Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Tomislav Stjepic

Barnsjukvård

Antalet apatiska barn ökar

Migrationsverket vill nu ha ett möte med Socialstyrelsen.

Annons:

I ett mejl till Socialstyrelsen efterlyser Migrationsverket ett myndighetsgemensamt möte kring uppgivenhetssyndrom hos barn.

”Migrationsverket har behov av att se över frågan och vad som kan göras och Migrationsverket tror att Socialstyrelsen kan ha intresse utifrån behov av ytterligare vägledning för hälso- och sjukvården”, skriver myndigheten.

Enligt Migrationsverkets statistik fanns det i oktober i fjol 34 barn med uppgivenhetssyndrom spridda över landet och ytterligare 14 låg i riskzonen. Det kan jämföras med april 2015 när 27 barn hade uppgivenhetssyndrom. Diagnosen innebär, enligt Socialstyrelsens definition, att barnet är otillgängligt för kontakt, blundar eller tittar ner i golvet samt visar inget, eller mycket begränsat intresse för omvärlden. Migrationsverkets uppgifter bygger på bedömningar från vården eller socialtjänsten.

Migrationsverket redovisar även förhållandet till det totala antalet barn som är inskrivna i myndighetens mottagningssystem och konstaterar att det i oktober 2015 var 1,5 promille av barnen som hade uppgivenhetssyndrom och att andelen var ungefär densamma i april samma år. Myndighetens statistik sträcker sig fem år tillbaka i tiden och toppen, både vad det gäller antal och andel barn, återfinns i juli 2013 då 41 inskrivna barn, eller motsvarande 3,6 promille, hade uppgivenhetssyndrom.

Anders Jacobsson, statistiker vid Socialstyrelsen, säger till Dagens Medicin att det från uppgifter i myndighetens patientregister är svårt att ge några konkreta svar om de apatiska barnen. Uppgivenhetssyndrom fick en egen diagnoskod först 2014 och historiskt sett tar det tid för nya koder att få fäste. Dessutom är det många med uppgivenhetssyndrom som saknar personnummer vilket gör det svårt att följa dem statistiskt, förklarar han.

Under 2014 registrerades ungefär 300 vårdkontakter med diagnoskoden uppgivenhetssyndrom och 200 av dem var personer utan personnummer, enligt Anders Jacobsson. Merparten av vårdkontakterna gällde barn men även vuxna förekom. Statistiken för 2015 väntas komma tidigast till midsommar.

Dagens Medicin har sökt den tjänsteman på Migrationsverket som skrivit mejlet men hen avböjer att kommentera.

Kommentarer

  • Gudrun Nolskog 2016-03-09 20:50:35

    De som kommenterar och tror på nerdrogning mm, varför vågar de inte underteckna med sitt namn? Jag har svårt att tro att de har någon egen erfarenhet från området. Dessa ärenden är komplexa, men att leva under lång tid med plågsamma minnen och med förlust av kontroll över sin framtid är yttersta stressande. Fullt rimligt att följa utvecklingen inom området. Tyvärr ofta svårt att hindra negativ utveckling när det börjar gå åt fel håll om man inte kan ge ganska stora samlade insatser, vilket ofta är svår att få till.

  • pelle 2016-02-25 08:07:03

    Det är väl bara Henry Ascher et al som driver denna fråga från professionens sida? Såg en artikel om detta av honom med kollegor i Läkartidningen för en tid sedan, den hade 4 referenser och tre av dessa var Henry Ascher et al själva medförfattare till

  • Leg läk 2016-02-24 22:27:19

    Jag vill varna för fake. Minns ni händelserna under början av 2000-talet? Då tystades det hela ner av läkare pga skam, ingen ville stå med dumstruten och blinka inkompetent. Jag hoppas innerligt att läkare idag inte är lika naiva och faktiskt testar dessa barn för benzodiazepiner. Förekommer neddrogning så bör socialen kopplad in prompt.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra utbildningar