Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Maskin för transkraniell magnetstimulering på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Maskin för transkraniell magnetstimulering på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Bild: Simon Hastegård/Bildbyrån

Magnetströmmar kan bota depression

Magnetstimulering av hjärnan vid medelsvår till svår depression lyfts fram i förslaget till nya nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom.

Annons:

I dag torsdag publiceras en reviderad version av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vården vid depression och ångestsyndrom. Det är en remissversion och ersätter de nationella riktlinjerna från 2010.

En nyhet är användning av repetetiv transkraniell magnetstimulering, en metod där man elektromagnetiskt stimulerar hjärnan, vid medelsvår till svår depression.

I dag behandlas ett femtiotal personer per år i landet med metoden, men Socialstyrelsen anser att det kunde vara betydligt fler.

– Forskning visar nu på än mer evidens för metoden, säger Arvid Widenlou Nordmark, projektledare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Det skulle kräva att flera kliniker satsade på tekniken eller att fler remitteras till de kliniker som genomför transkraniell magnetstimulering. Enligt Socialstyrelsen kommer detta att påverka sjukvårdens resursfördelning, främst på grund av att behandlingen kräver ökade resurser i form av sjukskötersketid.

Liksom tidigare rekommenderas behandling med antidepressiva läkemedel i många fall. Men framför allt är det olika former av KBT-behandling som lyfts fram vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av depression och ångestsyndrom.

Även mindfulnessbaserad terapi rekommenderas, bland annat när det gäller att förebygga återfall.

Behandling med ljusterapi och läkemedel som benzodiazepiner rekommenderas däremot inte.

Enligt Socialstyrelsen kommer rekommendationerna om psykologisk behandling innebära ökade kostnader för hälso- och sjukvården på kort sikt. Främst på grund av att personal inom primärvården, som tar hand om de flesta patienterna, behöver vidareutbildning. Myndigheten räknar dock med att kostnaderna ska plana ut, men ligga kvar på en högre nivå.

Den slutliga versionen av riktlinjerna kommer att publiceras hösten 2017.

I samband med att förslaget till nationella riktlinjer läggs fram publicerar Läkemedelsverket behandlingsrekommendationer för depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna. De är främst avsedda som kunskapsstöd till förskrivare i den kliniska vardagen.

Några huvudbudskap:

  • Vid behandling av barn och unga är information om barnets sjukdom och individuella råd om vad familjen själva kan göra alltid första steget i behandlingen. Effekten ska utvärderas inom ett par veckor och följas upp. Läkemedel ska användas ibland.
  • När det gäller behandling av vuxna med depression har både antidepressiva läkemedel och psykoterapi påvisad effekt. Tidigare framgångsrik behandling ska återinsättas om patienten återigen får depressiva symtom.
  • När det gäller vuxna med ångest bör kognitiv beteendeterapi erbjudas i första hand. Benzodiazepiner bör bara övervägas i undantagsfall.
  • Hos äldre med depression och ångestsjukdomar bör i brist på vetenskapligt underlag samma behandlingsstrategier som för övriga vuxna användas – men hänsyn tas till samsjuklighet, njurfunktion och behandling med andra läkemedel. Läkemedel med kort halveringstid samt tät uppföljning rekommenderas.

Kommentarer

  • Göran Furberg 2017-01-13 16:44:24

    Arbetar som överläkare på psykiatrin i Skellefteå. Vi har sedan snart 17 år tillbaka använt TMS i det dagliga kliniska arbetet. Med den senast apparaten kan vi göra mer än tidigare. Behandlar mest depression och ångest. Två personal arbetar nästa heltid med detta. Vill med detta meddela att vi existerar. Vi kan ta emot remisser i begränsad omfattning. Vill du veta mer ring 0910-774843 och tala med Christer.

  • DL 2016-12-21 08:44:12

    TMS är för närvarande stängd för nya medverkande i studien. Har en patient som är intresserad av detta. Annonsera gärna brett nästa gång ni startar denna studie.

