Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Henrik Widegren, foniater vid Skånes universitetssjukhus.

Henrik Widegren, foniater vid Skånes universitetssjukhus. Bild: Petter Arvidsson/Bildbyrån

”Var god och tyck till: Hur var din rektalpalpation?”

Sådana här tyck till-apparater har varit uppsatta på vår mottagning och avdelning sedan förra året. Min arbetsgivare vill veta hur patienterna upplevde sitt besök. Någon bryr sig. Trevligt!

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Men strax kommer tanke två: Vad innebär ett tryck på en glad eller sur gubbe? Om jag trycker på en smiley: Var sköterskan tillmötesgående? Har jag blivit frisk? Fick jag utskrivet antibiotika som jag ville? Fanns det fräscha toaletter? Om jag trycker på en frownie: Var det lång väntetid? Luktade läkaren vitlök? Var undersökningen jobbig? Är jag ledsen för att min cancer har kommit tillbaka?

Vi arbetar i en bransch som vilar på vetenskap och vi förväntas ha evidens eller erfarenhet för vårt agerande. Så när min arbetsgivare köper en sådan här apparat, så hoppas jag att informationen som registreras analyseras ordentligt: Nöjdhetsgraden korreleras statistiskt till bemanningsgraden, väntetiden, dagens registrerade dia­gnoser, vem som var i tjänst, hur mycket antibiotika som skrevs ut, om kaffeautomaten fungerade, vilka undersökningar som gjordes, om barnen fick ett klistermärke efter undersökningen, om läkaren åt vitlök kvällen innan och vem som städade toaletten.

Tyck till-knapparna.

Sedan görs en multivariat analys så att man får en hypotes om vilka faktorer som gör ett besök bra eller dåligt. Och när vi sedan vet detta så kan vi ändra på de faktorerna, göra en ny studie och bekräfta att nöjdhetsgraden har blivit bättre.

Men jag har frågat, och en sådan analys görs inte. Dessutom är det statistiskt inte möjligt. Det är för många faktorer. Under utbildningen fick jag lära mig: Om du inte vet hur du ska tolka en undersökning, gör den inte.

Så vi behöver fler tyck till-apparater! Hur var din blodprovstagning? Är du nöjd med din diagnos? Hur kändes din cyto­statika­behandling i dag? Hur upplevde du din intubation? Vad tycker du om dina subkutana suturer? Vad anser du om din defibrillering? Har väntrummet bra wi-fi? Hur var din rektalpalpation? Och sen kan vi börja se vad som är bra och dåligt!

Företaget HappyOrNot, som gör apparaterna, skrev förra året på sin hemsida: Customer feedback becomes so quick, easy, anonymous and implicit that 15–20 percent of customers give feedback, daily! När jag frågar i dag, säger de att inom vården ger cirka 40 procent av patienterna feedback. Okej. Det innebär att 60–85 procent inte ens bryr sig om att tycka till. Och, med risk för att sparka in öppna dörrar: En vetenskaplig enkät­studie med 15–40 procent svarsfrekvens skulle förmodligen inte ens bli publicerad i Aftonbladet.

En sådan här apparat kostar Region Skåne ungefär 12 000 kronor första året, lite beroende på hur många man beställer. Eftersom den uppenbarligen inte ger någon som helst användbar information, så tror jag inte att man sätter upp apparaterna för att man bryr sig, utan för att verka som att man bryr sig. Om någon verkligen bryr sig om patienterna och vill förbättra: Prata med patienterna!

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler