Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Katarina Stolt Simfors, distriktsläkare i Jönköping.

Katarina Stolt Simfors, distriktsläkare i Jönköping. Bild: Carl Sandin/Bildbyrån

”Individualismen en svår nöt att knäcka för vården”

Svenskens kulturella sjukvårdsbeteende kan bli tufft att ta sig an, skriver distriktsläkare Katarina Stolt Simfors.

Annons:

Så var semestern slut och kanske har man slappat vid någon palmstrand och fröjdat sig, men sedan hem till gran och granit. Och ändå, trots regntunga skyar, är det skönt att komma hem till upptrampade stigar och gamla vanor. Och där står man, med inbillad mental flexibilitet och är rejält marinerad i sina egna kulturvanor. Så inbakad att man blir förblindad.

”Det behöver ske nödvändiga kulturförändringar för att utveckla framtidens hälso- och sjukvård” säger man på socialdepartementet, apropå den aktuella utredningen om effektiviteten i svensk hälso- och sjukvård. Sverige har ett ineffektivt och sjukhuscentrerat system. Det krävs inte bara strukturförändringar och den heliga omorganisationen för att möta framtidens behov, utan även kulturförändringar.

Att problem som vi har i sjukvården skulle ha med vår kultur att göra, det är ju spännande! Vi är uttalat sjukhustunga, tunga i gumpen, ineffektiva, dåligt fotarbete. En förändring måste till, en stabil och robust primärvårdsgrund, säger man. I vissa europeiska länder är andelen primärvårdsläkare över 40 procent jämfört med Sveriges cirka 15 procent. Det är nästan svårt att greppa. Hur gör de?

I Sverige är primärvården mer godsvagn, lite bakgård. Där häckar vi tillsammans med andra bristspecialiteter och avsigkomna, som vännerna inom psykiatrin. Vi som jobbar med det oprecisa och svårbeskrivbara och bara halvdant kan förklara alla frågor med hjälp av transmittorsubstanser och molekyler och i stället försöker hitta tillit, i behandlingsarsenalen.

“I Sverige är primärvården mer godsvagn, lite bakgård.”

Kanske är det inte så konstigt att det blivit såhär. Sverige är ju egentligen ganska avvikande, i alla fall om man tittar på undersökningar av svensk kultur och värderingar som speglas i undersökningen World Values Survey, den kulturkarta som är bekant för många, där Sverige har en helt unik placering jämfört med andra länder när det gäller värderingar. Sammantaget får vi högst poäng av alla länder när det gäller individualism och självförverkligande. Detta tillsammans med toppoäng för rationalism. Är det kanske detta som är svensk kultur framför allt, och inte alla omskrivna midsommarstänger och röda stugor?

Det är ju lite spännande att fundera på svensk sjukvårds problem utifrån Sveriges resultat i World Values Survey. Svenskens kulturella sjukvårdsbeteende kan bli en tuff nöt att knäcka. Hur mycket bidrar den uttalade individualismen till sjukhuscentreringen? Genererar individualismen en övertro på specialiserade mastodontsjukhus som lösning även för vardagens mindre krämpor? Bidrar rationalitetstänkandet till en överdriven längtan efter operationsbord och många röntgenundersökningar?

Allt genast låter bra men att vänta och se, det vill säga den aktiva exspektansen, kan oftast medicinskt sett vara det bästa. Sådant som vi brukar hantera i primärvården. Om primärvården överlever. Ser med spänning fram emot de föreslagna kulturförändringarna. 

Kommentarer

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra seminarier

Våra utbildningar