  • Ulf Brettstam 2016-12-16 08:35:52

    Mycket intressant studie med fMRI som visar på fyra olika neurofysiologiska undergrupper av depression och vilken grupp där rTMS skulle ha störst chans att ge effekt. http://www.nature.com/nm/journal/vaop/ncurrent/full/nm.4246.html

  • Ulf Brettstam 2016-12-16 07:39:54

    Apropå resursbristen jag tog upp : http://www.lakartidningen.se/Opinion/Signerat/2016/12/Brist-pa-vardplatser-skapar-kris-i-varden/

  • Ulf Brettstam 2016-12-16 07:20:32

    Ja Sven, visst sker en överförskriving också inom psykiatrin. En delförklaring kan kanske vara resursbrist, Visst har vi alla haft det etiska dilemmat att tvingas kompromissa med etiken så, att det för patienten mest optimala behandlingsalternativet ej kan ges p.g.av tidsbrist, kompetensbrist, platsbrist, pengabrist o.s.v. Jag önskar dig en riktigt God Jul!

  • Sven Román 2016-12-15 09:43:57

    Bäste Ulf B, tack för din kommentar. Jag håller med dig om att det nog är många som inte är psykiatriker som står för överförskriving av psykofarmaka, men även vi specialister i psykiatri gör det. Min käpphäst för att komma till rätta med detta är noggrann diagnostisering. Jag håller också med om att det samtidigt sker en underförskrivning, inom mitt område BUP så sker av ideologiska skäl fortfarande förseningar av neuropsykatriska diagnoser, framför allt adhd, med upp till tio år. Men sammantaget anser jag att vi har en kraftig överförskrivning av psykofarmaka (till exempel fick över tio procent av alla pojkar 10-17 år i Gävle adhd-medicin 2015). Tack också för din redovisning av verkningsmekanismerna vid ECT och magnetstimulering. Som du skriver så beror det sannolikt på en GABA-frisättning, men vi vet alltså ännu inte säkert. Men vi vet en del om verkningsmekanismerna och påverkan på signalsubstanser i hjärnan. Jag ber om ursäkt för att jag uttryckte mig något slarvigt.

  • Ulf Brettstam 2016-12-15 07:38:52

    Bäste Sven R, vad gäller förskrivningen av psykofarmaka sker en samtidig underförskrivning som överförskrivning och det är ju inte vi psykiatriker som står för merparten av förskrivningar, det är kollegerna inom primärvården. Underförskrivning i det att inte alla som skulle behöva medicin inte blir diagnosticerade och behandlade. Vi vet faktiskt ganska mycket om vilka effekter som ECT och magnetstimulering har: 1 Syntesökning av noradrenalin och 2 Ökning av sensitiviteten hos dopamin och serotoninreceptorer. Detta sker sannolikt genom en GABA frisättning. Vid melankolisk depression är liqvor nivåerna av GABA låg. ECT korrigerar alltså biokemisk avvikelse vid låg aminsyntes och låg receptorsensitivitet. ECT angriper m a o depressionen från flera håll och blir därigenom mer effektiv än rent farmakologisk behandling. Stimulering av den monoaminerga aktiviteten ger en normalisering av funktionen hypotalamus med en ökad insöndring av flera hypofyshormon, stamcellsökning m.m.

  • Sven Román, barn och ungdomspsykiater 2016-12-12 16:41:37

    Tyvärr följs inte alls den forskning som finns angående behandling av ångest och depressuonstillstånd. Psykologisk behandling är obligat, ibland kan tillägg av psykofarmaka vara befogat, men i Sverige gör vi precis tvärtom. Psykofarmaka har en alldeles för framträdande roll i psykiatrin, psykologisk behandling borde få en större plats och liksom i bland annat Tyskland och Finland borde psykoterapi vara gratis. Jag tror att både ECT och magnetstimulering, vars verkningsmekanismer vi inte känner till, har en plats i behandlingsarsenalen. ECT vet vi kan vara direkt livräddande, till exempel vid svåra depressioner (då är suicudrisken mycket hög). Men om vi i förstone skulle behandla dessa tillstånd adekvat och i ett tidigt stadium, så skulle betydligt färre patienter hamna i så svära tillstånd att till exempel ECT behöver användas. Överförskrivningen av psykofarmaka skulle minska avsevärt med bättre och mer noggrann diagnostik, och denna måste också få ta sin tid.

