Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mikael Hoffmann är chef för stiftelsen NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi.

Debatt

Incitament förändras med Cimzia-domen

Ansvariga för läkemedelsstrategier och upphandling att kan inte fritt välja att utnyttja eller inte utnyttja det nya verktyg som Cimzia-domen ger, skriver Mikael Hoffmann.

Annons:

I dag används i Sverige värdebaserad prissättning, VBP, generellt för nya läkemedel vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV:s, beslut om förmån. Det är logiskt ur ett samhällsperspektiv vid unika nya behandlingar då det inte finns något alternativ att jämföra med.

Däremot används VBP inte när andra marknadsmekanismer fungerar väl, som vid prispress genom ”periodens vara” vid utbyte på apotek. Mellan dessa ytterligheter finns olika former som VBP i form av marginell kostnadseffektivitet vid nya läkemedel jämfört med tillgängliga och redan prissatta (oftast patentskyddade) alternativ; samt TLV:s sporadiska terapigenomgångar där patentskyddade läkemedel inom en terapigrupp jämförs med alla alternativ vare sig de är patentskyddade och/eller utbytbara eller ej.

När ett läkemedel, kanske till och med samma läkemedel, rekvireras för att ges av vårdpersonal i samband med ett avgiftsbelagt besök i vården fungerar det annorlunda. Då ska läkemedlet vara kostnadsfritt för patienten och vården är skyldig att följa lag om offentlig upphandling, LOU. Då ska läkemedlet normalt upphandlas och vården kan ställa olika tillverkare mot varandra samt erbjuda motprestationer i form av volym eller marknadsandel. Men när detta eller ett annat läkemedel förskrivs på recept så saknar vården motsvarande marknadsmekanismer.

Det är detta som domen i Cimzia-domen handlar om. I och med domen kan ett landsting genom att ge motprestationer ingå prisöverenskommelser med läkemedelsföretag även för läkemedel som förskrivs på recept inom läkemedelsförmånen.

För en del läkemedelsgrupper, till exempel TNF-alfahämmare som Cimzia-målet handlade om, är situationen ganska förvirrande. En del av dessa är avsedda för behandling i hemmet genom subkutan injektion medan andra kräver intravenös infusion oftast vid ett mottagningsbesök. De förra fick alltså inte upphandlas medan de andra skulle upphandlas innan Cimzia-domen! Men för att ytterligare komplicera det hela så hade infusionspreparat förmån, och vårdgivare rekvirerade ibland subkutana alternativ för behandling inneliggande och vid mottagningsbesök.

Ett annat exempel är de nya orala antikoagulantia, NOAC, som alternativ till warfarin. Vad skulle hända om ett landsting eller en region åtog sig att aktivt öka andelen NOAC på bekostnad av warfarin och bedömde att det för en viss andel av de tänkbara patienterna fanns medicinska möjligheter att fritt välja mellan flera av NOAC-alternativen? Sannolikt skulle priserna inte påverkas.

Vad skulle hända om samma landsting eller region redogjorde för detta för de olika tillverkarna och erbjöd att garantera en viss marknad eller marknadsandel för den tillverkare som erbjöd det bästa priset (eller i detta fall återbetalning vid sidan om förmånshanteringen)? Det är detta som Cimzia-domen potentiellt öppnar upp för.

Det här kan man tycka vad man vill om. Självklart är det ett anatema för läkemedelsföretagen att få en kraftigare prispress på en delmarknad. Men det är inte komplikationsfritt eller ens självklart uppskattat inom hälso- och sjukvården heller. Marknaden riskerar att bli mer fragmenterad och svåröverskådlig, nya instrument för styrning och uppföljning måste till, företagens internationella prisstrategier försvårar och dialogen med allmänhet och förskrivare problematisk. Samhällets incitament till läkemedelsföretag förändras också vilket kan innebära konsekvenser för utveckling och hur man ser på Sverige som en marknad.

Däremot är det knappast ett fritt val för de tjänstemän i hälso- och sjukvården som är ansvariga för läkemedelsstrategier och upphandling att utnyttja eller inte utnyttja det nya verktyg som Cimzia-domen ger. Om detta är ett verktyg som hälso- och sjukvården kan använda för att ge en mer kostnadseffektiv läkemedelsanvändning och därmed spara skattemedel och/eller ge möjlighet till mer vård – då är nog dessa tjänstemän skyldiga att åtminstone utforska möjligheten. Därför behövs en förutsättningslös utredning både av vad samhället faktiskt vill och konsekvenser av skilda handlingsalternativ.

Kommentarer

  • Mikael Hoffmann, stiftelsen NEPI 2016-01-28 17:36:37

    Lennart, självklart så är det så att periodens vara fungerar just för att patentet löpt ut. Detta är så väl känt så jag fann ingen anledning att kommentera detta särskilt. I artikeln beskrivs detta som en ytterlighet: "Däremot används VBP inte när andra marknadsmekanismer fungerar väl, som vid prispress genom ”periodens vara” vid utbyte på apotek. " --//-- Och detta - periodens vara är just en av de två ytterligheterna (den andra är när det bara finns ett enda patentskyddat behandlingsalternativ) som åsyftas i fortsättningen: "Mellan dessa ytterligheter finns olika former som VBP i form av marginell kostnadseffektivitet vid nya läkemedel jämfört med tillgängliga och redan prissatta (oftast patentskyddade) alternativ; samt TLV:s sporadiska terapigenomgångar ..."

  • Lennart 2016-01-28 14:52:17

    Har det inte kommit med ett faktafel omkring periodens vara? Periodens vara innehåller enbart substanser på läkemedel där patentet löpt ut. Det är därför det kan uppkomma en priskonkurrens och kostnadseffektivitet inom en given substans och en given förpackningsstorlek. Inga patenterade läkemedel ingår i periodens vara och har aldrig gjort.

  • Mikael Hoffmann, stiftelsen NEPI 2016-01-28 13:05:50

    Det finns helt klart både möjligheter och problem som följd av Cimzia-domen. Oavsett vad man anser så bör eventuella förslag bygga på en bred genomlysning av konsekvenserna. Jag är fortfarande osäker på vilken väg som är den bästa för patienterna. --//-- Adam - rent principiellt så anser jag att diskussionen om "fri förskrivningsrätt" nuförtiden bör formuleras utifrån principen "patientens rätt till individuellt anpassad optimal behandling". Det är patienten som är huvudpersonen och inte läkaren. Det senare förutsätter en höggradig frihet för ansvarig läkare men också ett ansvar inför patienten och andra som vårdar patienten att redogöra för skälen till det val läkaren gör av behandling. Inget upphandlat läkemedel är en tvångströja för en läkare att använda om det i det enskilda patientärendet finns ett dokumenterat medicinskt skäl att använda ett annat alternativ. Det finns såvitt jag vet alltid den frihetsgraden både i upphandlingsunderlag, och ännu viktigare i den praktiska vården. --//-- "Fri förskrivningsrätt" förknippas tyvärr alltför ofta med ett förhållningssätt att det inte är så viktigt dokumentera varför man som läkare väljer en viss behandling. Medicinska skäl hos patienten måste naturligtvis vara A och O för vårdens hantering av en patient. Vare sig administrativa felsteg i en organisation eller en uppfattning hos enskild läkare som ej kan dokumentera medicinska skäl för ett visst val av behandling bör styra. Frihet under (visst) ansvar!

  • Adam 2016-01-28 12:53:18

    Det påverkar väl hela systemet med fri förskrivningsrätt. Listor med rekommenderade läkemedel går mer mot listor med upphandlade läkemedel och då är nog valfriheten mindre för förskrivande läkare. Vad händer i gränslandet mellan olika landsting? Om en TNF-alfahämmare är upphandlad i Halland, en annan i Skåne. Patienten bor i Skåne men går hos reumatolog i Halland. Den nya patientlagen gör det väl lättare för patienter att söka vård var man önskar i landet.

  • AB 2016-01-28 10:05:45

    Något som inte stämmer? Tja, först driver UCB, ett företag som ingår i LIF, att få ge landsting rabatter för att komma bort från parallellimporterade läkemedel. Sedan när det vinner gehör så förutspås det skada hela läkemedelsbranschen så att inga nya läkemedel forskas fram. Tjoho, säkert, den svenska marknaden måste vara avgörande med sina 9 milj invånare.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Skulle du rekommendera din arbetsplats?
Ja
Nej
Sage Quotes

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!