Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Flyktingar har en högre risk för psykossjukdomar jämfört med andra utrikesfödda, enligt forskning.  Bild: Thinkstock

Psykiatri

Flyktingar drabbas oftare av psykos

Flyktingar löper en högre risk att drabbas av psykos, jämfört med andra utrikesfödda och övriga svenskar. Fyndet tyder på att traumatiska upplevelser kopplas till en risk för schizofreni.

Annons:

Många studier, både i Sverige och i andra länder, visar att utlandsfödda och deras barn har en betydligt högre risk för psykossjukdomar, som schizofreni, än inrikesfödda.

Varför vet man inte, och hittills har det varit oklart huruvida flyktingar har en ännu högre risk att drabbas.

– Det har man vetat sedan 1930-talet, oavsett om det gäller norrmän i USA eller människor från Karibien i England, säger Anna-Clara Hollander, psykolog och forskare vid Karolinska institutet i Solna.

Men hur är det med de som flyr från krig eller förtryck och kommer till det nya landet som flykting – har de ännu högre risk att drabbas?

Anna-Clara Hollander och hennes kollegor utgick från nationella register och följde 1,3 miljoner svenskar från 14 års ålder i upp till 13 år. Personerna var antingen födda i Sverige eller utomlands.

Under perioden drabbades 3 700 av deltagarna av en icke-affektiv psykos, det vill säga en psykos som inte berodde på exempelvis droger eller bipolär sjukdom.

Det visade sig att risken för psykos bland de som kommit till Sverige som flyktingar var 66 procent högre än för andra utrikesfödda från samma regioner som flyktingarna. Jämfört med svenskfödda var risken nästan tre gånger högre.

– Fyndet stöder idén att traumatiska upplevelser ökar risken för att insjukna i schizofreni och liknande sjukdomar, säger Anna-Clara Hollander.

Dessutom, säger hon, visar fyndet att flyktingar är en utsatt grupp som vården bör vara extra uppmärksamma på.

– Vården bör känna till att flyktingar är en utsatt grupp. Då ökar chanserna att få rätt hjälp tidigt, något som kan vara av yttersta vikt, säger Anna-Clara Hollander.

Den aktuella studien, som genomförts i samarbete med forskare vid University College London, har publiceras i British Medical Journal.

Kommentarer

  • Admin1 viska.se 2016-03-21 17:58:06

    I forskning.se skriver författarna om studien: http://www.forskning.se/2016/03/16/flyktingar-har-hogre-risk-for-psykos/ Jämfört med svenskfödda var risken 3 gånger så hög. Effekten var tydligast för män. För de som kom från söder om Sahara, så fanns ingen skillnad mellan flyktingar och icke-flyktingar. Min egen tolkning är att invandring från annan kultur ger 233 % större risk för psykos så flyktingeffekten på 66 % är mindre.

  • Admin1 viska.se 2016-03-16 20:02:50

    The Mental Elf skriver om studien: http://www.nationalelfservice.net/mental-health/psychosis/increased-vulnerability-of-migrants-non-affective-psychosis-in-sweden/ "Unfortunately, the possible explanatory factors remain poorly explored and the weight of post-migration influences on mental health briefly discussed."

  • Haqvin 2016-03-16 17:17:28

    Epigenetiska förändringar är inget annat än just miljöpåverkan, vilket alltså skiljer det från det traditionella, genetiska tänkandet i fråga om psykisk ohälsa.

  • Admin1 viska.se 2016-03-16 16:52:23

    Miljön kan påverka generna via epigenetiska förändringar, som kan bestå t.ex av metylering av DNA. Det tros vara ett sätt att bättre anpassa sig till den omgivande livsmiljön. T.ex om mamman under graviditeten svälter är det bra för barnet att vara svältanpassad för att överleva. Epigenetiska förändringar kan slå av eller slå på gener, så att tillverkningen av vissa proteiner förändras. Psykoser utlöses ofta av miljöfaktorer, så här kan epigenetiken ha betydelse. Det intressanta är att epigenetiska förändringar kan raderas, så om schizofreni orsakas av epigenetiska förändringar kan sjukdomen kanske lindras eller botas den vägen.

  • Haqvin 2016-03-16 16:04:51

    @Student: Biopsykiatrin saknar belägg för "strukturell neurologisk sårbarhet" som leder till sjukdom. Sambandet mellan ogynnsamma livsbetingelser och psykisk ohälsa är däremot mycket tydligt.

  • Student 2016-03-16 15:23:47

    Mycket enkelt käre Haqvin, det handlar om en kombination mellan arv och miljö, där genetiken kan ge en strukturell neurologisk sårbarhet som kan leda till sjukdom ensam eller i kombination med ogynnsamma psykosociala miljöfaktorer. Och det är väl ingen vettig människa som ifrågasätter att svårt traumatiska upplevelser kan leda till allsköns psykisk ohälsa, psykos inräknat? På samma sätt kan tillvaron som immigrant i ett land göra att en person saknar skyddande faktorer som ett stort socialt nätverk, känslan av social trygghet etc. Studien känns därför ganska meningslös eftersom att den bara bekräftar det självklara, men det är oroande att du, Haqvin, tar den till intäkt för att göra en halmgubbe av biopsykiatrin.

  • Haqvin 2016-03-16 14:11:50

    Skulle vara intressant att få höra hur biopsykiatrin kopplar detta till genetik. (Mitt tidigare inlägg raderades av DM:s moderator, som tydligen inte är bekant med begreppet ironi.)

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

                                  

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Skulle du rekommendera din arbetsplats?
Ja
Nej
Sage Quotes

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!