Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Lars Wallentin, professor i kardiologi vid Uppsala universitet.

Lars Wallentin, professor i kardiologi vid Uppsala universitet. Bild: Carl-Magnus Hake/Dagens Medicin

Långtidsstudie bekräftar fördel av tidig angiografi

Den banbrytande nordiska Frisc II-studien visade nyttan av att tidigt kranskärlsröntga patienter med akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning på EKG. Femton års uppföljning visar nu att resultaten står sig. 

Annons:

– I början uppfattades våra resultat som kontroversiella, särskilt innan de hade upprepats i studier från andra länder. Men de här nya fynden visar tydligt att sjukvården gjorde rätt som gradvis anammade resultaten, säger Lars Wallentin, professor i kardiologi vid Uppsala universitet som presenterar den nya uppföljningen i dag måndag på ESC-kongressen i Rom samtidigt som resultaten publiceras i tidskriften Lancet.

I Frisc II-studien lottades patienter med akut kranskärlssjukdom till att antingen få tidig kranskärlsröntgen för att hitta eventuella förträngningar som snabbt kunde åtgärdas med stentbehandling eller till en mer avvaktande strategi med kranskärlsröntgen först vid upprepade besvär eller allvarlig kärlkramp vid arbetsprov.

Resultaten från uppföljningen av de första två åren visade att strategin med tidig kranskärlsröntgen minskade återinsjuknandet i hjärtinfarkt och förtidig död.

Lars Wallentin och hans forskarkollegor har nu via svenska, danska och norska sjukvårdsregister kunnat följa upp patienterna under 15 år. Resultaten visar att fördelen med den tidiga behandlingsstrategin bestod utan tecken på någon förändring under hela uppföljningstiden. Det var alltså inte så att de som fått tidig kranskärlsröntgen med tiden började insjukna mer ofta jämfört med kontrollgruppen.

I genomsnitt ledde den tidiga behandlingen till att insjuknande i en ny hjärtinfarkt eller dödsfall sköts upp med 18 månader, jämfört med att använda den avvaktande strategin. Effekten drevs främst av uppskjutning av nya hjärtinfarkter medan en gynnsam effekt på dödsfall  bara sågs under de först åren.

Forskarna visar även att tidig kranskärlsröntgen sköt upp återinläggning på sjukhus för ischemisk kranskärlssjukdom med 36 månader.

– Sammantaget visar studien att strategin med tidiga kranskärlsingrepp ger stora vinster både för patienterna med längre livstid i bättre hälsa och för samhället genom mindre sjukvårdsbehov. Även om studien talade för god effekt på kärlkrampsbesvär hos alla patienter med sjukdom visade den också en möjlighet att prioritera eftersom de med förhöjda värden av hjärtskademarkörerna troponin och GDF-15 hade den störst minskningen av risken för hjärtinfarkt av behandlingen, säger Lars Wallentin.

Han tror att de nya resultaten får betydelse i många länder för att påskynda utvecklingen av tidiga kranskärlsingrepp vid denna sjukdom.

– Internationellt är det fortfarande på vissa håll en kontroversiell fråga om man ska kranskärlsröntga det här patienterna direkt eller avvakta. Men med detta resterande livstidsperspektiv på nyttan av den tidiga behandling bör alla patienter kunna få förmån av denna effektiva behandlingsstrategi, säger Lars Wallentin.  

Studien har finansierats av Hjärt-lungfonden, Stiftelsen för strategisk forskning och Uppsala kliniska forskningscentrum. Den presenteras av på ESC-kongressen som en så kallade late breaker, alltså en studie som bedöms vara särskilt intressant. De nya fynden publiceras också samtidigt online i tidskriften Lancet.

Läs abstract: 
Lars Wallentin med flera. Early invasive versus non-invasive treatment in patients with non-ST-elevation acute coronary syndrome (FRISC-II): 15 year follow-up of a prospective, randomised, multicentre study. Lancet, publicerad online den 29 augusti 2016. DOI: 10.1016/S0140-6736(16)31276-4

 

Kommentarer