Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

I glasögonens lins projiceras information om patienten.

I glasögonens lins projiceras information om patienten. Bild: Succce

Så ska smarta glasögon förbättra intensivvården

I framtiden ska läkare och sjuksköterskor kunna få upp patientdata direkt på en glasögonlins, var de än befinner sig. Det är visionen i ett projekt på Blekingesjukhuset.

Annons:

SUCCCE

Projektet har döpts till Succce, vilket står för Smart Use of Communication in Complex Care Environments.

Aktörerna bakom projektet är företagen Nicon, Fujitsu, HiQ, Avalon, och Landstinget Blekinge, som alla är med och finansierar. Google har utvecklat själva glasögonen,

Projektet startade i början av 2015. Kliniska testar ska vara i gång hösten 2016, och förhoppningen är att en färdig produkt finns 2017.

– Jag tänker mig en akutsituation, säger Marie Svennerud, överläkare på Blekingesjukhuset. Vi står ofta med ryggen mot övervakningsskärmarna. Då kan jag få information i ögat hela tiden, utan att vända mig om.

Det är tanken med det system som fem teknik- och konsultföretag nu utvecklar tillsammans med intensivvårdsavdelningen på Blekingesjukhuset. Glasögonen ska kunna ge viktig information om en patient, utan att vårdpersonalen behöver flytta sig eller använda sina händer. Det är inte minst praktiskt för dem som jobbar jour.

– Då är man ju mycket runt i hela sjukhuset.

I stället för två glas, som i vanliga glasögon, sitter ett litet tjockt glas framför det ena ögat. I det glaset projiceras bilder med den information som läkaren eller sjuksköterskan kan behöva. Det görs på ungefär samma sätt som med en röststyrd smarttelefon.

På ena sidan sitter dessutom en kamera, och glasögonen är försedda med små högtalare och mikrofon för trådlös kommunikation. Modellen man arbetar med på Blekingesjukhuset bygger på Google glass.

Systemet kan förhoppningsvis även ersätta en del larmsignaler, vilket kan skapa en lugnare miljö, inte minst för patienterna.

– 40–80 procent av respiratorbehandlade patienter drabbas av psykos. Det beror delvis på den stimuliintensiva miljön. Är man patient och hör plingen blir man nog stressad. Alla larm är kanske inte allvarliga, men det vet ju inte patienten, säger Marie Svennerud.

“Med det här systemet kan man bara säga ”mute alarm””

Även om det här projektet blir en reell produkt, så tror Marie Svennerud att man kommer att använda dubbla larmsystem ganska länge av säkerhetsskäl. Men vårdpersonal skulle kunna stänga av larm även om de inte var på plats. Marie Svennerud beskriver en situation där hon står hos en patient, stänger av larmet för en annan, och ringer en sjuksköterska. Allt genom att använda röstkommandon.

– Vanligtvis måste man ju ta av sig skyddskläderna, sprita sig och sedan stänga av. Med det här systemet kan man bara säga ”mute alarm”, säger Marie Svennerud.

Längre fram finns även visioner om att få in journalsystemet i glasögonen, och att vårdpersonal ska kunna använda kameran ska kunna användas för att skicka video i realtid till varandra.

Det här projektet är fortfarande i en tidig fas. Förutom att det tekniska ska fungera felfritt, finns frågor om till exempel sekretess.

– Det tar ett tag innan vi är där, men det är roligt att jobba visionärt, säger Marie Svennerud.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler