Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Allmän screening för depression får allt starkare forskningsstöd.  Bild: Ben Goode

Psykiatri

Allmän screening för depression får starkare forskningsstöd

Nya studieresultat stödjer rekommendationen om att screena alla vuxna för depression i USA. Även Socialstyrelsen undersöker om screening ska få högre prioritet när riktlinjerna för vård vid depression uppdateras.  

Annons:

Depression räknas till ett av dagens stora hälsoproblem och drabbar miljontals världen över. För att identifiera deprimerade i ett tidigt skede vill en amerikansk expertgrupp att alla vuxna i USA screenas för depression. Även gravida och kvinnor som nyligen fött barn bör genomgå screening, enligt en rekommendation som finns publicerad i Jama.  

Bakom utlåtandet står den amerikanska expertgruppen U, S Preventive Services Task Force. Den består av oberoende nationella experter som tillsammans bildar landets tyngsta myndighet gällande medicinska rekommendationer.  

Redan år 2002 föreslog expertgruppen ett allmänt screeningprogram. Tanken är att alla amerikaner över 18 år ska screenas inom primärvården – även de som saknar symtom på depression. Att myndigheten återigen går ut med rekommendationen beror på nya studieresultat som visar att primärvården kan erbjuda effektiv vård vid depression. Exempelvis STAR-D-studien som visade att deprimerade som behandlades i primärvården hade samma chans till förbättring som patienter inom psykvården. Expertgruppen föreslår därför att individer med generellt god hälsa screenas vid varje besök i primärvården.

I Sverige ser däremot bilden annorlunda ut gällande screening för depression och ångestsyndrom. Socialstyrelsen rekommenderar endast riktad screening av nyblivna mammor som ingår i högriskgruppen för depression. Sjukvården ska däremot inte screena individer som saknar risk för psykisk sjukdom. Riktlinjerna kan däremot förändras framöver, menar Anna Westlind Johansson vid Socialstyrelsen som projektleder arbetet med de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom.

– Vi arbetar med att uppdatera riktlinjerna och ska undersöka om de svenska rekommendationerna för screening vid depression behöver revideras och få ändrad prioritetsgrad. Det berör både screening för nyblivna föräldrar samt allmän screening av personer utan känd risk för psykisk sjukdom, säger hon.

I dagens riktlinjer slår Socialstyrelsen fast att en generell screening inte leder till ökad upptäckt av deprimerade eller förbättrade behandlingsresultat. Något som den amerikanska expertgruppen tvärtom hävdar. De skriver att allmän screening för depression, i kombination med behandling, bäddar för minskad dödlighet bland vuxna.

– De svenska riktlinjerna baseras på vetenskaplig dokumentation från 2008 och mycket kan hända på åtta år. Därför ska vi bland annat undersöka screeningfrågan på nytt i samband med revideringsarbetet för de nationella riktlinjerna för depression och ångest, säger Anna Westlind Johansson.

Skaderisken till följd av screening för depression bedöms som liten av den amerikanska expertgruppen. De nämner dock att dagens bevisunderlag behöver kompletteras med fler storskaliga randomiserade kontrollstudier. 

Kommentarer

  • Haqvin 2016-01-29 13:38:51

    Och vad skall sedan ske med dessa patienter som man har "fångat upp" men som inte själva har sökt psykiatrisk vård, Jonas Arnqvist? Massiv insättning av psykofarmaka?

  • Jonas Arnqvist, psykolog 2016-01-29 12:56:15

    Jag har hört ("off the record") från ganska högt chefshåll att en viktig anledning till att man inte screenar mer än man gör för psykisk ohälsa är att inflödet av nya patienter som ska ha adekvat vård för sina besvär skulle bli helt ohanterligt. Stämmer rätt väl med min personliga erfarenhet. Summan på MADRS kan definitivt inte användas för att avgöra om en person är deprimerad eller inte, men om man fångar upp de enskilda items som har höga värden och frågar vidare kring dessa är det en bra start för att med relativt liten arbetsinsats fånga upp inte bara depression utan även t.ex. olika ångeststörningar, utmattning, sömnstörning m.m.

  • Allmänläkare 2016-01-28 21:02:12

    Gruppen föreslår att individer vid god hälsa screenas vid varje besök i primärvården. Haha vilka tomtar, välkommen till verkligheten. Konsekvensanalys? Någon?

  • Lennarts 2016-01-28 19:49:55

    Det är inte MADRAS utan ex HAD, PHQ 9 som rekas i USA, men oavsett får jag en bekymrad tanke åt Haqvins håll, beh med lm sker sedan ofta med effekt som är svår att skilja från placebo kortsiktigt. Dessa läkedel ger däremot effekter som långsiktigt inte ges av placebo! Som bekannt kan avslut av behandling vara svår, vilket kan misstolkas som fortsatt behandlingskrävande "depression"och behandling då fortsätter lång tid eller under flera år för att uttrycka det försiktigt. Risk för att utveckla bipolaritet som annars inte behövt komma idagen finns beskrivet och då talar vi om livslång behandling ofta med lm med livskortande sidoeffekter ex från gruppen S G A. Det ser ut som en vinstlott för läkemedelsbolagen och en nit lott med allvarliga konsekvenser för flera av de som kommer i " behandling" som jag misstänker allt för ofta kommer ges i form av lm beh och inte livstilsråd och psykoterapi.

  • Haqvin 2016-01-28 17:00:27

    "Oberoende nationella experter"? I USA? Fan tro't! Låter mycket likt tidigare kampanjer för att bereda väg för ökad försäljning av psykofarmaka.

  • ST-Läkare 2016-01-28 15:37:53

    @DL Precis som du skriver är det olämpligt att använda MADRS för screening och diagnostik. Det ska användas för att skatta djup på depressioner, detta är ju t.ex. användbart vid utvärdering av läkemedel och andra behandlingar. Dessvärre har många kollegor uppfattningen att hög poäng på MADRS per automatik innebär klinisk depression och då automatisk insättning på SSRI.

  • Nils 2016-01-28 14:52:46

    Screening används främst för att identifiera för personen dolda sjukdomssymtom, som kan ha nytta av en tidig behandlingsinsats Om detta appliceras för att upptäcka personer med depression får det bisarra effekter. Om en distriktsläkare är sämre än ett formulär på att uppmärksamma att en patient är nedstämd/deprimerad så är det inte ett screeningprogram som behövs utan bättre läkare i primärvården.

  • DL 2016-01-28 14:29:16

    Om det är MADRS som fylls i så hoppas jag att de som inte uppnår tillräcklig score INTE sätts in på farmakologisk behandling. Jag har sett hur kompetensen skiljer sig åt enormt bland kollegiet...

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

                                  

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Skulle du rekommendera din arbetsplats?
Ja
Nej
Sage Quotes

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!