Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Katrin Hruska, akutläkare och ordförande i Svensk förening för akutsjukvård.

Katrin Hruska, akutläkare och ordförande i Svensk förening för akutsjukvård. Bild: Victoria Maaherra

Akutsjukvård som specialitet sätter systemet i gungning

Sedan i våras är akutsjukvården är inte längre en plats för nybörjare, den har blivit en basspecialitet som nu sätter utbildningssystemet för läkare i förändring, enligt Katrin Hruska.

Annons:

– Om man utgår från patienterna och kvaliteten i akutsjukvården, måste man ha en bra utbildning, forskning och organisation på akutmottagningen för att utveckla akutsjukvården. För mig är det grunden till att en specialitet håller på att utvecklas, sade Katrin Hruska, akutläkare, ordförande i Svensk förening för akutsjukvård, och moderator på Medicinska riksstämman.

Sedan femton år tillbaka har konceptet med akutläkare varit under utveckling. Men det är först nu, efter att akutsjukvården fick sitt erkännande som en fullständig specialitet, som akutsjukvården uppmärksammas och får ett genomslag, enligt Katrin Hruska.

– Alla vill ha akutläkare! Det pågår i hela landet. På sjukhus från Kiruna i norr till Lund i söder har vi ST-läkare i akutsjukvård och en utbildning som pågår, sade hon.

Katrin Hruska vill se ett system där alla specialiteter integreras i akutsjukvården och alla patienter tas om hand av akutläkare, även de som sitter i väntrummet. Akutläkaren ska också ha ansvar för att akutmottagningen fungerar dygnet runt och att det finns en har en patientsäker kultur som klarar av belastning.

– Patienterna sorteras efter angelägenhet och inte efter vilken specialitet som ska ta om hand om dem senare. Det här är ett helt annat sätt att arbeta och det är svårt att komma ner som AT-läkare i internmedicin och jobba på en integrerad akutmottagning, sade hon.

En ny specialitet och stor efterfrågan innebär en omställning för akutmottagningar och hela sjukhus och gängse utbildningssystem för läkare.

– Det påverkar utbildningen för kandidater, olika ST-läkare och specialisterna inne på sjukhuset. Därför måste detta diskuteras lokalt så att alla underläkare får den utbildning som de har rätt till och omställningen kan göras på ett bra sätt.

På Hallands sjukhus Varberg har man kommit på ett system för att kunna ta emot AT-läkare och samtidigt arbeta med akutläkare som specialister på akutmottagningen. Systemet följer en tjänstgöringscykel med tydliga block som utgör tjänstgöring inom sjukvårdens olika specialiteter.

AT-läkaren börjar med tre månader på akutmottagningen, går vidare till operation, medicin och psykiatri, för att sedan gå tillbaka till akuten och därefter görs allmänmedicinblocket som avslutning. Fem nya AT-läkare tas in varje halvår, då de tjänstgör på akutmottagningen vid två tillfällen innebär det att erfarna och oerfarna läkare finns på akutmottagningen samtidigt.

– Jag är så stolt över vårt system sade, Per Gyllén, överläkare och läkarchef vid akutkliniken på Hallands sjukhus Varberg.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler