Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Magiska svampar en kur mot dödsångest?

Knark, tänker du kanske. Och visst innehåller de en illegal, narkotisk substans. Men psilocybin, som det kallas, skulle också kunna vara till hjälp för svårt sjuka människor, anser forskare.

Annons:

Magiska svampar

Magiska svampar, psykedeliska svampar eller magic mushrooms kallas ofta en typ av svampar som innehåller ämnet psilocybin, vilket har hallucinogena egenskaper. Det finns i bland annat släktet slätskivlingar och är narkotikaklassat i Sverige.

Ruset från psilocybin sägs likna det från LSD men är kortare — runt sex timmar. Även hjärnan och serotoninsystemet kan påverkas på samma sätt som vid LSD-användning. Serotonin är en signalsubstans som påverkar bland annat humöret och minnet och systemet kan försämras vid droganvändning.

När man tar psilocybin omvandlas det i kroppen till det aktiva ämnet psilocin. Effekterna av ämnet är känslan av eufori och en förståelse för naturen och universum. Man kan också uppleva ångest, panik och otäcka hallucinationer till följd av psilocybin-missbruk.

Källa: Drugsmart, Nationalencyklopedin

Kommer det göra mycket ont? Hur ska det gå för mina barn? Vad är det som kommer att hända med mig när jag dör?

Många tankar kan snurra i huvudet på den som vet att tiden är på väg att rinna ut, vilket lätt orsakar både oro och ångest. Ofta behandlas de som mår psykiskt dåligt efter ett negativt sjukdomsbesked med kognitiv beteendeterapi, KBT, eller lugnande tabletter. Problemet är bara att det kan ta lång tid innan behandlingen hjälper och medicinerna har svåra bieffekter.

Nu har två olika amerikanska forskarlag tittat på en annan potentiell lindring — magic mushrooms, magiska svampar. Till dessa hör exempelvis slätskivlingarna, varav flera arter växer vilt i Sverige.

Ena gruppen, från John Hopkins University, gjorde en mindre studie på 51 patienter som drabbats av livshotande cancer och led av ångest eller depression. Patienterna fick prova både en låg, placebolik, dos och en hög dos av psilocybin — ett aktivt ämne i de magiska svamparna.

Enligt resultaten verkade den höga dosen leda till minskad depression och ångest, en effekt som även kvarstod hos de flesta av patienterna sex månader efter den sista behandlingen. Ungefär 67 procent av deltagarna tyckte till och med att upplevelsen kvalade in på listan över de fem mest meningsfulla händelserna i livet.

I den andra studien ingick 29 cancerpatienter som också de upplevde att ångesten minskade av en dos psilocybin i kombination med psykologisk rådgivning, och effekten kvarstod hos många även på lång sikt. Båda forskarlagen publicerar sina studier i tidskriften Journal of Psychopharmacology.

– Farliga, beroendeframkallande läkemedel kan vara väldigt nyttiga och hjälpsamma om de används på rätt sätt och under läkarkontroll. Det gäller också de här hallucinogena drogerna, säger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet.

Enligt Nyberg vet man i dag att just psilocybin kan ge medicinskt användbara effekter för vissa. Risken att substansen leder till beroende anses också som låg. Effekten av ruset, som liknar det vid LSD men varar kortare tid, avtar dock med tiden.

– Så vid den kroniska användningen får man kanske ändå se upp eftersom substansen kan påverka serotoninsystemet negativt. Men initialt och vid kontrollerad behandling kan säkert många bli hjälpta, säger Nyberg.

Att medicinera med hallucinogena substanser som psilocybin är dock inte helt okontroversiellt. Under 1960- och 70-talen forskades det friskt på substanserna, och de användes som behandling mot bland annat alkoholism och depressioner. Men de brukades också på annat håll — som psykedeliska droger. Det fick amerikanska myndigheter att narkotikaklassa bland annat LSD och psilocybin, och förde upp dessa på en lista över ämnen som kan vara starkt beroendeframkallande och som inte anses ha någon känd medicinsk nytta.

Att intresset återigen väcks för den här typen av substanser som läkemedel skapar reaktioner. Många minns konsekvenserna som missbruket av hallucinogener har haft, tror Fred Nyberg.

– Under 60- och 70-talet var det många som gick på det här och de fick en förvrängd världsbild och till exempel trodde att de kunde flyga. Och på 90-talet och framåt hade vi ett antal dödsfall kopplade till ecstasy som bland annat berodde på att vissa individer inte kunde bryta ner den här substansen.

Så hur är det med innehållet i de magiska svamparna — är det mer okej att ge till patienter bara för att de är döende, trots de potentiella riskerna? Ja, tycker Fred Nyberg, om de blir hjälpta:

– När det gäller cancerpatienter i livets slutskede är man oerhört generös med morfin, exempelvis. Det är ju egentligen en riskfylld drog, men man bedömer att den här personen inte ska behöva möta döden i något smärttillstånd utan man ska lindra så mycket som möjligt. Och det är klart att om man dessutom blir lite hög och får ett välbehag av psilocybinet är det naturligtvis en hjälp, och det måste man ta med i sammanhanget.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler