Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Essilor AB

Diabetes

Brist på kapacitet i vården kan göra diabetiker blinda

Nollvisionen om att inga diabetiker ska bli blinda av sin sjukdom kan vara hotad. Färre och färre patienter gör regelbundna ögonbottenundersökningar, visar färsk statistik. 

Annons:

Kapacitetsproblem i sjukvården är en orsak.

– Vi har varit mycket framgångsrika i Sverige på att förebygga ögonsjukdom och blindhet hos personer med diabetes, så det här är en negativ trend som vi måste försöka vända, säger Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare på Nationella diabetesregistret, NDR.

Ögonfriska patienter med typ 1- respektive typ 2-diabetes ska få sina ögon undersökta högst vartannat respektive vart tredje år. Syftet är att upptäcka och sedan behandla ögonfördändringar innan de börjar påverka patientens syn.

Undersökningen

  •  Förhöjda blodsockernivåer kan försvaga och ge utbuktningar på de små kärlen i ögats näthinna. Detta kallas retinopati och är den van­ligaste komplikationen vid diabetes.  Genom att fotografera ögonbotten kan sådana förändringar fångas tidigt och behandlas, vanligen med laser, innan för stora skador uppstår.
  • Efter att patienten tagit ögondroppar för att vidga pupillerna tar undersökningen fem till tio minuter.

I princip ska alla patienter göra undersökningar inom dessa intervall.

Men enligt NDR:s siffror har andelen patienter, som gör kontrollerna som de ska, ha minskat på riksnivå de senaste åren. För typ 1-diabetiker som behandas på medicinklinik var andelen som gjort undersökningen inom två år v under 95 procent år 2015. . Motsvarande andel för typ 2-diabetiker i primärvården var 89 procent. Socialstyrelsens målnivåer är 98 respektive 96 procent. 

– Vi har indikationer på att orsakerna är både reella problem i sjukvården och bristande rapportering, säger Soffia Gudbjörnsdottir.

Landstingen jobbar med olika lösningar för ögonbottenundersökningar. På vissa håll, som i Västernorrland, har man till exempel minskat köerna genom att patienterna kan göra undersökningarna hos optiker. I Stockholm och i andra landsting använder man mobila team som åker runt i primärvården och gör ögonbottenfotografering. I Stockholm görs också merparten av bedömningarna av ögonsjuksköterskor vilket spar läkartid.

På andra håll finns mer uttalade bekymmer. I Göteborg har köer till ögonbottenundersökningar varit ett problem i runt tio år, enligt Lotte Waller, överläkare vid diabetesmottagningen på Frölunda specialistsjukhus.

– Men det blir allt mer tydligt i hela Västra Götalandsregionen. På vissa håll i primär­vården i Göteborg har fördröjningen periodvis varit tre år. Från min horisont ser jag det både som ett organisations- och kapacitetsproblem, säger hon.

Lotte Wallers bild bekräftas delvis av Marita Andersson Grönlund, sektionschef på ögonkliniken vid Sahlgrenska universitets­sjuk­huset i Mölndal.

– Frågan är mycket aktuell. Våra it-system för överföring av bilder är inaktuella och ska bytas ut. Samtidigt blir dia­betikerna fler och fler medan våra specialister på näthinnans sjuk­domar också måste ägna allt mer tid åt patienter med åldersförändringar i gula fläcken, säger hon och fortsätter:

– Vi har långt gångna planer på att lägga ut bildtagning och bedömning av bilder externt men också på att rekrytera läkare, även från utlandet.

Flera experter som Dagens Medicin har talat med anser att patienter bör undersökas med mer individuellt utformade intervall, vilket kan spara resurser. Soffia Gudbjörnsdottir på NDR hoppas att ett sådant system – ursprungligen framtaget på Island – ska kunna införas i Sverige och dra nytta av den stora mängden data som samlats i registret under 20 år.

Isländska forskare har nämligen tagit fram en algoritm som tar hänsyn till bland annat patientens långtidsblodsocker, blodtryck, samt diabetestyp för att sedan tala om risken för synhotande retinopati och ge förslag på när nästa undersökning ska göras.

– I vissa fall handlar det om att patienten behöver tätare kontroller. Men i snitt förlängs intervallet med runt ett år, vilket skulle få stor betydelse i sjukvården, berättar ögonläkaren Peter Wanger.

Han företräder ett bolag som i samarbete med bland andra forskargruppen på Island nu ska utvärdera algoritmen för svenska för­hållanden och ta fram en it-lösning för användning i stora skala.

– Hittills är algoritmen utvärderad i fyra studier i lika många länder. Kanske kan systemet börja användas inom ett till två år i Sverige, säger Peter Wanger.

Texten uppdaterad fredag 22 januari med information om hur Stockholms läns landsting jobbar med ögonbottenfotografering. 

Kommentarer

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra utbildningar