Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Lediga jobb
  • Logga in

Stefan Willers, överläkare, docent lung- och allergi­enheten, VO Hjärt- och lungmedicin, Lunds universitet, Skånes universitets­sjukhus.

Debatt

”Nikotin i sig själv utgör ingen större hälsofara”

Det är rökningen, inte nikotinet, som är boven när det gäller kroniskt obstruktiv lungsjukdom och lungcancer, skriver överläkare Stefan Willers.

Annons:

Om skribenten

Stefan Willers arbetar också som konsult inom nikotintoxikologi och skriver behandlingsprogrammet för tobaksberoende i Region Skåne.

Nikotinläkemedel säljs som hjälp för personer som vill sluta röka. Man har varit osäker på om nikotinet i sig själv skulle utgöra en risk för folkhälsan men efter flera årtiondens användning av nikotinläkemedel kan man konstatera att så inte är fallet. Nikotin tycks inte heller vara så attraktivt att det kopplas till kriminalitet; det förekommer inte någon illegal marknad för nikotinförsäljning och inte något intravenöst missbruk av nikotin.

En vanlig uppfattning om nikotinprodukter har hittills varit att de kan accepteras som läke­medel men inte som njutnings­medel. Med detta synsätt definieras den som tar nikotin i tuggummi som en patient och den som tar nikotin via cigarettrök som missbrukare.

Nikotinpreparat är numera receptfria, men såldes initialt på recept. Vi har i dag den lägsta andelen rökare i Europa och rökning är inte längre socialt accepterat. I de allra flesta fall har rökare helt enkelt slutat av egen fri vilja, men ersättning med nikotin i läkemedel eller i snus kan säkert ha bidragit i många fall. I en enkät publicerad i Läkartidningen 2010 om tobaksvanor i svenska läkarkåren uppgav till exempel 50 procent av kvinnliga snusande läkare och 35 procent av de manliga att snuset ersatt rökning.

Trots flera hundra års användning är det inte lätt att definiera nikotinets roll som njutnings­medel; nikotin påverkar belöningssystemen i CNS med bland annat dopaminfrisättning. Det är emellertid svårt att i litteraturen hitta en beskrivning av den känsla som framkallas av nikotin (utan rök).

Man visste redan på 1940-talet att nikotintillförsel minskade röksug. Långt senare kom man på att nikotin i tuggummi skulle kunna användas på samma sätt. Man hade noterat att tuggtobak eller snus dämpade röksuget bland personer som var tvungna att avstå från rökning, till exempel ubåtspersonal. Läkemedelsföretaget Leo i Helsingborg fick där­igenom uppslaget att extrahera nikotin från tobak och använda det i tuggummi år 1973 och lanserade det som ett läkemedel i början av 1980-talet.

“Att många människor använder nikotin som ren rekreation tycks bidra till att färre röker.”

Det har senare visat sig att nikotinbehov inte är hela förklaringen till rökning utan att det i hög grad är en social vana. Det kan till och med räcka med en attitydförändring för att få folk att sluta. Det var till exempel inte särskilt problematiskt att införa rökförbud på restauranger för några år sedan.

Vid tidpunkten för nikotin­tuggummits introduktion var det cirka 35 procent dagliga rökare i Sverige; i dag har rökningen minskat till drygt 10 procent, vilket ger positiva resultat i folkhälsostatistiken.

Erfarenheter av rökavvänjning visar att ett rökberoende är komplext. Det finns grupper av rökare som varken kan eller vill sluta, oavsett hur mycket nikotin de får från andra källor. Som exempel kan nämnas våra patienter med svår kol och uttalade andningssvårigheter. Dessa patienter har påfallande svårt att sluta röka, trots att de borde vara väl motiverade till rökstopp – den viktigaste delen av behandlingen. Enligt mina erfarenheter är det mycket lättare att bryta ett renodlat nikotinberoende, som vid vanemässigt användande av nikotin i läkemedel eller snus.

Oberoende av rökning är det uppenbarligen något i nikotin som tilltalar människan. Enligt Social­styrelsens publikationer 2013 har försäljningen av de receptfria nikotinläkemedlen ökat under hela 2000-talet. Efter att det blev tillåtet att sälja dessa läke­medel utanför apoteken har försäljningen fortsatt att öka; under 2011 använde cirka 8 personer per 1 000 invånare receptfria nikotinläkemedel och cirka 1 miljon personer nikotin via snus. På senaste tiden har e-cigaretter börjat dyka upp som ytterligare en nikotinkälla.

Vi kan konstatera att nikotin i sig själv troligen inte utgör någon större hälsofara. Det är rökningen som är boven när det gäller kroniskt obstruktiv lungsjukdom och lungcancer. Att många människor använder nikotin som ren rekreation tycks således bidra till att färre röker. 

Kommentarer

  • Sven Román, barn och ungdomspsykiater 2016-03-27 18:28:18

    Nikotin har negativa effekter, liksom positiva, skyddar t ex mot Parkinsons sjukdom. Sammantaget är det tveklöst mycket bättre att använda nikotinplåster eller nikotintuggummi eller få i sig nikotin via snus än att röka. Jag instämmer helt med dem som kritiserar läkare som är rabiata motståndare till att rökare blir snusare och anser att ett sådant byte ska uppmuntras om inte personen kan sluta med nikotin helt. Jag tvivlar på att artikelförfattaren undanhåller de negativa effekterna av nikotin, t ex påverkan på mikrocirkulation och hjärta/kärl. Vore dock bra om han kompletterade med dessa uppgifter, och då kunde han även ta med den positiva effekten för Parkinsons sjukdom.

