Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

För Svenska barnmorskeförbundet: Mia Ahlberg, forskare KI, ordförande från 2015, Ingela Wiklund, vd BB Stockholm, ordförande 2007–2015,  Anna Nordfjell, vårdutvecklingsledare, Karolinska universitetssjukhuset, ordförande 2001–2007.

Debatt

”Vad är målet med kvinnosjukvården?”

Vilket övergripande mål har regeringen då det gäller vård i samband med graviditet, förlossning och eftervård på lång sikt? frågar Barnmorskeförbundet.

Annons:

Svensk mödrahälsovård, förlossnings- och eftervård har under decennier betraktats som ”bäst i klassen”. Låg mödra- och barnadödlighet i jämförelse med andra länder i världen och en offentligt finansierad vård där alla erbjuds en tillgänglig hälso- och sjukvård med god kvalitet har bidragit till denna särställning.

Trots att Sverige ligger i världsklass ser vi stora utmaningar framför oss om vi vill behålla denna topplacering. Framtidens utmaningar består av nya behov i en divergerad befolkning, ökade krav på val­möjlig­heter, ökade ekonomiska kostnader för hälso- och sjukvården samt osäker­het om hur kompetensförsörjning ska kunna säkras. Alla kvinnor i landet ska ha tillgång till förlossningsvård inom ett rimligt avstånd och vi måste också lyssna till kvinnors önskemål om vilken typ av vård de vill ha.

Kostnadsökningarna i svensk sjukvård har lyfts fram som ett stort problem. Efter en minskning under 1990-talet har kostnaderna i genomsnitt ökat med 4 procent per år. I början av 2000-talet kostade sjukvården i vårt land 9,2 procent av BNP, 2013 11 procent. Detta kan jämföras med sjukvårdskostnaderna i USA (14 procent av BNP) och Tyskland (10,9 procent av BNP).

I Sverige strävar vi efter god tillgång till en offentligt finansierad hälso- och sjukvård för alla. Detta innebär att sjukvårdskostnaderna kommer att fortsätta öka. Det är därför mycket viktigt att regeringen tar ställning till hur vården bör organiseras för att effektivt utnyttja de ekonomiska resurserna på rätt sätt.

“Barnmorskor tillhör de yrkesgrupper som drabbas mest av arbetsrelaterad ohälsa”

Trots ökat antal platser på barnmorskeutbildningar i Sverige råder det brist på barnmorskor i delar av landet. På förlossningsavdelningar finns det inte tillräckligt med barnmorskor för att kvinnor ska kunna garanteras en närvarande barnmorska under aktiv förlossning.

Barnmorskor tillhör de yrkesgrupper som drabbas mest av arbetsrelaterad ohälsa, enligt Arbetsmiljöverket. Möjlighet till återhämtning och socialt liv efter tunga arbetspass och övertid anges ofta som skäl för att gå ner i arbetstid. Lösningen ligger därför inte i att utbilda fler barnmorskor utan handlar om förbättrad arbetsmiljö, förkortad arbetstid, ökad kompetensutveckling, bättre löneutveckling och en större möjlighet att påverka arbetet ut­ifrån den egna yrkes­kunskapen. Detta är helt avgörande för att säkra kompetensförsörjningen i en kunskapsintensiv verksamhet där små misstag kan få fatala konsekvenser. Frågan om kompetensförsörjning, tillgänglig och jämlik vård bör därför adresseras först.

Att lösa brist på barnmorskekompetens i kvinnosjukvården genom att ersätta barnmorskor med annan personal är inte en lösning om god kvalitet ska kunna upprätthållas. Många studier visar att ökad kompetens hos vård­personal minskar både sjuklighet och dödlighet hos många patient­grupper.

Mot bakgrund av detta und­rar vi:

  • Vilket övergripande mål har Sverige och vår feministiska regering då det gäller vård i samband med graviditet, förlossning och eftervård på lång sikt?
  • Hur ska regeringen försäkra sig om att förlossningsvård inom ett rimligt avstånd är tillgänglig oavsett var i landet man bor?
  • Hur ska vården organiseras så att barnmorskor klarar av och vill arbeta heltid ett helt yrkesliv?

Det är 70 år sedan vården i samband med graviditet, förlossning och eftervård senast utreddes. Innan fler punktinsatser blir aktuella bör regeringen genomföra en genomlysning av hela kvinnosjukvården som resulterar i en långsiktig strategi för hur vården ska organiseras, vad den får kosta och hur personalförsörjning ska kunna säkras. 

Kommentarer

  • Monika Haukirauma 2016-02-04 09:07:29

    Ja det är verkligen dags att ta ett större grepp om vården kring barnafödande. Hur ska vi ha det, hur vill vi ha det? Hur vill kvinnorna/föräldrarna ha det? Hur ska barnmorskor orka arbeta fram till pensionen?

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Bör fysioterapeuter och sjuksköterskor skriva remisser?
Ja
Nej
Vet inte
Survey Maker

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!