Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Psykiatri

Få tvångsvårdade har stödperson

Bara en liten andel av de 13 000 som tvångsvårdas inom psykiatrin har en stödperson. Trots att de har rätt till en sådan enligt lag.

Annons:

Stödpersoner

Stödpersonen ska bistå patienten i personliga frågor under tvångsvården och har rätt att besöka patienten på vårdinrättningen och delta i olika möten och förhandlingar som rör patienten. Landstingens patientnämnder utser stödpersoner.

När Dagens Medicin frågar patientnämnderna hur många tvångsvårdade som fått stödperson de senaste tre åren blir siffran totalt 1000 per år, vilket motsvarar 8 procent. Men variationerna i landet är stora, visar en kartläggning i Dagens Medicin.

I Västerbottens läns landsting får ungefär hälften av de tvångsvårdade inom psykiatrin en stödperson medan 1 procent av de tvångsvårdade i Landstinget Blekinge hade en stödperson 2014. Med det ligger Blekinge sist av alla landsting på listan över hur stor andel tvångsvårdade som får en stödperson.

Enligt lag ska tvångsvårdade informeras om rätten att få en stödperson. Men psykiatrins kunskap om detta ifrågasätts av flera patientnämnder. 

– Vi har en känsla av att alla tvångsvårdade inte informeras om sin rätt, säger Matilda Berg, från patientnämnden i Landstinget Sörmland.

Hela kartläggningen finns i tidningen.

Kommentarer

  • katarina Olsson 2016-04-06 23:10:02

    "Peter Valverius 2016-03-31 16:23:59 Vi har granskat ett slumpvist urval av 40-tal vårdtillfällen under 2014 för att se om patienterna fick information om sina rättigheter och erbjöds stödperson i samband med inläggningen. Mer än 70% fick information och erbjöds stödperson. De flesta av de återstående var inte i skick att förstå/ta emot information pga allvarlig psykisk störning i akut skede. En stor majoritet av de som erbjöds stödperson tackade nej eller lämnade inget svar på förfrågan. Med tanke på detta resultat ser jag att problemet ligger någon annanstans än bristande information. Skillnaden mellan Blekinge och Västerbotten kan sannolikt förklaras av svårigheten att få fram stödpersoner (personlig kommunikation från patientnämder)." - Herr Valerius reultatet av er gransking gör mig nyfiken på vilka olika typer av underlag som granskades av er? Tacksam för svar.

  • Admin1 viska.se 2016-04-04 15:11:00

    Peter Valverius, Tack för informationen. Kanske skall frågan om stödperson inte komma direkt och när man är helt eller halvt utslagen utan när förbättring skett. Idealet vore nog en stödperson, som gick och pratade med alla med tvångsvård för att fånga upp behov av stöd än att ha individutsedd stödperson. Kan vara bra för dem att få kontakt med stödperson för att uppleva hur det är och vad det innebär ungefär. 25 % av sängplatserna är ju LPT, så det blir ju en del.

  • Peter Valverius 2016-03-31 16:23:59

    Vi har granskat ett slumpvist urval av 40-tal vårdtillfällen under 2014 för att se om patienterna fick information om sina rättigheter och erbjöds stödperson i samband med inläggningen. Mer än 70% fick information och erbjöds stödperson. De flesta av de återstående var inte i skick att förstå/ta emot information pga allvarlig psykisk störning i akut skede. En stor majoritet av de som erbjöds stödperson tackade nej eller lämnade inget svar på förfrågan. Med tanke på detta resultat ser jag att problemet ligger någon annanstans än bristande information. Skillnaden mellan Blekinge och Västerbotten kan sannolikt förklaras av svårigheten att få fram stödpersoner (personlig kommunikation från patientnämnden).

  • Admin1 viska.se 2016-03-28 12:00:21

    För vuxna finns kännetecken för psykotiska röster. De kommer ofta, utifrån, upplevs som verkliga, språkligt komplexa, större känslosvar och man tror att andra upplever samma sak. En sak är konstigt. Synen är det dominerande sinnet och om sinnesintrycken mellan syn och hörselskiljer sig åt, så litar man mest på synen. Om detta fungerade så borde man inse att rösterna inte är verkliga, så det kan finnas fel här. Men felkorrigeringen är försämrad vid schizofreni. För barn har jag läst att röster brukar vara att leksakerna brukar prata, men tvivlar på att det alltid är så.

  • Sven Román 2016-03-28 10:56:39

    Ff. Detta är ett mycket spännande område, ja, det gäller egentligen alla psykotiska symtom. Det som för oss i psykiatrin är så oerhört viktigt är att skilja normala hallucinationer från de som har med ett psykiatriskt tillstånd att göra. För sistnämnda grupp är det helt essentiellt att vara noggrann med diagnostiken. För barn och ungdomar är psykotiska symtom vanligast vid autismproblematik och dissociativa tillstånd, och enligt min mening är den kanske tyngsta diagnosen av alla, psykossjukdom, något av en uteslutningsdiagnos. Förutom att diagnoskriterierna ska vara uppfyllda måste andra tillstånd noggrant ha övervägts och uteslutits. Inom vuxenpsykiatrin tror jag det är lite lättare att diagnosticera psykossjukdom.

  • Sven Román 2016-03-28 10:54:50

    Jag tror en hel del av "rösthörande" handlar just om egna tankar/inre dialog. Att höra röster tycks också vara mycket vanligt, det finns studier på att upp till hälften av alla människor ibland hör röster. I den klara majoriteten av dessa fall är det helt normala företeelser som inte har med psykiatri att göra. Angående rösthörande och barn finns en intressant longitudinell studie från Nya Zeeland. De har följt 11-åriga barn som uppgett att de hört röster, för att utröna om rösthallucinationer hos barn predestinerar för psykossjukdom. Barnen har ny hunnit bli runt 35 år, och man har inte funnit att de har högre förekomst av psykossjukdom. En tolkning är att deras rösthörande i barnaår har berott på den då omogna hjärnan. Vår hjärna är ju f ö helt fantastisk på att återskapa röster vi hört under dagen, ofta med exakt tonfall och intonation för den det gäller, och människans otroliga förmåga att skapa musik är ett annat exempel på hjärnans förmåga att "skapa ljud" fast det är alldeles tyst.

  • Admin1 viska.se 2016-03-27 22:37:31

    Det finns en intressant teori om röster att de orsakas av att man inte uppfattar sina egna tankar som sina egna och därför omvandlas de från tanke till röst. Man skriver inte om det man jag tycker det verkar vara ett dissociativt besvär liknande det att man inte känner igen sig själv i depersonalisation. Det finns en annan teori om röster också där det skulle orsakas av minnesstörning. Nyligen har kommit en studie där oro skulle kunna vara ett förstadium till paranoia. Så ångest kan vara lite besläktad med psykos. Sedan är ju faktorer som stress och sömnbrist viktiga för positiva symptom. Min egen erfarenhet är att antipsykotika kan minska volymen på rösterna och också minska aggressivitet, så röster kan bli tystare och mycket snälla, vilket sker ganska snabbt. Jag tror att forskningen skulle intressera sig mer för röster för det är ju sjukdomen som pratar på- Hur höga rösterna är, aggressivitet och budskap. Tror det kan ge värdefull kunskap om individens sjukdom.

  • Sven Román 2016-03-25 22:37:10

    Du har absolut en poäng Admin1viska.se. Vid dissociation, som drabbar patienter med EIPS när de övermannas av ångest, kan de ofta få psykotiska symtom. Det vanligaste är att de hör röster, och dessa är ofta destruktiva och kan uppmana patienterna att göra sig illa. Dessa rösthallucinationer är inte symtom som ingår i en psykossjukdom, och neuroleptika fungerar dåligt. Vid schizofreni är också rösthallucinationer vanliga, men då ingår även andra symtom och en kognitiv påverkan, som dessvärre ofta blir permanent. Efter en dissociation är den kognitiva förmågan intakt. Forskningen tyder på att rösthallucinationerna är mer påtagliga vid dissociation än vid schizofreni..

  • Admin1 viska.se 2016-03-25 19:23:55

    Johan Cullberg skriver i sin bok om hysteriska psykoser, som är dissociativa till sin natur. Det intressanta är att symptomen liknar föreställningen (hos allmänheten?) som finns om psykoser och kan vara mer dramatiska ä normalt. Antipsykotika har ej effekt utan man ger psykoterapi. Så det finns falska psykoser och kanske samma sak gäller andra psykiska sjukdomar fast man aldrig skriver om det.

  • Sven Román 2016-03-24 22:31:49

    Jag känner inte till något liknande fenomen inom barnpsykiatrin med ett psykiatriskt tillstånd som på kort tid får ett närmast epidemiskt förlopp. Sedan tror jag att grundorsaken till självskadebeteendet, som oftast är emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), alltid har funnits. Men självskadandet som EIPS har gett upphov till har manifesterat sig på andra sätt, till exempel ett destruktivt promiskuöst leverne och/eller missbruk.

  • Admin1 viska.se 2016-03-24 19:48:23

    Har det förekommit något liknande fenomen tidigare hos ungdomar inom psykiatrin, som plötsligt kommit så där. För unga kvinnor långt tillbaka fanns ju hysteri om jag inte minns fel, men det gick ju över, men väckte stor uppmärksamhet och huvudbry.

  • Sven Román 2016-03-24 17:11:24

    Nja, de är nog inte stökigare än andra egentligen, mänga av de utagerande och "stökiga" ungdomarna hamnar nog på SiS-institution. Självskadebeteende debuterade ju i början av 1990-talet, och blev mer utbrett från 2000-talet. Det var också från början av 2000-talet som autismdiagnoserna slog igenom. Min bedömning är att den frekventa inläggningen av dessa två patientgrupper började för cirka tio år sedan.

  • Admin1 viska.se 2016-03-23 13:36:06

    Blir dessa barn inlagda för att föräldrarna inte orkar med dem och det kan vara anledningen att de hamnar där? Dvs de är stökigare än normala patienter inom psykiatrin i grunden s.a.s. På mentalsjukhusen hamnade man oftast för att anhöriga inte orkade med längre. Hur länge har detta problem funnits?

