Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

<b>Marita Teräs</b>, strateg kompetens & arbetsmarknad, Naturvetarna, och <b>Barnabas Kolumban</b>, ordförande Biomedicinska analytikerföreningen, Naturvetarna.

<b>Marita Teräs</b>, strateg kompetens & arbetsmarknad, Naturvetarna, och <b>Barnabas Kolumban</b>, ordförande Biomedicinska analytikerföreningen, Naturvetarna.

”Tillgången till kompetens en ödesfråga för vården”

Låt verksamheten styra kompetensförsörjningen, skriver fackförbundet Naturvetarna.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Vägarna in till en tjänst som biomedicinsk analytiker är flera. Tvärtemot vad många tror är det inte ett krav att ha en legitimation som biomedicinsk analytiker för att anställas på en tjänst som biomedicinsk analytiker. Naturvetare med kompetens inom kemi, genetik, klinisk cytodiagnostik, biologi och biomedicin arbetar i dag på våra landsting. De är osynliga, men nödvändiga för en effektiv och kvalitativ vård.

Dagens fyrkantiga professionsbaserade system där personer med vitt skilda kompetenser klassificeras in som biomedicinska analytiker tillgodoser inte medarbetarnas önskan om att få ett erkännande för sina insatser för verksamheten och begränsar snarast de legitimerade biomedicinska analytikernas karriärmöjligheter. I dagens bristsituation behövs alla legitimerade i det löpande arbetet. Utveckling och forskning överlåts därmed ofta till andra naturvetenskapliga specialister.

Biomedicinska analytiker inriktade mot laboratorievetenskap har en utbildning som är skräddarsydd för att möta landstingens kompetensbehov på de medicinska laboratorierna. De blir efter att ha arbetat en tid snabbt experter på hur verksamheten bör bedrivas, utvecklas och kvalitetssäkras.

“Biomedicinska analytiker inriktade mot laboratorievetenskap har en utbildning som är skräddarsydd.”

Detta innebär emellertid inte att det inte finns andra personer på svensk arbetsmarknad som har den kompetens som krävs för att läras upp för ett arbete på ett av sjukhusens laboratorier. Ofta har dessa personer utbildningar som är betydligt längre än tre år. En del har till och med disputerat. Att välja en annan utbildning är alltså ingen genväg.

Tre skilda processer påverkar i dag laboratoriernas förutsättningar att bidra till vårdens kvalitativa utveckling. Den medicinska utvecklingen ställer annorlunda, och ofta mer avancerade, krav på de analytiska uppdragen. De tekniska förändringarna påverkar hur, men även vem, som utför arbetet. Den tredje processen grundas i svårigheter med att attrahera och behålla kompetent personal.

Tillgången till kompetens är en ödesfråga för vården. Lösningen finns i ett verksamhetsorienterat perspektiv på bemanning, kompetensutnyttjande och kvalitetssäkring. Eftersom laboratoriernas förutsättningar förändras, är det lämpligt att inför varje rekrytering samråda med personalen och deras representanter kring vilken kompetens verksamheten bör kompletteras med.

Fackförbundet Naturvetarna menar vidare att det är viktigt att klargöra vilka möjligheter till karriärutveckling som finns, samt kartlägga vilken kompetens befintlig personal har och hur behoven av kompetensutveckling ser ut över tid. På detta sätt kan befintliga, kvalificerade kompetenser användas mer resurseffektivt, samtidigt som stimulansen i arbetsuppgifterna och ansvarstagandet ökar. Självfallet behöver medarbetare som får utökade uppdrag och ansvar också få erkännande för detta! 

Kommentarer