Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Den vita musen saknar Y-kromosom men har ändå lyckats producera avkommor. 

Den vita musen saknar Y-kromosom men har ändå lyckats producera avkommor.  Bild: Yasuhiro Yamauchi

Spermier kan bildas utan Y-kromosomen

Det krävs ingen Y-kromosom för att hanmöss ska kunna bilda spermier och avkommor genom assisterad befruktning, enligt nya djurförsök som publicerats i tidskriften Science. 

Annons:
Jan Dumanski, professor i experimentell patologi och genetik vid Uppsala universitet.

Y-kromosomen har länge varit en tydlig symbol för manlighet. Men den bilden får sig en törn i samband med nya djurstudier som visar att hanmöss kan ge avkommor trots att de saknar just nämnda kromosom.  
De amerikanska forskarna bakom studien ville undersöka om en aktivering av två särskilda gener, som är viktiga för spermieproduktion, räcker för att möss ska bilda fungerande spermier. De skapade därför hanmöss utan Y-kromosom och med ökat uttryck av två gener som påverkar spermieproduktionen trots att en av dem inte längre ligger på könskromosomen.

Resultaten visar att 27 procent av mössen utan Y-kromosom kunde producera spermier.  

– Det är anmärkningsvärt att mössen bildade könsceller med enkel kromosomuppsättning trots avsaknad av Y-kromosom, säger Jan Dumanski som är professor i experimentell patologi och genetik vid Uppsala universitet, som själv inte varit delaktig i studien.

Forskarna testade därefter spermierna från 13 försöksdjur varav nio möss gav levande avkommor, dock via assisterad befruktning eftersom djurens transport av spermier var defekt.  

– Spermietransporten till testikeln fungerade inte eftersom den styrs av andra gener belägna på Y-kromosomen. Därför anser inte jag att de här mössen hade en normal reproduktion, vilket artikelförfattarna antyder i studiens titel.

Jan Dumanski menar att forskningen är intressant. Men han tror inte att resultaten ger någon större klarhet i om Y-kromosomen bör räknas som resurs eller inte – en diskussion som pågått inom professionen under lång tid. Men studien är ändå betydelsefull eftersom den visar vad som kan göras med genmanipulering, menar han.

– Min åsikt är att Y-kromosomen är viktig trots att det här resultatet kanske signalerar något annat. Det skulle också vara intressant att veta hur mössen som skapades utan Y-kromosom åldras, något som studien inte går in på, säger Jan Dumanski. 

Läs mer i abstract:

Yasuhiro Yamauchi, Jonathan M. Riel, Victor A. Ruthig med flera. Two genes substitute for the mouse Y chromosome for spermatogenesis and reproduction. Science, publicerad i tidskrift 29 januari 2016. Doi: 10.1126/science.aad1795

Kommentarer

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra utbildningar