Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Allmän screening för depression får allt starkare forskningsstöd. 

Allmän screening för depression får allt starkare forskningsstöd.  Bild: Ben Goode

Allmän screening för depression får starkare forskningsstöd

Nya studieresultat stödjer rekommendationen om att screena alla vuxna för depression i USA. Även Socialstyrelsen undersöker om screening ska få högre prioritet när riktlinjerna för vård vid depression uppdateras.  

Annons:

Depression räknas till ett av dagens stora hälsoproblem och drabbar miljontals världen över. För att identifiera deprimerade i ett tidigt skede vill en amerikansk expertgrupp att alla vuxna i USA screenas för depression. Även gravida och kvinnor som nyligen fött barn bör genomgå screening, enligt en rekommendation som finns publicerad i Jama.  

Bakom utlåtandet står den amerikanska expertgruppen U, S Preventive Services Task Force. Den består av oberoende nationella experter som tillsammans bildar landets tyngsta myndighet gällande medicinska rekommendationer.  

Redan år 2002 föreslog expertgruppen ett allmänt screeningprogram. Tanken är att alla amerikaner över 18 år ska screenas inom primärvården – även de som saknar symtom på depression. Att myndigheten återigen går ut med rekommendationen beror på nya studieresultat som visar att primärvården kan erbjuda effektiv vård vid depression. Exempelvis STAR-D-studien som visade att deprimerade som behandlades i primärvården hade samma chans till förbättring som patienter inom psykvården. Expertgruppen föreslår därför att individer med generellt god hälsa screenas vid varje besök i primärvården.

I Sverige ser däremot bilden annorlunda ut gällande screening för depression och ångestsyndrom. Socialstyrelsen rekommenderar endast riktad screening av nyblivna mammor som ingår i högriskgruppen för depression. Sjukvården ska däremot inte screena individer som saknar risk för psykisk sjukdom. Riktlinjerna kan däremot förändras framöver, menar Anna Westlind Johansson vid Socialstyrelsen som projektleder arbetet med de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom.

– Vi arbetar med att uppdatera riktlinjerna och ska undersöka om de svenska rekommendationerna för screening vid depression behöver revideras och få ändrad prioritetsgrad. Det berör både screening för nyblivna föräldrar samt allmän screening av personer utan känd risk för psykisk sjukdom, säger hon.

I dagens riktlinjer slår Socialstyrelsen fast att en generell screening inte leder till ökad upptäckt av deprimerade eller förbättrade behandlingsresultat. Något som den amerikanska expertgruppen tvärtom hävdar. De skriver att allmän screening för depression, i kombination med behandling, bäddar för minskad dödlighet bland vuxna.

– De svenska riktlinjerna baseras på vetenskaplig dokumentation från 2008 och mycket kan hända på åtta år. Därför ska vi bland annat undersöka screeningfrågan på nytt i samband med revideringsarbetet för de nationella riktlinjerna för depression och ångest, säger Anna Westlind Johansson.

Skaderisken till följd av screening för depression bedöms som liten av den amerikanska expertgruppen. De nämner dock att dagens bevisunderlag behöver kompletteras med fler storskaliga randomiserade kontrollstudier. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler