Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Olivia Wigzell, generaldirektör, och Erik Höglund, avdelningschef Regler och behörighet, båda vid Socialstyrelsen.

Olivia Wigzell, generaldirektör, och Erik Höglund, avdelningschef Regler och behörighet, båda vid Socialstyrelsen.

”Nu snabbar vi på leg-processen”

Socialstyrelsen listar flera förslag för att utländska läkare snabbare ska komma i arbete. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Socialstyrelsen vill införa ett förändrat system för bedömning av utländska legitimationer i syfte att snabba på processen. Vi vill ge alla från länder utanför EU möjlighet att göra prov för att visa sina kunskaper. Proven bör kombineras med en kortare praktik.

Sverige är ett av de länder i EU som tar emot flest flyktingar i förhållande till folkmängd. Mottagandet är en humanitär självklarhet, samtidigt som det innebär utmaningar för vårt samhälle.

Stat, kommuner och landsting arbetar både med det akuta omhändertagandet och insatser som ska underlätta för ny­anlända att etablera sig på arbets­marknaden. En viktig uppgift för Socialstyrelsen är att se till att kompetens inom legitimationsyrken i hälso- och sjukvården tas tillvara. Vi genomför därför flera satsningar för att dessa personer snabbare ska kunna få sina ­utbildningar bedömda och godkända.

Vi har sett en kraftig ökning av antalet ansökningar om validering av examensbevis från länder utanför EU och ESS. På tre år har en fördubbling skett. Regeringen satsar inför nästa år 65 miljoner för att myndigheten ska kunna korta handläggningstiderna och bygga ut möjligheten att göra kunskapsprov.

Vid sidan av detta behöver systemet både förenklas och utvecklas. Vi vill införa kunskapsprov och praktik för alla 21 legitimationsyrken och har därför gått ut med en bred förfrågan till landets universitet och högskolor. I samverkan med dessa lärosäten, hälso- och sjukvårdens professioner och arbetsgivare vill vi även se över kunskapsprovens utformning. Vi tror att det finns lärdomar att dra av att få i dag klarar proven och vi vill undersöka vilket utrymme som finns att utforma dem på annat sätt.

“Socialstyrelsen kommer inte att göra avkall på patientsäkerheten. ”

Ett nästa steg kan vara att överväga kunskapsprov på engelska, om det visar sig att det är bristande svenska som förhindrar personer från att tillgodogöra sig sina akademiska meriter.

I dag lägger vi stor vikt vid att granska dokument som bevisar att du har en utbildning som till nivå, längd och innehåll mot­svarar exempelvis en svensk läkar- eller sjuksköterskeutbildning. För den som flytt från sitt land kan detta självfallet utgöra problem. Du har kanske inte fått med dig något utbildningsbevis, eller så kan dokumentationen vara ofullständig.

Socialstyrelsen kommer inte att göra avkall på patientsäkerheten. Den som söker sjukvård hos legitimerad hälso- och sjuk­vårds­personal ska kunna känna sig trygg med att den som ger behandlingen har den utbildning som krävs för arbetet och en god kunskapsnivå. Vi vill däremot ge bättre möjligheter att bevisa reell kunskap, färdighet och lämplighet. Vi diskuterar nu med berörda aktörer om en praktik som kan variera från ett par månader till ett halvår.

Arbetsförmedlingen kan bistå med tidig identifiering av personer med vårdutbildning. Kommunerna och andra aktörer erbjuder språkundervisning. Landstingen kan erbjuda platser för provtjänstgöring.

Runt om i landet tas initiativ för att kombinera praktik inom vården med samtidig språkutbildning. Vi ser nu möjligheter att tillsammans med centrala aktörer skapa en enhetlig väg för vårdens alla legitimationsyrken, så att fler människor från länder utanför EU snabbare kan bidra med sina kunskaper på den svenska arbetsmarknaden. 

Kommentarer