Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Risken för feldiagnostisering ökade om läkare uppfattade patienten som besvärlig, enligt ny forskning. 

Risken för feldiagnostisering ökade om läkare uppfattade patienten som besvärlig, enligt ny forskning.  Bild: Thinkstock

Jobbig patient kan påverka läkares medicinska omdöme

När läkare fick ta del av skriftliga patientfall satte fler en felaktig diagnos om patienten uppfattades som besvärlig, enligt en nederländsk studie i BMJ quality and safety.

Annons:

Det händer att personer ifrågasätter vården de får eller beter sig aggressivt under själva undersökningen. Men sådant beteende kan påverka läkarens medicinska omdöme, enligt en ny studie. Den antyder att läkare gjorde 42 procent fler diagnostiska fel hos patienter som på pappret uppfattades som besvärliga, jämfört med om personen beskrevs som mer neutral i sitt beteende. Och då hade inte ens läkarna träffat patienten i fråga.

Resultatet gällde för mer svårbedömda sjukdomar, som exempelvis blindtarmsinflammation.

I studien ingick 64 läkare som var i slutfasen av sin specialisttjänstgöring inom allmänmedicin. Samtliga deltagare fick ett dokument som beskrev några patientfall och även om personerna i fråga var neutrala eller besvärliga. Den sistnämnda gruppen innefattade exempelvis att vara aggressiv, krävande eller ifrågasättande när det gällde läkarens kompetens.

Varje patient hade en av sex olika sjukdomar: lunginflammation, lungemboli, hjärninflammation, hypotyreos, blindtarmsinflammation samt akut bukspottkörtelinflammation till följd av för mycket alkohol. De tre sistnämnda räknades som mer svårdiagnostiserade.

Läkarna fick läsa sig till en kort beskrivning av den medicinska historien, symtom samt vilka fynd som gjorts under den fysiska undersökningen. Sedan ombads läkarna att ange trolig diagnos, för att i nästa steg få möjlighet att granska fallet på nytt och skriva ner vilken information som talade för eller emot den satta diagnosen. De fick även ange om de uppfattade patienten som sympatisk.

En hypotes var att läkarna spenderade mindre tid på problematiska patienter och att det kunde orsaka fler feldiagnostiseringar. Men någon sådan koppling kunde inte ses i studien, skriver forskarna. De fann däremot att läkarna klassade besvärliga patienter som mindre sympatiska, jämfört med neutrala vårdtagare.

Hur en läkare bearbetar information som kommer från en besvärlig respektive neutral person är en fråga som borde studeras vidare, skriver forskarna. En teori är att problematiska beteenden distraherar läkaren som får svårare att bedöma den kliniska informationen på rätt sätt, menar de.

Läs mer i abstract:

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler