Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

INTERVJU

Med en husbil som vårdcentral i flyktens Grekland

På en bensinstation i norra Grekland möter hjälparbetare människor på flykt. Anna Sjöblom är en av tre utsända från svenska Läkare utan gränser.

Annons:

Utdrag från Anna Sjöbloms blogg

”En pojke är försvunnen. Pappan som står vid en av eldarna och värmer sig har på arabiska förklarat för min kollega att han somnat på bussen och att hans tolvårige son stigit av vid något av de tidigare stoppen och att bussen kört vidare utan honom. Detta är tyvärr inte alls ovanligt. Det finns mängder av barn som kommer ifrån sina föräldrar längst flyktvägen. Men det finns också organisationer som är duktiga på att hitta dem. Jag ringer en av dem och vips så sätter ett maskineri igång. Jag måste lämna bensinstationen innan pojken är tillbaka, men en kollega berättar om pappans stora leende när han återförenas med sin son några timmar senare.”

Skrivet den 2 januari 2016. Läs hela inlägget här.

I går rapporterade Dagens Medicin att Läkare utan gränser nu återvänt med sina fartyg från Medelhavet. Men i länderna i regionen finns fortfarande många anställda i organisationen på plats. Anna Sjöblom är en av dem.

– Det är skamligt att ha människor frysande ute på en bensinstation. Så skulle det inte behöva vara, säger hon när Dagens Medicin talar med henne på telefon från den grekisk-makedonska gränsstaden Idomeni.

Hon syftar på att de grekiska myndigheterna för några veckor sedan lät utrymma de tältläger som hjälporganisationerna hade satt upp. Sedan dess samlas flyktingarna som vill ta sig över gränsen till Makedonien vid en bensinstation på den lilla orten Polikastro.

Den mottagning som Läkare utan gränser hade i tältlägret används nu inte. I stället har Anna Sjöblom och det team hon ingår i en husbil som mottagning. Husbilen parkerar de på bensinstationen.

”Här är varken flyktingarna eller de humanitära organisationerna särskilt välkomna och vi kan heller inte göra några vidare insatser på plats. Två mil bort har vi ett färdigt läger och en finfin vårdcentral, men den hålls tyvärr stängd av myndigheterna.”, skriver Anna Sjöblom på sin blogg på Läkare utan gränsers hemsida.

Anna Sjöblom är sjuksköterska och har varit på flera utlandsuppdrag för Läkare utan gränser, senast i Västafrika under ebolaepidemin.

Skillnaden mellan ett flyktingläger i Grekland och ett eboladrabbat Guinea är förstås stor. Nöden ter sig på olika sätt. Samtidigt finns likheter.

– Utsattheten hos den här gruppen är densamma som jag har mött tidigare, men nu är människor i transit, så vi har ingen aning om vad som händer med dem efter att de lämnat vår husbil, säger Anna Sjöblom.

– Det känns omskakande att en av våra största insatser nu är i Europa. Här ser vi konsekvenserna av EU:s flyktingpolitik på nära håll, tillägger hon.

De flesta som samlas på bensinstationen har flytt från Afghanistan, Irak eller kriget i Syrien, men bland dem som tagit sig till Europa finns också personer från flera andra länder.

Hur är tillståndet hos dem du möter?

– Luftvägsinfektioner och olika magåkommor är ganska vanliga. En del av flyktingarna har skadat sig på olika sätt när de har tagit sig hit. Några har inte fått någon mat alls på hela resan och är väldigt hungriga.

Hon berättar att många helt saknar vinterkläder.

– De är frusna då det har varit kallt. Särskilt de första dagarna jag var här var det minusgrader och snö.

Kommentarer

  • Madelen Andersson 2016-01-13 23:47:35

    Fantastiskt arbete. Finns MSF även representerade ut på öarna, tex Lesbos dit jag själv ska åka om några veckor. //Madelene Andersson Distriktsläkare

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!