Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”God hälsa är en förutsättning för lyckad integration”

Vi förordar en nationell strategi för att bemöta migranternas utmaningar inom hälso- och sjukvården, skriver åtta debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Migration är inget nytt fenomen, men riktningen har förändrats sedan andra världskriget. Många immigrerar nu till Sverige, de flesta ofrivilligt som en följd av svåra förhållanden i hemländerna.

För hundra år sedan emigrerade som bekant över en miljon svenskar till Nordamerika, på flykt undan fattigdom och politisk förföljelse här i landet.

Svenskarna och de 50 miljoner andra européerna som kom att bosätta sig i Nordamerika hade liksom många flyktingar i dag klarat en svår och strapatsrik resa över ett hav. Många skepp med människolast förliste och försvann – då på Atlanten, i dag på Medelhavet.

Drygt en femtedel av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund. Under 2015 sökte 163 000 personer asyl i Sverige. Även om forskning visar att vår långsiktiga utveckling troligen gynnas av den ökade mångfalden syns det allt viktigare att lyfta fram att alla ska behandlas lika och få samma möjligheter till utveckling och ett värdigt liv. Vi behöver insatser för en lyckad etablering och inte­gration av nyanlända, vilket kräver förbättrad samordning mellan samhällets olika aktörer inklusive akademi och brukarorganisationer.

Bättre kunskap behövs om hur samhället ska arbeta för ett hållbart mottagande. Särskilt efter­frågas kunskap om framgångsfaktorer och om hur samhället hanterar förhållanden som försvårar livet i det nya landet. Nyanländas psykiska och fysiska hälsa måste särskilt uppmärksammas.

“Nyanländas psykiska och fysiska hälsa måste särskilt uppmärksammas.”

Fakta och beprövad erfarenhet behövs för att kunna förbättra de nyanländas hälsa och inte minst läka psykologiska sår efter traumatiska händelser kopplat till migrationen. Människor med migrant­bakgrund löper större risk för folkhälsosjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och psykisk ohälsa, samt för tidig död.

Primärvården är en verksamhet nära alla individer och utgör därmed en arena för att identifiera och behandla ohälsa bland nyanlända. Dock finns stora ut­maningar när det gäller att utforma en effektiv vård av hög kvalitet som kan tillgodose behoven. Eftersom många migranter bor i socioekonomiskt utsatta områden behöver primärvården och dess modeller anpassas till de specifika behoven. Där saknas i dag tillräckliga resurser relaterat till migration och dess påverkan på hälsan.

God integration i sam­hället bidrar till välbefinnande och hälsa, vilket i sin tur ökar för­mågan att känna tillhörighet och mening i det nya sammanhanget. Individens bemästringsförmåga kan variera, men vi vet att det finns hög risk för psyko­sociala svårig­heter. Svårigheter som påverkar både den psykiska och fysiska hälsan.

Ohälsan tar sig olika uttryck hos olika individer – och är i hög grad beroende på personlighet, migrationsorsak och bostads­område. Därför finns ett stort behov av att vidareutveckla dagens medicinska och psykologiska strategier och behandlingsmodeller så att de anpassas efter individuella behov.

Enligt Unicef har volontärers insatser fått större betydelse i arbetet med människor på flykt. Samtidigt påpekas att ”vissa arbetsuppgifter ska utföras av professionella medarbetare, vars verksamhet på ett annat sätt är reglerad av kompetenskrav, sekretessregler och yrkesetiska koder.” Hälso- och sjukvården bör här ta ett tydligare ansvar, för att bidra med kompetens och professionalitet. Särskilda enheter inom hälso- och sjukvården bör övervägas.

I Norge och Danmark finns forskningscentra där studier om sambanden mellan migration och hälsa pågår. Även i Sverige behövs ett nationellt koordinerat forsknings- och utvecklingsarbete med fokus på migration, etablering, integration och hälsa.

Vi förordar även en nationell strategi för att bemöta migranternas utmaningar inom hälso- och sjukvården. Det gäller både för den kliniska vardagen och för att öka kunskaperna om migrationens påverkan på hälsa och liv.

För att öka kompetensen hos vårdpersonal och andra inblandade aktörer behövs:

  • Riktade resurser till arbetet med nyanlända i primärvården.
  • Riktade resurser till forskning, utveckling och fortbildning kring migration och hälsa.

 

Marina Taloyan, docent i allmänmedicin, akademiskt primärvårdscentrum, Stockholms läns landsting, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet. Gunilla Bergh, folkhälsovetare. Solvig Ekblad, psykolog vid Akademiskt primärvårdscentrum, adjungerad professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet. Maria Eriksdotter, professor i geriatrik Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Eva Henriksen, verksamhetschef akademiskt primärvårdscentrum, Stockholms läns landsting. Gunnar Nilsson, professor i allmänmedicin, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet, distriktsläkare vid Stockholm läns sjukvårdsområde. Helena Salminen, universitetslektor i allmänmedicin, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet. Per Wändell, senior professor i allmänmedicin, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är för tillfället avstängd