  • Sven Román 2016-03-21 16:26:37

    Admin1viska.se, min erfarenhet är att en trygg personalgrupp som får stöd av duktiga läkare klarar av att bemöta barn med autism- eller självskadeproblematik så att någon situation där patienten riskerar att skada sig själv eller andra aldrig uppstår. Då behövs inga tvångsåtgärder. SKL:s projekt Bättre vård – mindre tvång arbetade med detta och inom BUP minskade användning av tvångsåtgärder högst avsevärt på många ställen. Skärskådar man statistiken för BUP och jämför antal "tunga" tvångsåtgärder/100 000 invånare (fastspänning, avskiljning och tvångsmedicinering), så sticker Stockholms läns landsting ut genom att ligga väldigt högt.

  • Admin1 viska.se 2016-03-21 14:06:10

    Det var 278 personer mellan 0 - 17 år som fick tvångsvård LPT under 2014. Det var 2 % av all tvångsvård. Det var 186 som bältades (67 %), vilket är högt för för vuxna får 11 % bältning vid LPT. Börjar fundera på om betablockerare kan ha effekt mot ilskna och aggressiva ungdomar genom adrenalinblockering. Används i USA som tillägg vid aggressivitet vid schizofreeni.

  • Sven Román, barn och ungdomspsykiater 2016-03-18 22:57:42

    Admin1viska.se, tyvärr är det inte någon liten del av tvångsvården som är tveksam, utan en ganska stor del. Inom BUP vet jag av egen erfarenhet att alldeles för många med autismproblematik och självskadebeteende utsätts för både tvångsvård och tvångsåtgärder. Och de senaste 10 åren har Socialstyrelsen, BO och åtskilliga reportage och artiklar i media, bland annat i både denna tidning och i Läkartidningen, belyst hur självskadande flickor och unga kvinnor tvångsvårdas och bältesläggs på felaktiga grunder. Två välgjorda radiodokumentärer om detta är "Den fastspända flickan" (http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/138656?programid=909) och "Bätningarna på BUP" (http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/632650?programid=1316).

  • Admin1 viska.se 2016-03-18 16:08:21

    Jag har tidigare trott att tvångsvård varit ett stort problem, men är man drabbad av det kanske 2 gånger i sitt liv, som det verkar vara vid schizofreni, så kan det inte vara så viktigt. Dessutom har 75 % missbruk och då kan ju 3 månaders torrläggning vara positivt även om tvångsvården i sig kanske inte är helt korrekt. Antagligen är det en liten del av tvångsvården som är tveksam. Faran med diskussionen om tvångsvård är att den undantränger viktigare frågor för de som står under psykiatrins vård och som de drabbas av dagligen t.ex bristande behandlingseffekt.

  • Haqvin 2016-03-18 14:24:10

    @Student: Till omväxling instämmer jag helt i det du säger.

  • Sven Román, barn och ungdomspsykiater 2016-03-17 16:44:33

    Det finns väldigt mycket övrigt att önska vad gäller tillämpning av tvångsvård i vårt land. Här lyfts ett problem fram, att bara en liten minoritet erbjuds stödperson. En annan kommentar berör den rättsosäkerhet processen i förvaltningsrätten. Ytterligare tveksamheter är den höga förekomsten av tvångsvård för patienter med autismproblematik och självskadebeteende. Det kanske mest tveksamma är den frekventa användningen av tvångsåtgärder på barn, och på patienter med ovan nämnda diagnoser inom både BUP och vuxenpsykiatrin.

  • Student 2016-03-17 16:22:15

    Detta är givetvis bekymmersamt, men än värre är bristen på kvalificerat juridiskt biträde vid domstolsförhandlingar om tvångsvård. Att en stressad advokat får en halvtimme på sig att gå igenom fallet med pat före förhandlingen är knappast att tillgodose individens rättigheter och uppmuntrar slentrianmässighet där ansökan om tvångsvård beviljas nästan per automatik.

  • Admin1 viska.se 2016-03-17 10:31:10

    Att rekrytera stödpersoner från Länkarna eller Anonyma Alkoholister kan vara bra med tanke på att 75 % har missbruk. Men för övriga kan personer med erfarenhet av psykisk ohälsa vara en tillgång för det är ju just därför man sitter där.

  • Admin1 viska.se 2016-03-16 16:28:01

    75 % av de med tvångsvård har missbruk, så det är huvudsakligen ett missbruksproblem. 1400 får LPT vid schizofreni, vilket betyder ett tvångsvårdstillfälle vart 25:e år. Inte så stort problem. Men stödpersonerna kan vara underdimensionerade, eftersom 50 % av sängplatserna är LPT och LRV. Kanske skall relativt friska brukare anställas som stödpersoner. Blir ganska billigt med lönebidrag.

  • Haqvin 2016-03-16 16:08:29

    Ett av hundratals uttryck för hur lågt man värderar och hur illa man behandlar denna grupp människor.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin

Skulle du rekommendera din arbetsplats?
Ja
Nej
Sage Quotes

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!