Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Får ta organ utan tillstånd från anhöriga

I Frankrike träder en lagändring i kraft som utgår från att den avlidne vill bli organdonator. Och anhöriga fråntas vetorätten.

Annons:
Anders Milton, utredare.
Bild: Denny Lorentzen

Frågan utreds även i Sverige.

Frankrike angriper nu bristen på organ för transplantationer med en lagändring som innebär att den avlidnes samtycke till organdonation förutsätts och blir huvudregel. Endast en registrerad vägran kan hindra en donation, eftersom anhöriga fråntas veto i frågan.

I Sverige är inte donationsviljan problemet, och därmed är heller inte en lagändring såsom den franska aktuell.

– Den franska utredningen utgår från att; säger man inte nej så säger man ja. Vi valde att inte gå den vägen. För när man gör enkätundersökningar i Sverige svarar mer än 80 procent att de kan tänka sig att donera, säger Anders Milton, läkare och särskild utredare på uppdrag av regeringen.

Trots att donationsviljan är stor är antalet organtransplantationer få i Sverige. Anledningen är att patienter som bedöms ha små möjligheter till fortsatt liv i regel inte får en intensivvårdsplats, och avlider patienten på en vanlig vårdavdelning kan organen inte tas tillvara på. För att använda organ för donation ska donatorn enligt svensk lag avlida i respirator på en intensivvårdsavdelning.

Organdonation

Enligt svensk lag används total hjärninfarkt som dödsbegrepp. Det innebär att en människa är död då hjärnans samtliga funktioner oåterkalleligt har upphört på grund av att blodcirkulationen till hjärnan helt har avstannat. En donator ska avlida i respirator på en intensivvårdsavdelning.

Inför en organdonation konstateras dödsfallet genom två läkarundersökningar gjorda med minst två timmars mellanrum. Ibland behövs dessa undersökningar bekräftas med en röntgen av hjärnans blodkärl.

Antalet faktiska organdonatorer i Sverige är omkring 150 varje år.

Källa: 1177 och TT

– Vi föreslår lagändringar som möjliggör livsuppehållande åtgärder och som gör det möjligt att ställa anhöriga frågan om organdonation innan det är för sent, säger Anders Milton.

Att som i Frankrike, frånta anhöriga vetorätten, löser inte problemet i Sverige, anser Milton.

– Ungefär två tredjedelar av de anhöriga som får frågan i dag säger ja. Men det är ingen lätt sak.

Den svenska utredningen vill bygga vidare på den donationsvilja som redan finns.

– Låt oss bygga på den goda viljan som finns. Vi ska inte ta organ mot någons vilja.

År 2015 dog 34 personer medan de väntade på organtransplantation.

Kommentarer

  • Hans Lindblom 2017-01-03 08:55:30

    I "vanlig" ordning sätts ofta en rubrik som ska locka läsare till artikeln, men jag undrar lite över syftet här? Att ta organ utan tillstånd är en allvarlig anklagelse som inte har någon särskild relevans till det tagna beslutet i Frankrike. För där, liksom här så ska vi hela tiden utgå från patientens vilja. Om närstående är positiva eller negativa själva till donation, har ju inte med själva tolkningen av den avlidnes vilja att göra. För det är ju just det närstående ska göra, tolka den avlidnes vilja. Och om det inte går (närstående har ingen aning om vad den avlidne kan ha velat) så kan sjukvården använda sig av det förmodade samtycket (kopplat till det Anders Milton säger ovan om hög donationsvilja) och då (bara då) har vi i Sverige gett närstående en vetorätt. Men vetorätten kan ju användas felaktigt. Vi har exempel i Sverige där närstående först avstår veto för att sedan ändra sig och lägga vetot och därmed stoppa en donation.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra seminarier

Våra utbildningar