Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Tack vare en ny metod kan kejsarsnittfödda bebisar få del av mammans bakterieflora.  Bild: Thinkstock

Barnsjukvård

Bakteriebristen hos kejsarsnittsfödda kan delvis återställas

En ny metod gör det möjligt att överföra delar av mammans bakterieflora till kejsarsnittsfödda barn, strax efter födseln. Det visar en pilotstudie i tidskriften Nature Medicine.

Annons:
Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet. 

När barn föds vaginalt utsätts de för en stor mängd av mammans slidbakterier som anses viktiga för den nyföddes immunförsvar och metabolism. Kejsarsnittsfödda barn som aldrig passerar födelsekanalen saknar därför flera bakterietyper i munnen, tarmen och på huden. 

Men tack vare en ny metod kan även kejsarsnittsfödda bebisar få del av mammans slidbakterier. De amerikanska forskarna undersökte totalt 18 mammor och deras nyfödda barn som fötts vaginalt eller med kejsarsnitt. 

Fyra av de elva kejsarsnittsfödda bebisarna smörjdes med en kompress som legat i mammans slida och innehöll hennes slidsekret. Inom två minuter efter födseln gneds barnen med kompressen vid munnen, i ansiktet samt över kroppen. Förhoppningen var att kunna överföra delar av vaginalfloran till barnet. 

De smorda bebisarnas bakterieflora jämfördes sedan med barn födda vaginalt eller via kejsarsnitt men som inte gnidits med kompressen. Under första veckan såg forskarna att kejsarsnittsfödda barn, som fått vaginalflora, hade bakterier i munnen och på huden som delvis liknande bakteriefloran hos vaginalt födda bebisar. Men ingen likhet fanns gällande tarmbakterier.   

– Det är verkligen ett intressant resultat. Men man ska inte glömma att studien är utförd på ett litet antal barn som bara följdes under första levnadsmånaden. Och egentligen undersökte forskarna bara tre kejsarsnittsfödda bebisar, som fått vaginalflora, under den tiden – det fjärde barnet lämnade studien efter två dagar. Det behövs därför större studier där barnen följs under längre tid för att kunna dra säkra slutsatser, säger Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, och som inte själv deltagit i studien. 

Att det verkar vara svårare att påverka tarmfloran än hud- och munfloran hos de kejsarsnittsfödda bebisarna är något hon reagerar på i studien. 

– Troligtvis räcker det inte med att bara ge vaginaflora. De nyfödda behöver också få tarmbakterier från mamman via hennes avföring – vilket händer under en vaginal förlossning. Det är viktigt att förstärka tarmflorans sammansättning då den påverkar risken för immunmedierade sjukdomar, såsom allergier. 

Maria Jenmalm har planer på ett liknande forskningsprojekt tillsammans med kollegor i Stockholm. Tanken är att kejsarsnittsfödda bebisar ska få bakterier från mammans vagina och ändtarm efter förlossningen i ett försök att överföra livsviktiga bakterier till barnet. 

– Resultatet från den amerikanska studien ger ytterligare stöd till vårt projekt. Min förhoppning är att vi kan komma igång med forskningen redan i år.   

Läs mer i abstract: 

Maria G Dominguez-Bello med flera. Partial restoration of the microbiota of ceasaren-born infants via vaginal microbial transfer. Nature, publicerad online 1 februari 2016. Doi: 10.1038/nm.4039

Kommentarer

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Skulle du rekommendera din arbetsplats?
Ja
Nej
Sage Quotes

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!