Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Adel Abu Hamdeh, ST-läkare, Psykiatri Sydväst. Bild: Linnea Rheborg/Bildbyrån

Krönika

”Min rädsla för Mårran har övergått till medlidande”

Annons:

Av alla Tove Janssons älskvärda karaktärer i Mumindalen finns en särskild som har satt allra djupast spår i mig – Mårran. Denna stora, mörka, läskiga gestalt sände kalla kårar inte bara längs Mumintrollens ryggar, utan även min. Där Mårran drog fram förvandlades allt till is. Det var som om kylan i hennes hjärta spred sig till hennes närmaste omgivning. Inte undra på att ingen ville vara i närheten av henne.

Min rädsla för Mårran har med tiden övergått till medlidande. Det har skett i takt med att min kunskap om psykiatriska tillstånd har ökat. Hennes sårbarhet och svaghet har blivit tydlig för mig.

Jag har nämligen lagt märke till hennes påtagligt långsamma och släpande gång där armarna hänger livlöst längs hennes sidor. Jag har lagt märke till att hon har en ihopsjunken hållning och att hon aldrig rör en min. I dag skulle jag benämna dessa fynd som psykomotorisk hämning och utslätad ansikts­mimik.

Se på Mårrans jagade, stirriga blick, som för mig tyder på att hon har en förhöjd ångestnivå. Hon dyker alltid upp nattetid i Mumindalen vilket signalerar att hon har sömnsvårigheter och kanske besväras hon även av tidiga uppvaknanden. Hennes mörka, diskreta klädsel ger en fingervisning om att hennes stämnings­läge är sänkt. Hon ter sig lida av en ihållande, djup nedstämdhet.

Vidare har jag aldrig någonsin sett Mårran le vilket för mig tyder på att hon inte är avledbar från sin plågsamma åkomma. Hon ger ifrån sig obehagliga, grymtande ljud men formulerar aldrig förståeliga ord. Även det kan vara ett delfenomen i hennes sjukliga tillstånd.

Jag har alltså med tiden insett att Mårran sannolikt lider av en psykiatrisk sjukdom, nämligen en djup melan­kolisk depression med mutism. Just denna insikt är skälet till att min rädsla för Mårran förvandlats till medlidande. Jag kan inte låta bli att undra hur hon egentligen är som person. Vem är Mårran, egentligen? För tänk om hon skulle få behandling för sin svåra sjukdom. Tänk om Mårran skulle botas från sin depression. Effektiv behandling finns näm­ligen att tillgå.

Jag inser att man skulle kunna argumentera för att min syn på Mårran som en gestaltning av en djup melankolisk depression är en typ av arbetsskada hos en lite för ambitiös ST-läkare i psykiatri och att jag ägnar mig åt onödig ”psykiatrisering”. Jag själv vill däremot tänka att min förändrade syn på Mårran visar hur annorlunda saker och ting kan tolkas beroende på vilka kunskaper man har och vilka erfarenheter man bär och att denna insikt är användbar för mig i mitt kliniska arbete.

Mårran åskådliggör hur viktigt det är att ifrågasätta sina egna tidigare bedömningar och att angripa frågeställningar från olika infallsvinklar.
Och inte minst demonstrerar hon att jag kan ha glädje av Tove Janssons fantastiska Muminvärld i många år till.

Kommentarer

  • ssk 2016-01-18 22:29:16

    Trauma and recovery; the aftermath of violence from domestic abuse to political terror. Judith Herman MD professor in psychiatry, emerita, Harvard Medical School. Läkaren bakom diagnosen C-PTSD.

  • ssk 2016-01-18 17:14:14

    Tredje inlägg: Jag menar alltså inte att detta bara drabbar de som förlorar en förälder tidigt eller alla som drabbas av det, men så vitt jag sett är det en vanlig orsak till att det uppstårett relationsmönster som skadar många barn. Orsaken kan lika väl vara att föräldern utsatts för incest eller annat våld. Det som utmärker psykoser orsakade av trauma beskrivs av Johan Cullberg här: http://www.svenskpsykiatri.se/documents/2009/SP4_2009.pdf sid 59-60. Sverker Belin skriver i boken Vansinnets makt om sk parallellprocesser som kan skapa kaos i personalgrupper inom psykiatrin. Jag såg när jag läste detta att dessa processer, som vuxna behandlare har svårt att hantera, tvingas många barn hantera helt ensamma under sin uppväxt. Ni läkare måste ta in psykologer med beteendevetenskaplig profil på vårdavdelningarna. Er egen kunskap kommer att både fördjupas och breddas av en sådan samverkan. Ge också era ssk utrymme att möta patienterna personligt och försöka hitta orsaken till stressen som ger överproduktion av signalsubstanser.

  • ssk 2016-01-18 16:51:09

    Fortsättning: Min teori idag är att människor som förlorar en förälder tidigt får ett handikapp på grund dels på brist på vuxenförebild, men också för att han/hon inte fått en förälders bekräftelse, vilket leder till eget dysfunktionellt föräldraskap. Man lever med en djup ångest som man överför omedvetet till sina barn. Barnen hamnar i många fall i ett ingenmansland mellan föräldrarnas delvis magiska bild av föräldraskapet och verkligheten i stort, och det barnet upplever med sina egna sinnen. Beroende på styrkan i förälderns ångest skapas en stress hos barnet som leder till överproduktion av signalsubstanser i hjärnan som leder till diverse symtom som över tid ökas. När sjukvården kommer in med strikt biologiskt synsätt ökas skadan oftast och en total låsning kan uppstå. Om man tagit sig tid att bygga upp en förtroendefull relation med patienten, gett denne tid att våga öppna sig och sedan gått in med stödjande samtal - kanske inte ens samtal initialt utan bara att man gjort saker tillsammans som att måla en tavla, odla potatis, plocka bär - tror jag att många skulle sluppit både mediciner och tvång. Man måste finna patienten där denne befinner sig för att kunna hjälpa. Att påföra egna teorier bidrar starkt till ökad skada menar jag. Jag skulle gärna ha forskat om hur trauma påverkar men klarade inte att stanna i psykiatrin och hantera läkares totala låsning vid biologin. Jag ser det som en förenklad lösning på ett svårt men fullt hanterbart problem.

  • ssk 2016-01-18 16:47:44

    Inlägg i två delar, för att det blev för långt: Jag var statstjänsteman (kvinna) med sk tjänstemanna ansvar när jag, på 70-talet, lärde känna en kvinna med diagnos schizofreni. Med min känsla för ordning var det svårt att veta hur jag skulle bemöta henne. Jag beslöt mig därför för att byta yrke och börja arbeta med människor. Det statliga verket som testat mig inför anställning 8 år tidigare erbjöd mig 2 årig chefsutbildning, i Sthlm med lön, traktamente och ordnad bostad om jag stannade kvar. Jag kastade mig aningslöst in i sjukvårdens verklighet. Jag är fortsatt, 40 år senare, otroligt förvånad över den totala bristen på ordning i vården. Jag lyssnade inte bara på läkare och kollegor under mina år i psykiatrin utan också på patienterna. Jag satte mig i personliga samtal och frågade vad människor själva trodde låg bakom deras symtombild. Jag följde med de patienter jag var kontakt för och träffade anhöriga, besökte föräldrars gravar, lyssnade. Kontakten var tät med socialtjänsten som också hade mycket information. Över tid kom jag fram till att det finns något slags trauma i nästan alla fall av allvarlig psykisk ohälsa. Om inte personen själv drabbats av våld som incest, skuldbeläggande inom familjen eller annat, så har ha/hon växt upp med en svårt traumatiserad förälder.

  • Haqvin 2016-01-18 16:04:39

    @Jonas: De artiklar du länkar till påvisar fortfarande inga belägg för direkt, ärftlig sjuklighet, utan är - som tidigare - underlag för sådana hypoteser, inget annat. Det enda man än så länge kan säga är, att ett antal överrepresenterade "riskgener" kan skapa en större sårbarhet för att drabbas av det subjektivt bedömda och oklart definierade tillståndet schizofreni. Eftersom någon direkt ärftlighet inte är påvisad, är det också fullt möjligt att tolka denna sårbarhet som mänsklig normalvariation! Påståendet i början av ena artikeln, att "Schizophrenia is a highly heritable disorder", är falskt i den meningen, att det är en grov, biologistisk övertolkning av det forskningsunderlag som finns. Stöd för ett sådant ultimat påstående finns de facto inte. Att det är fullt möjligt att tolka existerande forskningsunderlag på helt andra sätt, kan du läsa om i Jay Josephs bok "The Gene Illusion", http://jayjoseph.net/the_gene_illusion

  • Jonas 2016-01-18 07:17:38

    Jag pratar alltså om ärftlighet, inte förvärvade mutationer som man kan tänka sig sker både spontant och pga yttre miljöpåverkan. Men exempelvis schizofreni anses alltså vara starkt kopplat till ärftlighet. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/26740555/?i=8&from=schizophrenia%20genetics

  • Jonas 2016-01-18 07:07:41

    Nej det blir ju svårt att bevisa något enbart med hänvisning till brukarerfarenheter. Hur som helst har vi det här med genetiska förutsättningar, mer eller mindre beroende av miljö. Svårt att blunda för. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/26755824/?i=4&from=schizophrenia%20genetics#fft

  • Haqvin 2016-01-17 15:33:02

    @Jonas: Man blir dessvärre lite trött, när sakförhållanden ständigt måste upprepas för personer som borde (?) var kunniga i dessa frågor. I de, relativt sett, fåtaliga fall en primärt biologisk orsak ligger bakom psykisk ohälsa, är det oftast lätt att konstatera. Det handlar om fysiska skador, tumörer, identifierbara infektioner, Huntingtons sjukdom m.m. I det förkrossande flertalet fall finns inga sådana orsaker att identifiera. Den som hävdar primärt biologiska orsaker har också bevisbördan för det! När det gäller psykosociala faktorer finns det en uppsjö av erfarenhetslitteratur att studera för den intresserade. Däremot går sådana faktorer aldrig att belägga med positivistiska metoder, vilket är orsaken till att de t.ex. förekommer i så liten utsträckning i PubMed och liknande kanaler. Jag kan dock rekommendera även dig att läsa Galenskapens gåta, som jag föreslog för Svar på tal, längre ned.

  • Jonas 2016-01-17 15:08:11

    @Haqvin - För att diskutera sakfrågan om biologiska orsaker till psykiska sjukdomar: Självklart existerar de, lika självklart som att miljöpåverkan spelar stor roll och även kan vara ensam orsak. Det ena behöver inte utesluta det andra. Det finns diverse sjukdomar med biologisk orsak som drabbar olika organ, varför skulle hjärnan vara ett undantag? Om det bara handlade om miljö skulle alla psykiskt sjuka haft traumatiska upplevelser eller en destruktiv miljö under uppväxten etc. som utlösande faktor. Kan du backa upp det med bevis?

  • Haqvin 2016-01-17 13:13:30

    @kristian: Ingen annan än att jag konstaterade att psykiatristudenter fortfarande tvångsmatas med biologismer i sin utbildning. Sedan blev mitt ordval "psykiatristudenter" ifrågasatt av Lina.

  • kristian 2016-01-17 11:54:45

    vad har utbildningen med saken att göra? egentligen.

  • Johanna 2016-01-17 03:54:53

    Som man frågar får man svar. Trevligt skriven och tankeväckande krönika med en stor portion självinsikt.

  • Haqvin 2016-01-16 22:32:11

    @Jonas: Man är inte färdig specialist förrän ST-perioden är avslutad. Det handlar i hög grad om en utbildningsperiod, även om man har lämnat de fasta studierna vid universitetet. Du må kalla det en lek med ord, men det är verkligheten.

  • Jonas 2016-01-16 19:05:24

    Haqvin: När man gör sin ST är man leg läk som arbetar med patienter inom aktuell specialité. En viss del av tiden är vikt åt utbildning och handledning, titeln är dock ST-läkare. Man gör ett jobb som man får betalt för och som ger erfarenhet. Student slutade man vara efter att man tog läkarexamen på grundutbildningen och därmed lämnade universitetet. Utifrån ditt resonemang är även en färdig specialist som går fortbildningskurs en "student". Meningslös lek med ord.

  • Haqvin 2016-01-16 00:33:43

    @Lina: Krönikören går uppenbarligen i specialistutbildning och är därför, i den meningen, student.

  • Lina 2016-01-15 19:24:29

    @Haqvin. Vad är en "psykiatristudent"? Krönikören är en legitimerad läkare med flera års erfarenhet att arbeta som läkare inom psykiatrin.

  • Haqvin 2016-01-15 18:22:43

    Biomarkörer säger inget om orsaker, Svar på tal. Självklart finns det alltid biologiska korrelat till den psykosociala påverkan vi utsätts för. Det finns massvis med litteratur om miljöfaktorers betydelse för den som själv har intresse av att söka (vilket du uppenbart inte har). Du kan börja med att läsa Galenskapens gåta, en antologi under redaktion av bl.a. psykologen John Read. ... http://www.adlibris.com/se/bok/galenskapens-gata-psykologiska-sociala-och-biologiska-modeller-for-schiz-9789187852435

  • Svar på tal 2016-01-15 18:08:40

    @Haqvin, som vanligt inga som helst referenser till dina påståenden utom dig själv. Jag kan tipsa dig om att söka på "depression biomarkers" på PubMed, så kan vi sedan diskutera avsaknaden av belägg för biomedicinska orsaker. Trevlig helg!

  • Haqvin 2016-01-15 17:29:27

    Mycket enkelt, Svar på tal: Belägg för primärt biologiska orsaker saknas, och så länge detta är ett faktum, bör man inte utgå från biomedicinska perspektiv på psykisk ohälsa. Till yttermera visso finns det ett århundrade av brukarerfarenheter, som mycket tydligt talar för miljösambandet.

  • Karin Michal 2016-01-15 17:28:21

    Vad roligt, Adel, att du börjat skriva här! Jag har tänkt på att du skriver bra, och det behövs sådana psykiatriker.

  • Svar på tal 2016-01-15 15:48:34

    @Haqvin. Det säger nog mer om dig Haqvin. Låt grabben vara. Men om du ändå är igång, kan du inte ge lite exempel på hur biologiska perspektiv på psykiatrisk sjukdom är helt fel? Gärna något jag kan hitta i PubMed och artikel från tidskrift med hög impact.

  • Haqvin 2016-01-15 15:29:00

    Putslustig historia, som avslöjar att psykiatristudenter tvångsmatas med biologistiska perspektiv på psykisk ohälsa i sin utbildning. Vilken är den "effektiva behandling" mot "djup melan­kolisk depression med mutism", som krönikören talar om? Med 40 års erfarenhet som brukare och brukarföreträdare har jag inte sett något sådant. I varje fall inte inom biopsykiatrin!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Är det rimligt att heltidsarbetande läkare har bisysslor inom vården?
Ja, det brukar inte alls påverka det vanliga arbetet.
Nej, det påverkar ofta det vanliga arbetet negativt.
Poll Maker

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!