Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mats Brännström och hans team vid Sahlgrenska universitetssjukhuset genomförde 2012 världens första livmodertransplantation från mor till dotter. Bild: Johan Wingborg

Kvinnohälsa

Sahlgrenska vill erbjuda fler transplantation av livmoder

Efter nio forskningstransplantationer undersöker sjukhuset nu möjligheten att låta metoden ingå i vårdutbudet.

Annons:

Lars Grip, FoUU-direktör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger att de nio livmodertransplantationerna har gått bra och inte resulterat i några allvarliga komplikationer eller bestående men. Hittills har fem friska barn fötts med hjälp av metoden som förutom transplantationen även innefattar provrörsbefruktning.

– Det finns inga andra i världen som har lyckats åstadkomma detta tidigare, säger Lars Grip till Dagens Medicin.

Sedan resultaten av transplantationerna blev publicerade och kända har trycket från kvinnor i hela världen ökat och nu har sjukhusstyrelsen ansökt hos Västra Götalandsregionen om att livmodertransplantationer ska kunna ingå i sjukhusets vårdutbud. Regionen anser inte att frågan är okomplicerad och har därför tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset vänt sig till Socialstyrelsens råd för etiska frågor för att få den ordentligt genomlyst.

– Kan vi överhuvudtaget öppna dörren för att ta emot externa patienter för denna typ av behandling inom ramen för ett hälso- och sjukvårdsmässigt åtagande? Svaret är inte helt självklart, säger Lars Grip.

Han understryker att livmodertransplantation som behandling för barnlöshet inte kan anses som en etablerad metod och att det finns ett fortsatt stort behov av forskning och utveckling inom detta område. Om sjukhuset går vidare måste det därför vara inom ramen för ett fortsatt forskningsprojekt, med noggrann uppföljning och noggranna protokoll. I skrivelsen till Socialstyrelsen framgår att uppföljningen därmed hamnar i en ”uppmärksammad och omdebatterad gråzon” mellan forskning och sjukvård.

Vad menas med det?

– Det är skillnad mellan den här typen av behandlingar och introduktionen av ett nytt läkemedel som följer en väldigt strikt process. Vi kommer aldrig att få de patientvolymer som krävs i läkemedelsprövningar utan får hitta andra sätt att utvärdera, exempelvis genom att följa enskilda patienter.

Lars Grip fortsätter:

– Vi anser att de som är ansvariga för metoden har gjort ett väldigt grundligt arbete och har börjat med långa serier av djurförsök. Ur sjukhusledningens synvinkel har de gjort det bra och redigt.

En annan aspekt som regionen och sjukhuset vill ha svar på är finansieringen.

– Om vi ska öppna upp för den här typen av behandling måste vi kunna erbjuda den till patienter nationellt. Och då måste myndigheterna ta ställning till om man skall betala för behandlingen eller inte.

Om Socialstyrelsen och Västra Götalandsregionen ger metoden grönt ljus räknar Sahlgrenska universitetssjukhuset med att kunna rekrytera kompetens och öppna upp en ny enhet för livmodertransplantationer under året.

Relaterat material

Kommentarer

  • Haqvin 2016-02-29 11:09:22

    Så länge forskningen är bekostad av det allmänna, Jämställdhetssträvare, får den också finna sig i politiska prioriteringar. Och nej, det går inte att ta ditt jämställdhetsresonemang i den här frågan på allvar.

  • Jämställdhetssträvare 2016-02-27 00:22:46

    Åt den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde (HSL). Givetvis kan inte behovet att genomgå en graviditet eller att reproducera sig hamna annat längst ner på prioriteringsskalan för vad sjukvården ska ägna sig åt. Inom forskning är det annat och en forskare ägnar sig åt att utforska möjligheterna oavsett behovet utifrån invånarens och befolkningens hälsotillstånd. Jag ser därför att ännu ett steg nu tas mot jämställdhet mellan könen genom att möjliggöra transplantation av livmödrar. Sätt detta i perspektivet av könsbyte och den fortsatta utvecklingen som pågår inom detta område. Detta helt oavsett om det finns ett högprioriterat behov eller inte. Går det så kommer det att ske. Tack för övrigt för omdömena. De är dock onödiga. Bättre vore argument i sak kring etiken, inte minst när det gäller forskningens styrning, om den alls ska styras.

  • Mats 2016-02-24 18:04:38

    Ena dagen detta besynnerliga utspel. Nästa dag nej till surrogatmödrarskap. Tillfällighet? Det kan verkligen behövas vind i seglen för den som vill sälja in denna behandling i tävlan med verkliga vårdbehov.

  • Zoltan 2016-02-24 10:30:11

    Prioriteringsgrupp 1 Vård av livshotande akuta sjukdomar Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död Vård av kroniska sjukdomar Palliativ vård och vård i livets slutskede Vård av människor med nedsatt autonomi Prioriteringsgrupp II Prevention Habilitering/rehabilitering Prioriteringsgrupp III Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar Prioriteringsgrupp IV Vård av andra skäl än sjukdom och skada Detta är den prioriteringsordning som sjukvården skall följa. Inlägget från jämställdhetssträvare ter sig ohyggligt självupptaget och världsfrånvänt.

  • Haqvin 2016-02-24 09:42:54

    De går inte att ta ditt inlägg på annat sätt än som ett (dåligt) skämt, Jämställdhetssträvare.

  • Jämställdhetsträvare 2016-02-24 08:39:35

    Detta är fantastiskt och ett steg på väg mot en jämställdhet mellan könen, där könet som man fötts med inte längre är avgörande för möjligheten att bli gravid och få frambära ett barn. Man får hoppas att forskningen så småningom inte exklusivt begränsas till kvinnor utan även kommer att omfatta män. Det finns många män (tror jag) som längtar efter en sådan möjlighet. Det är inte bara frågan om praktiska möjligheter och risker utan också en djupare fråga om etik och jämställdhet i alla avseenden. Inte ett skämt eller en provokation utan största allvar.

  • Bettyblue 2016-02-23 15:27:18

    VARFÖR ? Helt obegripligt och världsfrånvänt -när resurserna är ändlösa globalt och när detta land inte ens kan erbjuda högklassig nationellt jämlik sjukvård med acceptabla väntetider för livshotande tillstånd, så är det för mig helt häpnadsväckande att detta ens kan diskuteras.

  • Zoltan 2016-02-23 14:10:12

    Detta finns ju inte i Socialstyrelsens prioriteringsordning för sjukvård. Vi har bristande resurser inom akutvård, långa väntetider för utredning och behandling av maligna sjukdomar. Helt barockt.

  • Haqvin 2016-02-23 13:45:21

    Varför skall vi bekosta och ta personalresurser i anspråk för denna rena lyxvård?

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyheter

SLL: Läget kräver kriskommunikation1

SLL får kritik för att man tillämpar sin kriskommunikationsplan på grund av läget inom neurokirurgin och bröstcancervården.

Är det rätt av SLL att använda sin kriskommunikationsplan i nuvarande situation?
Ja
Nej
Vet inte
My IQ Test

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!