Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Psykiatri

Bottenbetyget fick Piteå att tänka nytt

De trodde att allt var bra. Men kvalitetsregistret visade något annat. Ätstörningsvården i Piteå svalde förtreten och ändrade arbetssätt.

Annons:

När resultaten från kvalitetsregistret visade att vården av patienter med ätstörningar i Piteå var nästan sämst i landet reagerade personalen reflexmässigt med att gå i försvar.

– Vi tänkte att det inte kunde stämma, våra patienter var ju nöjda och tycker att vi är trevliga. Det var jobbigt och lite pinsamt. Vi tyckte ju själva att vi var jätteambitiösa och undrade vad statistiken från Riksät kunde bero på, berättar Anna-Sara Brännström, sjuksköterska och terapeut vid ätstörningsmottagningen vid Piteå älvdals sjukhus.

Så småningom infann sig en nyfikenhet om varför det såg ut som det gjorde, så personalen vände sig till Riksät som erbjöd dem hjälp med vårdutvecklingen.

Psykiatrisjuksköterskan Maja Molin som är Riksäts förbättringscoach lotsade arbetsgruppen genom möten och diskussioner.

– Metoden bygger på att arbetsgruppen kartlägger och undersöker sin verksamhet systematiskt. Då hittar de lösningar som de annars inte skulle ha sett. I Piteå trodde de att de behövde mer kunskap. Men detta hade de redan. Det handlade mer om att styra upp den och använda den, säger Maja Molin.

Arbetet har utgått från en tydlig vårdutvecklingsmetod, utarbetad av Marjorie Godfrey vid Jönköpings universitet, där varje steg har en deadline.

– Alla möten har varit väldigt strukturerade där varje punkt har klockats. I början tyckte jag att det var lite tidsfascistiskt. Men med tiden har vi blivit riktigt bra på att hålla oss inom ramarna. Det blir aldrig tuggigt, enligt Anna-Sara Brännström.

Det visade sig att arbetsgruppen var för stor och lite för snäll i sina bedömningar av vilka som skulle behandlas. Det ledde till att patienter som inte diagnostiserades med ätstörning ändå behandlades, men mer ospecifikt.

Nu har verksamheten bytt arbetssätt och allt fler patienter blir friska snabbare.

– I dag följer vi en behandlingsmodell som heter Comede, som har tydliga ramar och mål. Vi separerar ätstörningen från andra psykiatriska problem och är mer fokuserade, säger Anna-Sara Brännström.

Istället för, som tidigare åtta, är de nu bara tre som ansvarar för ätstörningsbehandlingen. Utöver Anna-Sara Brännström är det skötaren Anna-Karin Berglund och arbetsterapeuten Jessica Derby-Johansson.

Har ni något råd till verksamheter som tycker att registerresultat verkar fel, eller som har svårt att förstå vad de ska göra med dem?

– Var nyfikna. Om man fastnar i försvarsställning blir man bara kvar i det gamla, säger Anna-Sara Brännström.

Kommentarer

  • Fabian 2016-03-18 09:01:01

    Jag blir så hoppfull och glad när jag läser att folk är rakryggade nog att erkänna sina fel och förändra sina rutiner. Ni ska vara stolta över detta! Bara genom att erkänna våra fel kan vi bli bättre!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

                                  

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Skulle du rekommendera din arbetsplats?
Ja
Nej
Sage Quotes

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!