Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Ny forskning på möss visar att ilska kan kontrolleras om särskilda hjärnceller blockeras.  Bild: Thinkstock

Neurologi

Bråkstakar snällare med särskild substans

Forskare kan ha funnit ett sätt att kontrollera ilska genom att minska aktiviteten av särskilda nervceller i hjärnan hos möss. Studien är publicerad i tidskriften Nature Neuroscience.

Annons:

Den specifika regionen ligger i hypotalamus, en del av hjärnan som bland annat reglerar hungerskänslor och sömn. Nu antyder ny forskning att en särskild samling av nervceller i mitten av hypotalamus kopplas till en ökad lust att söka bråk eller trakassera andra individer.       

I en serie djurförsök kunde amerikanska forskare se att regionen fick en förhöjd aktivitet precis innan stora och starka möss gav sig på andra i musflocken som var betydligt svagare. De starka djuren hade tränats att attackera mindre flockmedlemmar trots att situationen inte var hotfull på något sätt.  

När forskarna sedan blockerade nervcellssamlingens aktivitet med hjälp av en läkemedelsliknande substans (DREADDi) betedde sig de våldsbenägna mössen på ett mindre aggressivt sätt gentemot andra i flocken. Deras normala beteende, som att leta efter mat, påverkades inte av behandlingen.

Forskarna skriver att resultaten möjligtvis kan överföras till människor eftersom våra hjärnor liknar mössens till stor del. Dessa fynd bäddar för nya terapier som skulle kunna kontrollera våldsamt beteende vilket vore användbart vid olika psykiska sjukdomar, menar de.

Tidigare forskning har visat att ilska kan dämpas genom att operera in elektroder i hjärnan. Men ett läkemedel som specifikt blockerar nervcellernas aktivitet skulle kunna vara ett skonsammare alternativ.

Läs mer i abstract:

Kommentarer

  • Ch 2016-03-16 00:53:04

    Experimenten gjordes med den konstgjorda inhiberande receptorn DREADD. Receptorn hade en inhiberande funktion på nervcellerna när den aktiverades av substansen CNO (clozapin-N-oxide). I studien visade de att endast substansen ej hade någon funktion på det studerade beteendet. Dvs om man inte har en konstgjord receptor i hypotalamus så har drogen ingen effekt. ;)

  • Admin1 viska.se 2016-03-15 22:58:25

    Antipsykotika har snabb effekt mot aggressivitet vid psykoser, som är väldokumenterad. Clozapine och Zyprexa har bäst effekt. Litium kan också användas mot aggressivitet, liksom betablockerare. I USA används betablockerare som tillägg. Blockerar adrenalin.

  • Haqvin 2016-03-15 21:22:32

    @Jonas: Mamma och barn bör inte utsättas för vare sig våldsamma eller drogade fäder, dvs. vid våld bör umgängesrätten förverkas och psykosociala behandlingsinsatser bör ställas som villkor för att återfå den rätten. Finns ingen anledning att utöka marknaden för industrins drogförsäljning, i synnerhet som okunskapen är djup om både verkningar och, inte minst, biverkningar.

  • Jonas 2016-03-15 20:50:28

    Haqvin: Ur perspektivet "sjuåring som anklagar sig själv för att inte kunna rädda mamma när pappa börjar slå om kvällarna, blir fosterhemsplacerad och börjar sen ta droger tolv år gammal" ter sig ditt kategoriska korståg som ett dåligt motargument.

  • Haqvin 2016-03-15 18:27:24

    @Jonas: Befolkningen är redan mer än tillräckligt drogad av industrins kemikalier. Beteendestörningar - i den mån det över huvud taget handlar om det! - skall behandlas relationellt, inte med droger.

  • Jonas 2016-03-15 12:44:02

    Haqvin, det händer att män som misshandlar sina närstående ibland söker hjälp för att de vill sluta men inte klarar det på egen hand. Förutom psykologisk behandling är ju detta ett potentiellt komplement som kanske skulle kunna förebygga mycket lidande.

  • Maria Gustavsson 2016-03-15 09:57:53

    Hej Sigvard! Tack för din fråga, substansen som användes i studien heter DREADDi. Mvh Maria Gustavsson, reporter

  • ssk 2016-03-14 22:49:45

    Tror att vi behöver fler arga människor som säger ifrån, än tysta och svaga!

  • Haqvin 2016-03-14 16:59:18

    Gud bevare oss från ännu mer kemisk manipulation.

  • Sigvard Lingh 2016-03-14 15:55:54

    Vad heter denna "läkemedelsliknande substans"?

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

                                  

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Skulle du rekommendera din arbetsplats?
Ja
Nej
Sage Quotes

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!