Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Tarmbakterien Escherichia coli, E-coli, är en av de bakterier som producerar ESBL-CARBA-enzymer, enligt Folkhälsomyndigheten.

Tarmbakterien Escherichia coli, E-coli, är en av de bakterier som producerar ESBL-CARBA-enzymer, enligt Folkhälsomyndigheten. Bild: Thinkstock

Ökning av resistenta bakterier oroar

NY VERSION Bakterier som antibiotika inte biter på fortsätter att öka. I Sverige är ökningen måttlig, men det spelar ingen roll. ”Vi kan inte isolera oss här och tro att vi ska klara oss undan”, säger Malin Grape vid Folkhälsomyndigheten.

Annons:

Bakterier och antibiotika

  • Multiresistenta bakterier är motståndskraftiga mot ett eller flera sorters antibiotika.
  • Bakterien med resistenstypen ESBL-CARBA ökar i Sverige.
  • 2016 inrapporterades 126 fall. Antalet fall 2015 var 115.
  • ESBL är enzym som bryter ner antibiotika och gör den verkningslös. Enzymet kan bildas av olika tarmbakterier.
  • När resistenta bakterier har brutit ner antibiotikan kan också bakterier som är känsliga för antibiotika frodas.
  • Bakterierna sprids dels bland personer i Sverige, dels kan vi få bakterierna med oss utifrån när vi reser.
  • Den totala antibiotikaförsäljningen i öppenvård minskade något under 2016 jämfört med 2015, från 323 till 318 recept per tusen invånare och år.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Resistensutvecklingen i Sverige har gått långsamt men är ett problem som blir allt större. I den svenska vården används antibiotika restriktivt, men bakterierna tar sig lätt över landsgränser.

– Det spelar ingen roll hur bra vi är i Sverige. Vi lever i en global värld, vi reser, importerar mat och livsmedelsproducerande djur. Det som händer runt omkring oss påverkar oss också. Givetvis ska man vara orolig men det är ingen kritisk situation, säger Malin Grape, chef för enheten antibiotika och vårdhygien vid Folkhälsomyndigheten.

Ökningen av tarmbakterien med resistenstypen ESBL-CARBA är särskilt oroande, enligt Folkhälsomyndighetens och Statens veterinärmedicinska anstalts nya rapport om antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens i Sverige.

– Den ger resistens mot all den senaste antibiotikan som vi har att tillgå. Har man en sådan infektion finns det inte så många alternativ kvar. Det är bekymmersamt och den ökar mycket, säger Malin Grape.

Ökningen av ESBL-CARBA har pågått sedan 2007 men situationen är fortfarande gynnsam gentemot andra länder, enligt rapporten. Förra året upptäcktes 126 fall, att jämföra med 115 fall 2015. Att bära på bakterien är inte sjukdomsframkallande utan det är först vid exempelvis en urinvägsinfektion som det kan bli problem.

Att vara restriktiv med antibiotika inom vården bromsar ökningen av resistenta bakterier, men på lång sikt är det inte en hållbar lösning, enligt Malin Grape.

– Vi ligger väldigt långt efter. Någon helt ny antibiotika, som inte nuvarande resistensmekanismer snabbt kan anpassa sig till, har vi inte på gång. Det är väldigt mycket spara och bevara. Vi måste se antibiotika som en ändlig resurs, säger Malin Grape.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler