Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Olivia Wigzell och Hans Karlsson.

Olivia Wigzell och Hans Karlsson. Bild: Simon Hastegård/Bildbyrån och SKL

”Ny modell för nationell högspecialiserad vård”

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en modell för hur de första stegen mot en ny nationell, högspecialiserad vård kan tas. Detta arbete har gjorts i samråd med landstingen, professionerna och patienterna, skriver Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell och SKL:s Hans Karlsson i en debattartikel.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Pilotområden för att testa den nya modellen föreslås bli nervsystemets sjukdomar samt kvinnosjukdomar och förlossning.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att se hur en stor del av den högspecialiserade vården skulle kunna samordnas på nationell nivå. Inom cancersjukvården har professioner och landsting redan till stor del lyckats genomföra det.

Uppdraget är nu att börja arbeta för att koncentrera mer av den högspecialiserade vården, så kallad nivåstrukturering.

Detta innebär att flera utvalda vårdinsatser kommer att ges på färre sjukhus. Ambitionen är att den högspecialiserade nationella vården ska omfatta ungefär 5 procent av all sjukhusvård, mot dagens rikssjukvård som motsvarar cirka 0,1 procent.

Uppdraget bygger på betänkandet ”Träning ger färdighet” från 2015 där det beskrivs hur hundratals liv skulle gå att rädda om viss högspecialiserad vård koncentrerades. En viktig slutsats är att läkare och andra professioner som utför många ingrepp och behandlingar har lättare att nå bästa möjliga resultat för patienten.

Mål för den nya nationella högspecialiserade vården är ökad kvalitet och säkerhet för patienterna och att alla patienter ska få en jämlik vård oavsett var i landet de bor.

I samråd med berörda parter – professioner, huvudmännen genom Sveriges Kommuner och Landsting samt patientorganisationer – har Socialstyrelsen utarbetat ett förslag till process för att strukturera den nationella högspecialiserade vården. Förslaget lämnas nu till regeringen för vidare beredning.

Förslaget till arbetsprocess bygger på samverkan mellan stat och landsting, med huvudmännens nationella struktur för kunskapsstyrning som utgångspunkt. Det grundar sig på landstingens samverkan där en struktur med ett 20-tal nationella programområden byggs upp.

Med detta som grund kommer sakkunniggrupper att utses, som ska ta fram underlag till beslut för vad som ska utgöra nationell högspecialiserad vård. Grupperna ska ha vetenskaplig och klinisk kunskap, multidisciplinär kompetens, vara jämställt sammansatta och ha representation från hela landet. Representanter bör även finnas för patienter och närstående samt från kvalitetsregister och vårdprogram.

Socialstyrelsen ansvarar för sakkunniggrupperna, bistår med processledare och även med kriterier och mallar, i syfte att få en transparent och likvärdig process för alla områden.

Arbetet inleds med att definiera vilka områden som kan vara aktuella för högspecialiserad vård, utifrån den indelning i programområden som landstingen i samverkan har gjort. Sakkunniggrupperna får sedan i uppdrag att göra en fördjupad bedömning kring vilken del av vårdområdet som kan utgöra nationell högspecialiserad vård, och hur många vårdgivare som kan utföra den vården.

Förslaget är att detta kan handla om som mest fem vårdgivare i landet, i syfte att få en koncentration av kunskap och kompetens. Beslut om vilka vårdgivare som får uppdraget att utföra den nationella högspecialiserade vården fattas separat. Hur detta ska gå till ligger hos regeringen att fastställa.

 Modellen föreslås testas hösten 2017 inom två områden: nervsystemets sjukdomar samt kvinnosjukdomar och förlossning. Områdena ska kartläggas för att se vilka enskilda vårdinsatser som skulle förbättras genom en koncentration.

Successivt kan sedan fler programområden gås igenom och fler sakkunniggrupper tillsättas. Socialstyrelsens förslag är att all hälso- och sjukvård ska vara kartlagd inom tre år. Enligt regeringsuppdraget är det angeläget att hela processen är tidseffektiv och att ledtiderna för de olika delprocesserna är relativt korta.

Arbetet kommer att bygga på den samverkan som huvudmännen, professionerna, patientorganisationer och Socialstyrelsen nu har inlett, samt på en samsyn om behovet av att nivåstrukturera den högspecialiserade vården. Genom att samarbeta både på regional och nationell nivå kan vi gemensamt möta utmaningarna i vården och se till att resurserna används på bästa sätt. Detta bidrar till en jämlik vård av hög kvalitet för alla.

 

Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen

Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg, SKL

Kommentarer