  • Erling 2016-03-25 10:06:32

    Får känslan av att ha träffat på ännu ett fall av tunnelsyn.

  • Erling 2016-03-25 10:01:35

    Så då är det har med rökstopp inför operation bara nonsens? Eller att nikotinet påskyndar insulinresistens???

  • HR 2016-03-25 09:11:38

    Att säga att nikotin är ofarligt bara för att det inte orsakar KOL eller lungcancer är sannolikt en ganska stor villfarelse. Nikotin påverkar mikrocirkulation negativt och försämrar exempelvis sårläkning efter kirurgi. Det är därmed sannolikt att nikotin även kan ha andra effekter på hälsan som vi ännu inte kartlagt.

  • Thomas Ericsson 2016-03-25 02:53:20

    Det finns inget som är rätt eller fel, 99 % fel är sannolikt helt fel. Dr. Owe Fernö som skapare av Nicorette skrev i Addiction "steget mellan tuggtobak och Nicorette är mycket liten." Upptaget av nikotinet är mycket olika på eller i olika delar av kroppen, frisättningen av nikotin är mycket olika från olika produkter därtill är upptaget mycket beroende på individen. "Rökningen är en psykologisk beroende sjukdom" som kan liknas med alkoholism av denna orsak har vi nikotinläkemedel. Då uppstår en konflikt mellan eller för och emot. Nikotinläkemedel är inte farliga men ganska ineffektiva då "patienten" inte vill sluta med nikotinet. Snus å den andra sidan är inte farligt men inte nyttigt. Nyttan med snus är mycket hög om vi slutar röka. "LUNGAN ÄR TILL FÖR ATT ANDAS MED!" Vi skall inte tillåta ngt som kan skada ett så viktigt organ som lungan. Vi kan inte säga att e-cig är ofarliga, nikotinet i e-cig är relativt sätt ofarligt men Polypropylen, polyetylenglykol eller glycerin tillsatserna är troligtvis inte nyttiga för lungan. / TE Apotekare

  • Atakan Erik Befrits 2016-03-24 12:35:27

    Pelle, du har 99% FEL om svenskt snus och självklart även nikotinläkemedel (o e-cig) på hjärta-kärl. Du har 50% fel om effekten på CVD av asiatiska produkter med betelnöt och andra extremt obehagliga ingredienser. Kolla gärna KI forskningen "Nationellt samarbete om hälsoeffekterna av svenskt snus" (finns på Forte, SweCris o KI), absolut ingen tvekan på resultaten. Socialdepartementet skrev i oktober 2014 på en deklaration i Moskva (COP6) att svenskt snus o dessa skitfarliga produkter är en homogen grupp som skall behandlas lika. Kan din felaktiga uppfattning komma därav kanske, du kanske kollade uppgifter om dessa helt andra produkter, snarare än högkvalitativa lågrisknikotin produkter som snus, NRT o e-cig?

  • UU 2016-03-24 11:09:37

    Brak inlägg, dogmatiskt skitsnack måste alltid bekämpas.

  • pelle 2016-03-24 10:58:39

    Nikotin kanske inte utgör någon fara för KOL och lungcancer men att säga att det inte utgör någon fara är dåligt underbyggt. För hjärt-kärlsjukdom är sannolikt nikotinet i sig den största den hälsofaran. Har verkligen Stefan Willers själv sagt detta eller är det en "miss-"tolkning av journalisten?

  • Atakan Erik Befrits 2016-03-24 10:51:14

    Heja!! Vilken djup tragik att detta livräddande inlägg publicerades 24 timmar efter Socialutskottets svar på Regeringen Wikströms tobaksproposition. Utskottet har godkänt en varningshöjning på snus. Varningshöjningen kommer cementera det fullkomligt orimliga att vården ALDRIG får rekommendera snus, ens till KOL patienter som provat medicin o plåster, men som ändå inte kan sluta röka. Att en majoritet i utskottet även skrivit under en rökrelaterad dödsdom för miljoner fattiga i utvrcklingsländer, de får de själva förlika sig med bäst de kan.

  • DL Stockholm 2016-03-24 08:37:11

    Sänk skatten på snus för bövfelen! Väntar ivrigt på att Swedish Match på Östermalm öppnar igen efter renoveringen.

  • Eva 2016-03-24 08:21:30

    Jag har själv slutat röka (flera gånger) och försökt ännu fler. De gånger jag lyckats har det skett mer av en händelse i samband med att jag gjort en förändring i livet, bytt jobb och/eller flyttat, alltså varit tvungen att skaffa mig nya vanor.. Jag har heller inte upplevt att det är själva nikotinet som är problemet egentligen utan just vanan som är svår att bryta. Telefonen ringde, jag tände en cigarett (på den tiden man var tvungen att sitta stilla för att prata i telefon), jag satt på krogen och drack öl, tände en cigarett. När jag bodde i storstan och klev av kollektivtrafiken, tände en cigarett, även om det bara varit en kort resa på 10 minuter och jag precis fimpat när jag klev på...

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!