeth Källqvist.

Diabetessjuksköterskorna understryker att personalen har stått för verktygen samtidigt som det är patienterna som har gjort ett fantastiskt arbete.

Projektet har finansierats med stöd från Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Västra Götalandsregionen som bidragit med en miljon vardera.

– Det är en framgångsaga helt enkelt. Samtidigt som förbättrad blodsockerkontroll ger minskad risk för diabetskomplikationer och fler levnadsår för patienterna har Skaraborg visat på de samhällsekonomiska vinsterna, säger Tony Holm som är projektledare för nationellt programråd på SKL.

 

Kommentarer

  • Mikael 2015-07-30 15:11:51

    Det är omöjligt att hålla längre A1C värden med en kolhydratbaserad kost. Endast en hälsosam LCHF kost kan hålla nivåerna på rätt nivå. Orsaken är att felmarginalen både på kolhydraterna och insulinet är +-20%. Så då man äter minimerat med kolhydrater krävs minimalt med insulin och som då minimerar blodsockersvängningar.

  • Åsa 2015-07-29 21:16:47

    dra ner rejält på kolhydrater och var inte rädd för olja och smör i maten.

  • kent Andersson 2015-07-29 19:15:23

    Bra jobbat !

  • Michel Tagliati 2015-07-29 06:43:30

    Det står inget om CGM (Continous Glucose Monitoring) eller vilken CGM-mätare som används (Dexcom?) och skillnaden mellan att sticka sig 8 ggr/dag jämfört med att en mätare ger över 200 mätningar per dygn och att man använder moderna metoder är ju kärnan i projektet i så fall. Varför står det då inget om det? Det är ju vad som är viktigt. Usel rapportering. Mer frågor än svar.

  • Erling 2015-07-28 15:34:55

    Bra satsning! Jag ställde mig bar frågan: Hur är det med råden om kost, vad gäller balansen mellan kolhydrater och fett? Kolhydrater kräver ju insulin och hög andel ger orolig och svårhanterlig blodsockerkurva!

  • lennart facius 2015-07-28 15:31:20

    det kan väl bara vara inom vården som man inte förstått sambandet mellan kolhydrater och blodsockernivå därav begreppet över förväntan.men bättre sent än aldrig och lycka till med fortsättningen.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra utbildningar