Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Birgir Jakobsson är numera medicinsk direktör för den isländska vårdmyndigheten Landlæknir.

Birgir Jakobsson är numera medicinsk direktör för den isländska vårdmyndigheten Landlæknir. Bild: Anna Tärnhuvud/Bildbyrån

Han vägrade att förlänga Macchiarinis anställning

Karolinskas tidigare sjukhusdirektör Birgir Jakobsson i en intervju om den världskände kirurgen och påtryckningar från KI.

Annons:

Birgir Jakobsson minns exakt var han befann sig när han våren 2010 först fick höra talas om kirurgen Paolo Macchiarini. Det var utanför sitt kontor vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

– Och den som frågade om jag hört talas om Paolo Macchiarini var Richard Kylenstierna, tidigare chef för öronkliniken, säger Birgir Jakobsson till Dagens Medicin.

Enligt Birgir Jakobsson blev det dock inte mer just då: Paolo Macchiarini var en person som kunde vara intressant. Senare samma år skickade en rad personer med anknytning till Karolinska institutet in ett förslag till lärosätets rekryteringsutskott om att Paolo Macchiarini skulle få en delad anställning som gästprofessor/överläkare, som Dagens Medicin tidigare berättat om.

Birgir Jakobsson skrev under för Karolinska universitetssjukhusets räkning. Men när det i oktober 2013 blev aktuellt att eventuellt förlänga den världskände kirurgens kontrakt hade Birgir Jakobsson ändrat sig.

Enligt en intervju med den isländska sajten Stundin ska du ha sagt ”over my dead body”. Vad menar du med det?

– Det sade jag till journalisten. Det jag var väldigt tydlig med då var att jag inte skulle skriva på ett fortsatt kontrakt för Macchiarini, säger Birgir Jakobsson småskrattande.

Han förklarar att sjukhusdirektörens roll egentligen bara är formell och att det är verksamhetschefen som begär att en läkare ska anställas vid sjukhuset. Men Birgir Jakobsson vägrade som sagt att göra det i Paolo Macchiarinis fall.

– Det blev ett hårt tryck att förlänga hans anställning, men jag var väldigt tydlig med att jag inte skulle godkänna det. Jag hade ett samtal med verksamhetschefen och där var jag väldigt tydlig: Han kommer inte att anställa Macchiarini.

Varför vägrade du att skriva på?

– Jag kom successivt till insikt om att Macchiarini inte var en läkare som passade på Karolinska. Han var ju aldrig där. Våra egna läkare fick ta hand om komplikationerna efter hans operationer. Det var ett olämpligt beteende tyckte jag.

Birgir Jakobsson fortsätter:

– Jag hade också förstått att han inte var en person som fogade sig till det regelverk som sjukhuset hade för utomlandspatienter och så vidare. Det var svårigheter att hantera situationen. Sedan hade jag naturligtvis kommit till insikt om att det här inte var en metod som var redo att användas på människor.

När Birgir Jakobsson fattat sitt beslut redovisade han också skälen till det för Karolinska institutets rektor Anders Hamsten.

Och vad svarade han?

– Han sade ingenting annat än att han tog emot beskedet. Han försökte inte påverka det åt något håll utan verkade respektera det.

Vilka var det då som stod bakom åsikten att Paolo Macchiarini skulle få sin överläkartjänst förlängd?

– Det var ett hårt tryck från KI-ledningen på kliniken att verksamhetschefen skulle förlänga anställningen för Macchiarini. Där fanns professor och prefekt som ville förlänga.

Enligt Birgir Jakobsson var det flera av dem som 2010 rekommenderade att Paolo Macchiarini skulle anställas som 2013 också ville att hans anställning skulle förlängas. Han nämner inga namn.

Karolinska institutet landade i ett annat beslut än Birgir Jakobsson och förlängde Paolo Macchiarinis gästprofessur.

Vad tycker du om det?

– Jag blev lite överaskad. Jag var precis i slutet av min karriär som sjukhusdirektör och fick reda på det ett år senare. Jag hade väl ingen anledning att invända förutom att han inte fick operera på Karolinska, vi ville inte använda hans metod.

I januari 2014, när du fortfarande var sjukhusdirektör, avled den första patienten. Varför gjordes ingen lex Maria-anmälan?

– Det fanns ingen anledning att göra det. Det här rapporterades som en succé, både av media och av de berörda. Det fanns ju ingen anledning att ens överväga lex Maria då.

Birgir Jakobsson säger att när den andra och tredje patienten opererades så rådde fortfarande uppfattningen att operationsmetoden var en succé. Samtidigt anser han att det i efterhand finns anledning att lex Maria-anmäla händelserna kring den tredje patienten.

– Det borde man ha gjort. Den sista patienten borde ha anmälts enligt lex Maria, för det var uppenbarligen mycket som gick fel.

Birgir Jakobsson lyfter fram att det inte är sjukhusdirektören som fattar beslut kring lex Maria utan att det sker i dialog mellan verksamhetschefen och chefläkaren.

Samtidigt hade du fattat beslut om att inte förlänga Paolo Macchiarinis anställning bland annat beroende på att det fanns tveksamheter kring operationsmetoden.

– Ja, det är absolut så. Man kan vara självkritisk och jag hade inga tankar på att han höll på att operera någon annanstans, det var över huvud taget inte i mitt huvud. Jag tänkte bara på att han inte skulle operera på Karolinska. Det var inte förrän jag såg programmet på tv som jag insåg: Herre Gud!

Både Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset har senare hävdat att operationerna av syntetiska luftstrupar var sjukvård och inte forskning. Vad anser du?

– Jag blev egentligen bara tillfrågad om den första patienten. Min uppfattning då var att det handlade om en dödssjuk patient vars enda livräddande möjligt var den här typen av operation. Jag betraktade det som en metod som var mogen att testas på människor för första gången. Jag tänkte inte forskning i det läget, jag tänkte att det var en humanitär åtgärd för att rädda ett liv.

Vad hade du uppfattning om hur väl beprövad metoden var på djur?

– Jag hade väl egentligen ingen uppfattning om det. Som sjukhusdirektör var jag inte insatt i sådana detaljer men jag uppfattade det som att här var det en massa specialister som ansåg att det här var moget för introduktion i mänsklig sjukvård. Då utgår man ifrån att det är testat både experimentellt och i djurförsök. Det är minimikraven, det vet alla.

Birgir Jakobsson lägger till:

– Jag uppfattade det som att de flesta som var involverade betraktade det som att så var fallet.

Relaterat material

Kommentarer