Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Ann-Britt Zakrisson, Susanne Bengtsson Lund och Maritha Sedvallson.

Ann-Britt Zakrisson, Susanne Bengtsson Lund och Maritha Sedvallson.

”Kunskapen om allergi måste öka”

Vägledningar om att göra riskbedömning innan pälsdjur förs in i vården bör följas, uppmanar företrädare för Asta och för Astma och allergiförbundet.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Författare

Susanne Bengtsson Lund, styrelseledamot ASTA.

Ann-Britt Zakrisson, ordförande ASTA.

Maritha Sedvallson, ordförande, Astma och allergiförbundet.

Att ha pälsdjursallergi innebär att alltid själv tvingas bedöma om man kan vistas nära pälsdjur eller inte. Många med pälsdjurallergi undviker platser där det finns risk för allergibesvär. I Sverige utgör allergisjukdomar den största icke-smittsamma sjukdomsgruppen bland barn och unga vuxna.

Med stigande ålder reagerar fler barn och ungdomar på pälsdjur. I en skolklass med 30 barn finns i genomsnitt tre barn med astma och fyra med allergisk snuva. Astma- och allergiläkemedlen är centrala i behandlingen men anpassning av miljön är också en viktig del för att förebygga besvär.

Djur har på senare tid blivit populära inom vård, omsorg och skolor. Det finns delvis vetenskapligt stöd för att kontakt med djur har god effekt på äldre med demens, cancersjuka och barn i skolan med adhd eller dyslexi. Det är bra, men vi menar att ett behov inte kan ställas mot ett annat. Personer med pälsdjursallergi kan fråntas möjligheten att välja miljöer där de mår bra.

Att vara sjuk i cancer och få träffa djur på sin vårdavdelning är säkert en fantastisk upplevelse. Men att samtidigt riskera att patienter med pälsdjursallergi drabbas av allergibesvär är oacceptabelt och leder till ojämlik vård. Vi får signaler om att djur ofta införs helt oplanerat i verksamheterna och utan riskbedömning ur allergisynpunkt. Medicinskt ansvariga och rektorer i skolan har inte tillräcklig kunskap om vilka förutsättningar som måste uppfyllas innan djur införs.

Myndigheter och organisationer har tagit fram vägledningar för att undvika problem på grund av hund i vård och omsorg. I nuläget finns dock ingen ansvarig tillsynsmyndighet och ingen vet hur många djur som finns i omsorgen då nationell kartläggning saknas. Det finns flera kommuner som inte kan erbjuda djurfritt äldreboende. Riktlinjer för hur hund i skolan får införas har hittills saknats. Vi är dock glada att Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten nyligen beslutat samverka för att ta fram en vägledning

Vi vill att Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen tar ansvar för spridning av de vägledningar som finns. Vi vill även att medicinskt ansvariga i vård och omsorg samt rektorer på skolor följer framtagna vägledningar och låter göra riskbedömning innan pälsdjur införs. Information och dialog behöver ske i förväg med personal, patienter/boende/elever och anhöriga/vårdnadshavare om djur ska kunna införas.

Kommentarer