Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Konstgjord betacell fungerade under lång tid

Under vardagliga betingelser gav en helautomatisk insulinpump typ 1-diabetiker bättre blodsockerkontroll, jämfört med dagens mest avancerade system. Det visar en ny studie i New England Journal of Medicine. 

Annons:
Jan Bolinder

– Resultaten är ett viktigt kliv framåt inom den här utvecklingen. De visar att systemet är pålitligt och fungerar bra i vardagen, säger Jan Bolinder, professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge i en kommentar till studien.

En helautomatisk insulinpump innebär att en sensor kontinuerligt mäter patienterns glukosvärde och ger instruktioner till en pump att ge patienten lagom mycket insulin för att upprätthålla en jämn, och i det närmaste normal, blodsockernivå. Systemet är därmed mer självstyrande jämfört med dagens insulinpumpar med kontinuerligt glukosmätning, där patienten själv justerar insulintillförseln.   

I studien fick 33 vuxna patienter i slumpvis ordning pröva dels det nya experimentella systemet, dels en etablerad behandling med insulinpump och kontinuerlig glukosmätare. Varje testperiod varade i 12 veckor då patienterna kunde leva precis som vanligt.

– Tidigare studier med liknande teknik har varit mer kortvariga. Patienterna har då också haft restriktioner och varit mer övervakade, säger Jan Bolinder.

Han påpekar samtidigt att pumpsystemet i studien inte var helt och hållet automatiskt.

– Vid måltider fick patienterna själva beräkna kolhydratmängden i måltiden och via pumpen fick de instruktion hur stor måltidsdos insulin de skulle ge. Så till viss del styrs detta av patienterna själva, säger han.

Sammantaget gav det nya systemet bättre blodsockervärden och mindre perioder av för lågt blodsocker, jämfört med när den vanliga insulinpumpen användes. Det blev också bättre långsiktig blodsockerkontroll, mätt med HbA1c.

– Det handlar om kliniskt relevanta förbättringar, säger Jan Bolinder.

Liknande resultat sågs i en delstudie på 25 barn, där upplägget var det samma förutom att det nya systemet bara användes på natten. Här sågs dock ingen förbättring av långsiktig blodsockerkontroll.

– Egentligen är kanske delstudien på barn den mest intressanta, eftersom nattlig användning är det som ligger närmast ett eventuellt kliniskt rutinbruk av en helautomatiserad insulinpump, säger Jan Bolinder.

Det helautomatiska system som användes i studien är bara ett av flera som utvecklas runt om i världen.

 – Det finns andra automatiska system under utveckling och som också kan ge både insulin och glukagon, som är ett  hormon som höjer blodsockret snabbare om det skulle blir för lågt. Blodsockerkontrollen skulle då lättare kunna styras, men samtidigt blir de systemen mer komplicerade och en nackdel är att glukagon har dålig hållbarhet, säger Jan Bolinder.  

Studien presenterades på diabeteskongressen EASD i Stockholm i torsdags den 17 septemeber.

Läs abstract till studien:

 

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler