Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

<b>Gabriel Wikström</b> (S), folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister, och <b>Helene Hellmark Knutsson</b> (S), minister för högre utbildning och forskning.   

<b>Gabriel Wikström</b> (S), folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister, och <b>Helene Hellmark Knutsson</b> (S), minister för högre utbildning och forskning.    Bild: Meli Petersson Ellafi/Magnus Selander

”Nu tar vi ett samlat grepp om kompetensförsörjningen”

Vi behöver se på bristsituationen i vården ur ett brett perspektiv, skriver två ministrar. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Vi vill att svensk hälso- och sjukvård ska vara i världsklass. Den ska sätta patienten i centrum, och ha hög tillgänglighet. Den ska bedrivas forskningsnära och främja innovation. Den är på många sätt framstående redan i dag, men det finns stora utmaningar. En av de främsta är kompetensförsörjningen.

Ofta diskuteras brist på bland annat sjuksköterskor och läkare. För vissa specialiteter och på vissa orter finns tydliga bristsituationer. Men totalt sett har vi aldrig haft så många läkare och sjuksköterskor som i dag. Vi måste därför ta oss an dessa frågor ur ett brett perspektiv. Några nyckelområden är:

  • Sjukvårdens förmåga att rekrytera, utbilda och behålla medarbetare med rätt kompetens.
  • Hur medarbetarnas tid används, inte minst balansen mellan administration och patientkontakt.
  • Fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper.

Regeringen bjöd tidigare i år in bland annat sjukvårdens huvudmän och de största fackförbunden till en samling för vårdens kompetensförsörjning. I dag hålls ett möte inom ramen för samlingen med fokus på de högskoleutbildade vårdyrkena.

Men redan i den budget regeringen och Vänsterpartiet lagt fram finns flera viktiga satsningar.

Vi bygger ut utbildningarna till sjuksköterska, specialistsjuksköterska och barnmorska med drygt 1 500 nybörjarplatser till 2017. I budgeten avsätts en professionsmiljard som ska stötta arbetet med kompetensförsörjning, för att sjukvårdens proffs ska få vara just proffs och ägna mer tid åt patienterna.

“Sjukvårdens proffs ska få vara just proffs och ägna mer tid åt patienterna.”

Hälso- och sjukvården har en viktig resurs i många av de människor som nu flyr till Sverige med viktig vårdkompetens och utbildning från sina hemländer. Vi tillför därför 65 miljoner kronor till Socialstyrelsen år 2016, och 42 miljoner per år från 2017, för att stärka arbetet med att validera hälso- och sjukvårdspersonal från länder utanför EU/EES. Dessutom föreslår vi en kraftig utökning av kompletterande utbildning med 340 miljoner till år 2019 så att de som behöver komplettera exempelvis sin läkar- eller sjuksköterskeutbildning ska kunna göra det.

Det pågår även ett arbete mellan parterna inom ramen för satsningen på snabbspår för nyanlända, som syftar till att ytterligare snabba på etableringen.

För en välfungerande hälso- och sjukvård är det centralt med god samverkan med universitet och högskolor om forskning och innovation. Förutsättningar för detta är något som regeringen arbetar med inför nästa forskningspolitiska proposition.

Regeringen kommer i dag att fatta beslut om två myndighetsuppdrag kopplat till specialistkompetenskurserna inom ramen för läkares specialisttjänstgöring. Detta är en del i att se hur statens styrning av kurserna bör utformas för att säkra den långsiktiga försörjningen av specialistläkare. Statskontoret ska i samråd med berörda aktörer analysera statens ansvar för kurserna, och även lämna förslag på hur det bör vara utformat i förhållande till andra relevanta aktörers åtagande. Socialstyrelsen ska också föreslå hur uppföljningen kan utvecklas för att det ska vara möjligt att på ett systematiskt sätt bedöma behovet.

Detta är några åtgärder som vi nu vidtar. Men för att kompetensförsörjningen ska fungera tillfredsställande krävs även insatser från andra aktörer inom vården, inte minst landstingen. Insatserna måste också vara samordnade. En god dialog mellan alla inblandade aktörer – där dagens möte är en viktig del – är avgörande för att vi tillsammans ska kunna möta gemensamma utmaningar.

Kommentarer