  • Haqvin 2016-12-12 14:28:23

    @Peter: Jämförelsen med penicillin och sulfa är helt åt skogen. Tillfrisknande från infektioner är mycket lätta att medicinskt konstatera. Ganska snart förstod man också antibiotikans funktion. Något mätbart "tillfrisknande" efter psykofarmakabehandling existerar däremot inte, och man vet inte ens vad det är man "behandlar"! "Återställd funktion" kan i högsta grad diskuteras. Det är inte min erfarenhet efter mer än 40 år som brukare och brukarföreträdare, och patienterna som medicineras drabbas dessutom av en lång rad mycket otrevliga biverkningar!

  • Peter 2016-12-12 12:55:46

    Haquin: När sulfan och penicillinet kom visste man inte heller hur och varför de fungerade. man observerade, in vivo och in virto, att det fungerade. Medeltida? Hokus-pokus? Enlig dig, ja. vad är då må bra? Vad sägs om återställd funktion: i relationer, i hemmet, på jobbet, mm? Symtomdämpning eller frånvaron av symtom? Allt detta kan mätas på ett rimligt sätt och det är det Ulf avser. En mer filosofisk tanke: Utan det magiska tänkandet och utan hokus-pokus, som alla existerade på medeltiden, hade vetenskapen inte alls kunnat utvecklas. Det är just reaktionen mot ineffektiva metoder, många dödsfall, stort lidande som vetenskapen började utveckas så smått och då man började söka efter bevis, började tänka i termer att hypoteser ska testas. Men det är en långsam process och den är - ofta av etiska skäl - olika snabbt i olika discipliner.

  • Haqvin 2016-12-09 23:09:10

    Hur "säkerställer" man, UB, i "kontrollerade mätningar", att patienterna mår bra? Är "mår bra" mätbart? Alkoholisten tycker sig också må bra, när han eller hon är full!

  • Ulf Brettstam 2016-12-09 19:43:00

    Personligen skiter jag fullständigt i vilken metod som används. Så länge patienterna blir bättre/bra , får de gärna gå på irisdiagnostik, fotmassage, gå till spådamer eller tältmöten med Haqvin eller andra "rättroende" profeter - helt O.K enligt mig. Det enda som betyder något till slut- är att patienterna blir och mår bra i statistiskt säkerställda och kontrollerade mätningar !

  • Haqvin 2016-12-09 16:55:25

    Som med alla biologiska behandlingar inom psykiatrin, handlar det om hokus-pokus, UB, utan att man har kunskap om vad man egentligen gör och vad det egentligen är man behandlar. Det är detta som är medeltida.

  • Ulf Brettstam 2016-12-09 08:04:44

    rTMS (repetetiv Transkraniell Magnet Stimulering) hoppades vi inom psykiatrin skulle kunna ersätta ECT. Tyvärr har TMS inte visat sig lika effektiv på svåra depressioner, men har helt klart en positiv effekt (> 50% symptomlindring) Psykiatriska kliniken i Eksjö har sannolikt behandlat totalt flest antal patienter med TMS än någon annanstans i världen, då kliniken använt metoden i mer än 10 år. Sammantaget i olika utvärderingar har mellan 60-70% av patienterna uppnått >50% symptomminskning. TMS har i princip inga biverkningar frånsett tillfällig huvudvärk hos enstaka patienter. Man behöver heller inte söva patienten som vid ECT. Återgång till medeltida behandlingsmetoder med ex.vis åderlåtning, diverse lavemang? Döm själv. P.S. Socialstyrelsen och SBU är inte = psykiatrin!

  • Haqvin 2016-12-08 14:18:10

    Psykiatrin har märkvärdigt svårt att slita sig från medeltiden.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra seminarier

Våra utbildningar