Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Emma Spak är ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik. Bild: Sylf.

Jobb & karriär

Läkare motståndare till farmaceutisk förskrivningsrätt

Läkarkåren gör inte vågen åt Lifs idé att låta farmaceuter skriva ut läkemedel på apotek. Förslaget skulle inte nämnvärt avlasta primärvården då de flesta som söker vård inte gör det i första hand för att få recept.

Annons:

– De flesta som söker sjukvård gör det oftast av oro för symtom. Vår uppgift är inte bara att skriva ut recept utan att bedöma patientens hälsotillstånd, säger Emma Spak, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik, till Dagens Apotek.

Ett av Lifs argument för ge apotekare förskrivningsrätt är just att landstingen skulle spara pengar om färre sökte sig till primärvården för att exempelvis få hostmedicin. Fast det argumentet köper alltså inte Emma Spak.

– Man söker läkare för att man vill veta vad hostan beror på, om det kan vara lunginflammation eller någon annan diagnos, sällan bara för att få hostmedicin, säger hon.

Hon ger inte heller mycket för Lifs argument att sjuksköterskor med tilläggsutbildning i dag har rätt att förskriva ett mindre antal läkemedel, och att något liknande även borde gälla för apotekare.

– Det sker inom sjukvården där även läkare finns tillgängliga om sköterskan behöver diskutera bedömningen eller patienten behöver en vidare bedömning. Det viktigaste är att patienten får möta den kompetens som han eller hon behöver, säger Emma Spak.

Relaterat material
Apoteksföreningen: Bra komplement till egenvården
Lif vill ge apotekare förskrivningsrätt

Kommentarer

  • Apotekare pensionerad 2016-01-12 16:48:44

    @svar på tal Från Läkartidningen: Inget orsakssamband mellan vareniklin (Champix) och självmord eller brott http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2015/07/Inget-orsakssamband-mellan-vareniklin-och-suicidalitet-eller-brott/ Krävs uppföljning erbjuds säkert det per telefon eller apoteksbesök. För att vårdcentralerna skall kunna konkurrera med apoteken vad gäller t.ex. Champix måste vårdcentralerna ha kvällsöppet för förvärvsarbetande. Man förstår det om man läser mitt exempel. I det här finns bara vinnare för apotekskunden, apotekare och vårdcentralen. Distriktsläkarna får tid över för mer avancerad vård och som absolut kräver läkarens alla kunskaper med svårare diagnostik och behandling. Vi skall väl inte gå tillbaka till 70-talet när läkarna behandlade ofta förkylningar, genom att skriva ut Nezeril och 50 % utspädd Jodopax ( som blev läkemedel då och rabatterat).

  • Svar på tal 2016-01-12 16:02:19

    @Apotekare pensionerad, erbjuder apotekaren också strukturerad uppföljning? Detta är ett måste vid de här preparaten och jag kan inte nog betona de fall som t.o.m. slutat i suicid pga den psykiska biverkan som Champix kan ge. Hur löser man uppföljningen??

  • Apotekare pensionerad 2016-01-12 12:21:51

    Med ett exempel vill jag åskådliggöra fördelen med att apotekare får göra enkla ordinationer av receptbelagda läkemedel. Personen har arbete, som inbringar 1000 kr per timme. Han behöver Champix för att sluta röka. Telefonkö till vårdcentralen 30 minuter på jobbet: 500 kr. Efter en vecka får han träffa läkare på vårdcentralen på arbetstid och det tar en timme och han får betala 300 kr i vårdavgift : 1300 kr. Sedan till apoteket och hämta ut Champix. Totalkostnad exklusive Champix: 1800 kr. Hade apotekare kunna förskriva, så hade det kunnat ske på icke-kontorstid och kostnaden skulle kanske bli 80 kr i receptavgift och ge en besparing på 1700 kr. Sedan har det en fördel till läkaren får tid för mer kvalificerade vårduppgifter

  • Lars Sundström 2016-01-12 09:41:42

    En viktigare uppgift än den föreslagna är att uppmärksamma onödiga missförstånd i vårdkedjan, t.ex. brister i kommunikation. Så kan apoteken säkert förbättra samspelet i övergångar mellan dagens ofta multipla vårdaktörer som i sämsta fall kan orsaka felmedicineringar: Dessutom kan man bidra till att vara förskrivarens förlängda arm som korrekt förtydligar och bekräftar dennes avsikter då de för professionellt arbetande aktörer (fast ibland inte för apotekskunden) är uppenbara och kan ske utan att addera ännu fler missförstånd. Vårdövergångar är ofta svaga punkter i vårdkedjan. Att istället för att stötta där och begränsa apotekens bidrag till periferera läkemedel som inte ens bedömts subventionsvärdiga, är inte att rätt utnyttja apotekens potential. Apoteken borde säkra en kunskapsnivå som väl kvalificerar för att uppmärksamma kundens aktuella situation i vårdprocessen. Detta är en rimligare och mer effektiv uppgift än patientbedömningar. Apotekens nyttiga bidrag till säkerheten i vårdkedjan skulle troligen underlättas om apoteksaktörer blev tydligare delaktiga i akademisk utbildning och vidareutbildning.

  • Kaj 2016-01-11 18:47:15

    @apotekare Folkhälsa: " Men det handlar inte primärt om avlastning" Är ej helt enig i den bedömningen från omfattande rekryteringsbehov 100.000 tals anställda hälso- och sjukvård, betydande pensionsavgångar, brist specialister både läkare, sjuksköterskor redan idag. Service tillgänglighet i storstäder javisst, men ta en resa ut på landsbygden helt annan verklighet. Lif förslag UTMÄRKT!

  • kaj 2016-01-11 18:41:35

    Folkhälsa: "Nya tider kräver nya lösningar". Hade tidigare en annan uppfattning men ändrat uppfattning bl.a. från betydande utmaningar hälso-och sjukvård men också apotekare kompetens-använd deras kunskap fullt ut! Tidsenligt LIF förslag - lycka till lär behövas!

  • Torwald Åberg farmaceut 2016-01-11 17:45:59

    Apoteket är den mest tillgängliga delen i vården framför allt för lättare besvär. I det gamla apoteket stod rådgivningen här för en mycket större del än nu. Förstår inte heller den animositet hos vårdpersonalen mot farmacin. Är det kanske så att man upplever en egen brist på kunskap i farmakologi som man inte vill erkänna. En utbildning i klinisk farmaci med kliniska farmaceuter i vården skulle lösa mycket av de stora problem med läkemedlen i vården som patienterna nu upplever. Har själv arbetat med klinisk farmaci under 7 år och vet att man då fyller ett tomrum.

  • Apotekare pensionerad 2016-01-11 16:11:56

    Visst stämmer det att tillströmningen inte kommer att minska särskilt mycket till vårdcentralerna och distriktssköterskornas förskrivningsrätt har väl inte avlastat distriktsläkarna annat än på marginalen. Men det handlar inte primärt om avlastning utom om ökad tillgänglighet och en bättre service för kunderna för ett litet begränsat antal läkemedel. Rökavvänjningsmedel och sömnmedel skulle nog vara värdefulla om de var lättillgängliga. Är man missnöjd med apotekens hjälp kan man ju ställa sig i telefonkön på vårdcentralen. Det fattas idag ett mellansteg mellan receptbelagt för läkare och receptfritt. Helt klart borde apotekare kunna förskriva läkemedel som kan komma att bli receptfria och därmed självförskrivas av vem som helst. Så det finns läkemedel som ordineras av folk helt utan kunskaper och kanske också förmåga att hantera läkemedlen på rätt sätt. För receptbelagt skall farmaceuten förvissa sig att läkemedlet används på rätt sätt. Samma krav finns inte i snabbkassan på apoteket för receptfritt.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!