Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Fyra av tio kolpatienter vet inte om de får rätt behandling”

Det är dags för landstingen att göra en strukturerad astma- och kolvård möjlig, skriver patientföreträdarna Inger Ros och Maritha Sedvallson i dag på Världskol­dagen.

Annons:
Inger Ros, ordförande, Riksförbundet hjärtlung.
Bild: Anders Norderman

I våras genomförde Riksförbundet hjärtlung och Astma- och allergiförbundet en enkätundersökning där vi frågade landstingen om de budgeterat för att införa de nationella riktlinjerna för astma och kol som presenterades i sin slutversion i november 2015. De nya riktlinjerna ska göra det enklare för sjukvården att ge rätt behandling. De cirka 1,5 miljoner människor som har astma eller kol ska få en tidigare diagnos, bättre sjukdomskontroll och uppföljning. I undersökningen svarade 19 av 20 landsting att man vill jobba efter de nya riktlinjerna, men endast sex av de 20 landsting som svarade uppgav att de budgeterat för att göra det praktiskt möjligt.

Att behovet och efterfrågan av strukturerad kolvård är stort bekräftas nu av en undersökning bland Riksförbundet hjärtlungs medlemmar, genomförd med hjälp av undersökningsföretaget Mistat. Resultatet är nedslående. En femtedel av medlemmarna med kol är missnöjda med den behandling de får i dag. Fyra av tio uppger att de inte vet om den behandling de får är den bästa just för dem. Lika många anser att det inte finns något bra system i primärvården som kan fånga upp dem som är i riskzonen för att utveckla kol, samt tycker att vården är dålig på att ta kontakt för att följa upp hur behandlingen fungerar.

Maritha Sedvallson, ordförande, Astma- och allergi­förbundet.
Bild: Maria G Nilsson

I undersökningen har vi också frågat medlemmarna om vilka som är de största problemen i vardagen. Sex av tio uppger att de är oroliga för hur kolsjukdomen kommer att utvecklas i framtiden. Kvinnor är i större utsträckning mer oroliga än män och det finns en större oro bland kolpatienter under 65 år.

Kol upplevs som en väldigt begränsande sjukdom i vardagen. Vi kan se att redan vid lindrig kol upplever hälften att det känns jobbigt att inte kunna ägna sig åt fysiskt ansträngande aktiviteter i den utsträckning man vill. Vid svår kol är den siffran nio av tio. Åtta av tio av dem med svår kol upplever också att det sociala livet begränsas av sjukdomen på grund av trötthet och dålig ork. Nästan lika många upplever ofta frustration över att vardagliga sysslor som att städa eller laga mat orsakar problem med andningen.

Högt prioriterade i de nationella riktlinjerna, som landstingen säger sig vilja genomföra, är patient­utbildning och stöd till egenvård. Dessutom ska man erbjuda personer en skriftlig behandlingsplan. Detta korrelerar med vår undersökning som visar att åtta av tio tycker att det är viktigt att ha tillräckligt med kunskap för att kunna sköta behandlingen på egen hand. Dessutom tycker nio av tio att det är viktigt att träffa samma läkare.

Vi vet att patientutbildning i kombination med stöd till egenvård minskar både antalet försämringstillfällen och sjukhusvistelser för astma- och kolpatienter. Det ger också en förbättrad förmåga till aktiviteter i det dagliga livet. För att vi ska nå de nationella mål Socialstyrelsen har pekat ut måste nu landstingen budgetera för implementering av riktlinjerna och se till att det finns en strukturerad vård som innehåller:

  • Tidig diagnostik.
  • Uppföljning av livskvalitet med hjälp av standardiserade frågeformulär, till exempel CAT och AKT.
  • Arbete i interprofessionella team centrerat kring patienten.
  • Patientutbildning och individuell behandlingsplan.
  • Kontinuerlig uppföljning av patienterna.

Kommentarer

  • Atakan Erik Befrits 2016-11-16 11:15:18

    Socialstyrelsens rapport från 2014 "Registeruppgifter om rökningens skadeverkningar" skulle egentligen ha haft namnet "Registeruppgifter om tobaksanvändandets skadeverkningar". Enligt ett regeringsbeslut från 2013 var det nämligen precis det som dåvarande regeringen beställde, huvudsakligen då beslutsunderlag kring snus fullständigt saknades och fortfarande saknas och det fanns internationellt tryck att åtgärda detta. Registeruppgifterna om snusets skadeverkningar i Sverige efter 117 års mätningar är förstås fortfarande noll, men det ville man ju absolut inte skriva i en rapport. Ergo, rapporten fick både byta namn och byta syfte. Enligt rapporten (som alls inte är oanvändbar) kan man utläsa att ca 20.000 nya fall av KOL om året är rökrelaterade. Byte till snus (till exempel) innan kritisk rökskada uppnåtts och oavsett fortsatt tobaks/nikotinstatus, hade räddat varje av dessa patienter från att utveckla rökrelaterad KOL, som fått korrekt information och valt detta alternativ. INNCO.org

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra utbildningar