Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Jobb & karriär

Skåne vill ha special-AT

Regionen vill ha undantag och föreslår AT-spår med inriktning mot geriatrik, barn- och akutsjukvård. Sylf är skeptiskt.

Annons:

Region Skånes förslag på ändrad AT

  • Tjänstgöring på fler specialiteter/kliniker inom AT:s ordinarie specialitetsområden.
  • Tjänstgöring inom specialiteter/kliniker utanför AT:s ordinarie specialitetsområden.
  • Fokus på längre sammanhängande placeringar.
  • Uppnåendet av vissa kunskaps- och kompetenskrav på andra sätt än klinisk tjänstgöring.
  • Inrättandet av särskilda ”AT-spår”.

Region Skåne har i dag 179 AT-block men ska enligt ett direktiv från Sveriges Kommuner och Landsting utöka dem till 204 fram till år 2017. På grund av begränsningar i antalet handledare och brist på adekvata placeringar inom psykiatrin och de opererande specialiteterna klarar verksamheterna dock inte av utökningen, enligt Region Skåne.

I en skrivelse till Socialstyrelsen framgår att Region Skåne därför vill göra ett antal undantag från den ordinarie allmäntjänstgöringen för att på så sätt kunna utöka sina AT-block, se faktaruta. Region Skåne gör exempelvis bedömningen att tjänstgöring inom akutsjukvård och infektionssjukdomar borde kunna räknas till huvudavsnittet invärtesmedicinska specialiteter och vill att Socialstyrelsen bekräftar det.

Ett annat av Region Skånes förslag är att inrätta så kallade AT-spår där AT:s fyra huvudavsnitt sätts samman i en gemensam inriktning. Regionen tar upp barnspår, akutspår och geriatrikspår som tänkbara exempel.

– Vi vill vidga synen på hur man kan få sin AT tillgodosedd genom att öppna upp för andra verksamheter än de traditionella, säger Ulf Kvist, ordförande i AT/ST-styrgrupp i Region Skåne, till Dagens Medicin.

I skrivelsen står det att AT-spår inte ska uppfattats som någon form av förtida specialisttjänstgöring.

– Det är ingen genväg för att nå snabbare specialistkompetens. Man kan tillägna sig vad det innebär att vara doktor på lite olika sätt, säger Ulf Kvist.

Ni nämner barn, akut och geriatrik. Vad kan det finnas för andra spår?

– Vi menar att man kan öppna upp för allt möjligt, men det måste avgöras från fall till fall. Det viktiga är att det inte är för smalt. Inom barn och geriatrik har du ju ett holistiskt synsätt, det är hela människan så att säga.

Skulle en läkare som gått geriatrikspåret vara lika kompetent vad det gäller barnsjukvård som en läkare som gått barnspåret?

– De stora sjoken är ju fortfarande allmänmedicin, internmedicin och så vidare. Det kvarstår även i morgon. Det är i tid små utbildningstillfällen vi pratar om.

Ulf Kvist fortsätter:

– Du blir ju inte fullfjädrad barndoktor för att du har gjort en vecka på barn. Men det ger en inblick i vad det handlar om. Tanken är inte att du ska bli fullfjädrad inom någonting.

Gör inte AT-spåren att man missar lite av bredden som AT:n ska erbjuda?

– Jo, om man bara ska ägna sig åt det under sin AT så finns ju den risken. Men det här är fortfarande bara en lite delmängd av hela AT:n vi pratar om.

Emma Spak, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf, säger att föreningen delar bilden av att regleringen av dagens allmäntjänstgöring är problematisk. Samtidigt tror hon att den väg Region Skåne nu föreslår är svår då innehållet i AT styrs av patientsäkerhetsförordningen och inte bara Socialstyrelsens föreskrift.

– Jag vill inte se nya strukturer där man stoppar in AT-läkare och sedan inser att man inte kan uppnå målen för allmäntjänstgöringen. Då skulle enskilda personer kunna bli drabbade och det vore olyckligt, säger Emma Spak till Dagens Medicin.

Hon påminner också om att det tidigare har förekommit specialiserade allmänmedicin- och psykiatri-AT. Men att det bara ledde till en förlängning av AT:n med tid som sedan inte kunde tillgodoräknas vid efterföljande specialisttjänstgöring.

Kommentarer

  • Dr.Dängrot 2016-02-28 09:54:32

    Det är hög tid att staten och socialstyrelsen tar över det nationella ansvaret att förse landet med ST-läkare och finansieringen därvidlag. SKL har i flera decennier eftersatt både tillsättning av AT- och ST-läkartjänster såväl som fortbildning av specialister generellt. I vissa tider har till och med universitetskliniker (!) haft indragna anslag för fortbildning, själva kärnan i verksamheten är ju kunskap. SKL har sedan en längre tid även bemannat akutsjukvården med vikarierande underläkare både på kontors- och jourtid i en verksamhet där man internationellt gör precis tvärt om, bemannar med senior tung kompetens i första ledet så gör SKL precis tvärtom. Svensk offentlig sjukvård står inför enorma akademiska, kliniska, logisitikmässiga och ekonomiska utmaningar och det enda som händer är små infantila försök på lokal nivå att möta desamma. Nationalisera styrningen. Det bor färre människor i hela Sverige än i Paris! Vi kan inte ha 21 landsting som leker monopol på bakgården med upptagningsområden på 150 000 på länssjukhusnivå!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra utbildningar