Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Margaretha Herthelius, ordförande Schizofreniförbundet Sverige, och Harald Wilhelmsson, ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Debatt

”Psykologiska hälsocentraler kan förbättra den psykiska hälsan”

Lättillgängliga psykologiska hälsocentraler kan bli en del i arbetet mot psykisk ohälsa, skriver debattörerna.

Annons:

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) efterlyste i sitt tal vid Almedalen 2015 strukturella förändringar inom den psykiatriska vården, men även mer fokus på den psykiska ohälsan inte minst hos barn och unga.

Finansministern i den tidigare alliansregeringen, Anders Borg (M), uttalade att den psykiska ohälsans snabba ökning hotade den statsfinansiella balansen.

Vi får räkna med en långvarig situation där den psykiska ohälsan utgör ett stort samhällsproblem. Under 1900-talet arbetade vi framgångsrikt med en rad allvarliga folkhälsoproblem som mödra­dödlig­heten, barnadödligheten, tuberkulosen etcetera. Särskilda organisationer med specifika program i kombination med samhällsförändringar som sundare bostäder och utbildning till alla var framgångsrika.

Vi har nu ett liknande problem i den psykiska ­ohälsan som blivit vitt spridd till olika samhälls­klasser och olika åldersgrupper. Orsakerna varierar stort och det gör även hur ohälsan manifesterar sig hos olika individer.

Linda von Paaschen som är överläkare i psykiatri påpekade i en artikel i Svenska Dagbladet den 13 januari att psykiatrins medarbetare har en ­ambivalens inför diagnostik och diagnosstyrd behandling och att många efterlyser en helhetssyn på individens problem som utgångspunkt för deras insatser.

Många med psykisk ohälsa har inte en psykisk sjukdom men systemen är i dag så inrättade att de kräver att individen redovisar patologi och dia­gnos. 

“Vi får räkna med en långvarig ­situation där den psykiska ­ohälsan utgör ett stort samhällsproblem.”

Både sjukdomsbegreppet och diagnossystemet har också en sådan flexibilitet att det med lite god vilja går att infoga personer som inte har en sjukdom i dem. Detta kan leda till sjukidentitet hos den enskilde och även medicinering med svåra biverkningar och beroende som effekter. Bensodiazepiner och liknande preparat för att lindra existentiell ångest skapar svårhanterliga beroenden för de yngre och fallolyckor för de äldre.

Hur ska då den psykiska ohälsan kunna bemästras? Vi anser att lättillgängliga psykologiska hälso­centraler, PHC, i kombination med insatser för att förbättra skolmiljön och arbetsmiljön, är viktiga åtgärder – helst i kombination med allmän upplysning om att sjukvården är till för de sjuka och att det finns rationell hjälp för dem som upplever sig må dåligt även utanför sjukvårdssystemet. Personalen inom PHC ska arbeta individrelaterat med en helhetssyn på individens problem men utan att diagnostisera eller medicinera dem. Insatserna bör vara sociala, psykologiska, fysiologiska. Psykiskt sjuka personer ska hänvisas till primärvård och svårare fall till psykiatrin.

PHC bör skötas av primärkommunerna eftersom det inte handlar om sjukvård.

Vi anser att samhällseffekterna av den upplevda psykiska ohälsan riskerar att förvärras om personer med lättare psykisk ohälsa hänvisas till primärvården eller psykiatrin som redan båda är både underbemannade och underfinansierade och som behövs för de psykiskt sjuka. 

Kommentarer

  • ST-läkare 2016-02-15 10:18:21

    @Admin1 viska.se. Att lindriga besvär i primärvården endast skulle behandlas med medicin finns det väl inte stöd för i forskning. Socialstyrelsen rekommenderar exempelvis psykologisk behandling för lätta och medelsvåra psykiska besvär just baserat på forskningsläget. Att medicinsk behandling även skulle vara billigare än psykologisk behandling vid lindrigare besvär finns det väl inte heller belägg för. Mediciner är kraftigt subventionerade och innebär en stor samhällskostnad.

  • ssk 2016-02-13 05:11:45

    Väldigt bra att det kommer förslag som detta med nya perspektiv på att människor kan må på olika sätt genom livet. Hur man blir bemött och vilken personalkategori man träffar på har avgörande betydelse för framtiden. Att genast tvinga på fullt friska människor som är i en livskris, som utsatts för mobbing, som levt i en familj där det inte funnits livsrum, som gått igenom en traumatisk förlossning, som förlorat en anhörig, osv en diagnos och inleda medisinsk behandling som första alternativ kan leda till att de drabbade glider in i en sjukroll. Borde finnas lika många psykologer som läkare på vårdcentraler. Stressrelaterade åkommor kan lika väl tas om hand av psykolog som överför till läkare vid behov. Kortare konsultationer kan vara det som krävs för att en människa ska återfå sin kontroll. Jag tänker att PHC skulle ligga i anknytning till vårdcentral.

  • Haqvin 2016-02-12 18:36:17

    @Admin1 viska.se: http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Kultur/recensioner/2015/10/Obekvam-text-om-lakemedelsindustrins-metoder/

  • Admin1 viska.se 2016-02-12 17:31:10

    Lindriga psykiska symptom är svårbehandlade. Vid moderata psykiska symptom börjar man se viss effekt. Men svåra psykiska symptom ger behandlingar ofta god effekt, som man får inom psykiatrin. Konklusion i primärvårdens lindrigare symptom skall billiga behandlingar användas, som mediciner. Psykologerna vars behandlingar är dyra skall ske på sjukhusen. En ensam psykolog på en vårdcentral tappar kompetens och utvecklingsmöjligheter, vilket inte är bra på sikt för psykoterapin. Samtalsbehandling bör kunna ske på vårdcentral av kurator för de som vantrivs på jobbet = antagligen många som vill bli sjukskrivna, Primärvårdens viktigaste uppgift är att slussa de med svårare psykiska symptom till psykiatrin. Förslaget avslås. Helt fel.

  • ST-läkare 2016-02-11 15:24:05

    Ett sympatiskt debattinlägg. Det finns dock ett stort behov av att använda sig av psykologer i primärvård och psykiatri just för att kunna möta den ökade psykisk ohälsa. Jag tror att ökade psykologresurser i primärvård och psykiatri kommer att göra mer nytta för den psykiska ohälsan än att skapa en ny vårdenhet som drivs av kommuner. En vårdenhet som ska ligga utanför nuvarande sjukvårdssystem och ta sig an mående som är för lätt för primärvården.

  • Haqvin 2016-02-11 09:05:57

    Har inget emot psykiska hälsovårdscentraler, men däremot motsätter jag mig definitivt en konstlad och vetenskapligt grundlös uppdelning i "psykisk ohälsa" och "psykisk sjukdom".

  • Puh 2016-02-11 08:38:29

    Även om jag håller med om andemeningen i inlägget så kan jag se vissa problem. Hur ska man veta är en patienter ska skickas vidare om man inte diagnostiserar? Det bäddar för godtycklighet om man inte följer fastlagda riktlinjer. Vilka behandlingsmetoder och yrkesgrupper ska verka inom PHC? Vilken typ av uppföljning, dokumentation och anmälningsskyldighet ska gälla

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!