Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

PATIENTSÄKERHET

Baby med tarmvred fick inte vård

Trots att den nio månader gamla bebisen kräktes blod var vätskeersättning allt som erbjöds när en mamma vände sig till barnakuten i Helsingborg i maj förra året.

Annons:

De båda skickades sedan hem på fredagsnatten, skriver SVT Nyheter Helsingborg.

Kräkningarna fortsatte, och när mamman under lördagen vände sig till vårdcentralen fick hon svaret att avvakta.

På söndagen åkte de återigen in till akuten. Barnet behandlades då med Alvedon och det skulle dröja först till måndagen innan flickan skickades till röntgen- och ultraljudsundersökning. Det visade sig då att hon led av tarmvred och skickades snabbt iväg med ambulans till barnkirurgen i Lund för operation.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, riktar nu kritik mot barnakuten och barnavdelningen och menar att flickan borde ha undersökts noggrannare.

Kommentarer

  • ssk 2016-03-08 22:02:53

    På Rikshopitalet Oslo hade man år 2010 modellen, i vart fall på nyfödt intensiv, at bakjour var på sjukhuset hela natten. Han/hon kunde gå och sova kl 03 om det var lugnt och jobbade sedan över ronden på förmiddagen. Lugna nätter jobbade bakjouren ofta med forskning eller annan inhämtning av kunskap. Detta var unikt, otroligt bra. De oerfarna primärjourerna gjorde sina egna bedömningar och undersökningar och kopplade sedan tillbaka till överläkaren både i akuta och mindre hastiga förlopp. Bara i det urakuta tog bakjouren över. Att den erfarne läkaren undervisade den oerfarne inför ssk gruppen - miljön på avdelningen är öppen med avdelning med skärmar för 2-4 patienter i var sektion - byggde kunskap i hela gruppen. Pedagogiskt, säkert, humant - stödjande för de oerfarne - bästa modell jag sett. På KS, på motsvarande avdelning, lämnades oerfarna läkare, ibland nyanlända som inte kunde svenska, ensamma med allt ansvar för 12 platser med intensivvård av barn från vecka 22, nyopererade eosofagusatresier, ductuc, nekrotiserande enterokolit och ytterligare 12 - ofta svårt sjuka, t.ex. sepsis - intilliggande enhet. Dessutom ansvariga för att när som helst springa till akuta snitt, VE, oväntat dåliga barn osv. Vid morgonens genomgångar utövade en av överläkarna terror om de gjort misstag, enligt hans åsikt. Bakjouren kom om den blev kallad, om denne inte var upptagen med att transportera barn mellan sjukhusen. Svårt förstå logiken i KS modellen.

  • Dr.Dängrot 2016-03-07 16:32:22

    SKL sätter yngre och yngre underläkare i frontlinjen på akuten med färre och färre seniora kollegor som är på plats och kan handleda. Allt är numera "någon annans" ansvar och ingen kan någonting längre. Inte ens att göra en A,B,C lista på vad som är allvarlig akut buksmärta (kaskadkräkningar, hematemes) och vad som är körtelbuk. Jag hade en 4-åring en gång i ödemarken när det begav sig som hade ont i magen. Tom ampull, inga kräkningar, normala tarmljud, ej kräkts, glukos var ua, urin var ua, CRP lite förhöjt. Oklart varför (ingen viros). Tog tillbaka 4 tim senare. Kunde då inte sitta upp. Peritonittecken tillkommit. Perifiert perforerad app när han opererades på sjukhuset 30 mil bort senare på natten. Arbetsdiagnos. Differentialdiagnos. Hur kan något bli så fel? http://www.aafp.org/afp/2000/0501/p2791.html http://eradiology.bidmc.harvard.edu/LearningLab/gastro/Zerden.pdf

  • Jan 2016-03-04 20:41:01

    Man blir mörkrädd

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra utbildningar